Citat:
Akt.bilaga 198 Socialtjänsten. Sidan 171.
28/12-22 Telefonsamtal med mamman i häktet
Sista meningen.
Socialtjänstens iakttagelser:
”Mamman frågar inte om Z, inte om hon lämnat sjukhuset eller hur det är med henne. Hon ställer specifika frågor om Z fem syskon men visar inget intresse av Z ”.
28/12-22 Telefonsamtal med mamman i häktet
Sista meningen.
Socialtjänstens iakttagelser:
”Mamman frågar inte om Z, inte om hon lämnat sjukhuset eller hur det är med henne. Hon ställer specifika frågor om Z fem syskon men visar inget intresse av Z ”.
Bara där förstår man hur psyko mamman är...
Helt jävla känslokall!!
Citat:
Jo, jag känner också så. Kanske också att hon inte vill identifiera sig med det kvinnliga i familjen då detta står för ngt ont (mamman,S). Men det du säger är nog mer trovärdigt.
Detta fall liknar ett annat fall: Takoda Collins. En tolvåring pojke som förnedrades, våldtogs och misshandlades brutalt av sin far. Och tillslut brutalt mördades. Går inte in på hur.
Han klipptes också i konstiga frisyrer,så att andra barn skulle skratta åt honom. Det var en vacker pojke, men inget skulle vara fint med honom.
Det är ett fruktansvärt fall och jag rekommenderar ingen att ta del av det om man inte vill bli traumatiserad för åratal framåt.
Men de är väldigt lika, barnaskändare. Iiksom i detta fall så kännetecknas de av avhumaniseringstrategierna, isoleringen, vanvård, att tvinga barnet till en samvaro med sin egen avföring och kalla det äckligt, vanvårda det och ge skulden för vanvården på barnet som är "sjukt/hjärnskadat, bög, dum, etc, utan mänsklig kontakt och mat, i kyla, med ständigt hån, att involvera syskon i den regelrätta terrorn, etc.
Hatet manifesteras dygnet runt och närsomhelst, det finns inget barnet kan göra för att få sympati.
Vi måste försöka bryta den här cirkeln av våld,som vi nu tex uppenbart ser exempel på där barn som vuxit upp i förnedring och våld och skräck växer upp och för detta vidare.
Skillnaden mellan Sverige och USA, där detta fall utspelade sig, är, enligt mitt tycke, att rättsväsendet i Sverige är så neutralt mot förövare. (Med reservation för att det skiljer sig åt med rättsskipning en i olika delstater)
Samtidigt som jag tycker det är skönt att vi fokuserar på fakta/saklighet, etc, så är det så jäkla märkligt att förövare kan gå igenom rättsväsendet och aldrig få höra: Det du gjorde var förkastligt och vidrigt. Du förtjänar ett hårt straff då du förstört ditt barns liv på det här sättet (och så specifierat).
Offren får utrymme att tala mycket mer i tex amerikanska rättegångar, och känsloladdat, även anhöriga. Domaren kan också säga saker till förövaren.
Ibland tycker jag den här märkliga tystnaden runt förövare och brottsoffer i en rättegång i Sverige, som inte sällan renderar i symboliska straff, i värsta fall blir medlöpare i den filosofi som kringgått gärningen, som kan sammanfattas i "Den starkares rätt."
Det skulle kunna rikta in sig på att ge offret mycket mer respekt för sina känslor. Lite mer moral, lite mer etos och mindre av rättspositivism..Tycker jag. Men jag vet inte allt om olika rättssystem, och det är inte vad tråden handlar om.
Det retar mig dock att föräldrarna nästan aldrig fått ett nej och nu ska det kanske fortsätta med ett alldeles för ljummet straff och bortvända blickar medan Z får leva vidare med såren.
Jag köper inte det. Om det nu blir så.
Det är i denna kontext man faktiskt kan begripa att medborgagarden uppstår.
Även om jag givetvis inser problematiken med dessa. Och inte förespråkar dem.
Jag tycker hittills att åklagare Jigin gör ett hyfsat bra jobb där hon faktiskt vågar låta påskina vad hon känner inför hur Z behandlats. Hon riktar sig mot föräldrarna. Och dundrar på om garantansvar.
Mer sånt.
Annars blir det en skenrättegång där bara försvarsadvokaterna får ha etos.
Men nu får jag väl däng av någon bättre vetande som blir förbannad över hur jag kan förespråka det ena eller det andra .
Och som tur är handlar inte tråden om rättsfilosofier och rättsväsendet.
Detta fall liknar ett annat fall: Takoda Collins. En tolvåring pojke som förnedrades, våldtogs och misshandlades brutalt av sin far. Och tillslut brutalt mördades. Går inte in på hur.
Han klipptes också i konstiga frisyrer,så att andra barn skulle skratta åt honom. Det var en vacker pojke, men inget skulle vara fint med honom.
Det är ett fruktansvärt fall och jag rekommenderar ingen att ta del av det om man inte vill bli traumatiserad för åratal framåt.
Men de är väldigt lika, barnaskändare. Iiksom i detta fall så kännetecknas de av avhumaniseringstrategierna, isoleringen, vanvård, att tvinga barnet till en samvaro med sin egen avföring och kalla det äckligt, vanvårda det och ge skulden för vanvården på barnet som är "sjukt/hjärnskadat, bög, dum, etc, utan mänsklig kontakt och mat, i kyla, med ständigt hån, att involvera syskon i den regelrätta terrorn, etc.
Hatet manifesteras dygnet runt och närsomhelst, det finns inget barnet kan göra för att få sympati.
Vi måste försöka bryta den här cirkeln av våld,som vi nu tex uppenbart ser exempel på där barn som vuxit upp i förnedring och våld och skräck växer upp och för detta vidare.
Skillnaden mellan Sverige och USA, där detta fall utspelade sig, är, enligt mitt tycke, att rättsväsendet i Sverige är så neutralt mot förövare. (Med reservation för att det skiljer sig åt med rättsskipning en i olika delstater)
Samtidigt som jag tycker det är skönt att vi fokuserar på fakta/saklighet, etc, så är det så jäkla märkligt att förövare kan gå igenom rättsväsendet och aldrig få höra: Det du gjorde var förkastligt och vidrigt. Du förtjänar ett hårt straff då du förstört ditt barns liv på det här sättet (och så specifierat).
Offren får utrymme att tala mycket mer i tex amerikanska rättegångar, och känsloladdat, även anhöriga. Domaren kan också säga saker till förövaren.
Ibland tycker jag den här märkliga tystnaden runt förövare och brottsoffer i en rättegång i Sverige, som inte sällan renderar i symboliska straff, i värsta fall blir medlöpare i den filosofi som kringgått gärningen, som kan sammanfattas i "Den starkares rätt."
Det skulle kunna rikta in sig på att ge offret mycket mer respekt för sina känslor. Lite mer moral, lite mer etos och mindre av rättspositivism..Tycker jag. Men jag vet inte allt om olika rättssystem, och det är inte vad tråden handlar om.
Det retar mig dock att föräldrarna nästan aldrig fått ett nej och nu ska det kanske fortsätta med ett alldeles för ljummet straff och bortvända blickar medan Z får leva vidare med såren.
Jag köper inte det. Om det nu blir så.
Det är i denna kontext man faktiskt kan begripa att medborgagarden uppstår.
Även om jag givetvis inser problematiken med dessa. Och inte förespråkar dem.
Jag tycker hittills att åklagare Jigin gör ett hyfsat bra jobb där hon faktiskt vågar låta påskina vad hon känner inför hur Z behandlats. Hon riktar sig mot föräldrarna. Och dundrar på om garantansvar.
Mer sånt.
Annars blir det en skenrättegång där bara försvarsadvokaterna får ha etos.
Men nu får jag väl däng av någon bättre vetande som blir förbannad över hur jag kan förespråka det ena eller det andra .
Och som tur är handlar inte tråden om rättsfilosofier och rättsväsendet.
Citat:
Tack för kloka inlägg.
Det har nämnts tidigare i tråden: fallet påminner också om "Pojken som kallades det". Pojken skulle göras till en sak, liksom Z i detta fall skulle göras till en sak, som man kunde spotta på.
Håller med om att det är frustrerande att åklagare och domare i Sverige inte kan ta i som i t ex USA. Där ser man emellanåt domare som skäller ut anklagade efter noter. Ett strängt straff, helst livstid, för föräldrarna hade också gett Z mer upprättelse.
--
(Avseende vad som kan göras för att förhindra att sådant här händer så är människan problematisk till sin natur. Det görs dock stora framsteg inom genetisk ingenjörskonst och Musk menar att vi måste bli ett med AI. Förhoppningsvis är människan på väg mot antingen en uppdatering eller ett slut.)
__________________
Senast redigerad av Sinestro 2023-11-25 kl. 11:57.
Senast redigerad av Sinestro 2023-11-25 kl. 11:57.
Citat:
Lite off topic men hur mår en person som Ebba Gerleman resten av tiden kan man undra.Jag har hört resonemanget kring försvarsadvokater att ”Alla förtjänar ett så bra försvar som möjligt” och att man då ser det som sin plikt i yrket men man är väl en människa med känslor och en hjärna som kan tänka?
Det är väl uppenbart att föräldrarna är rena monster och ljuger. Och så står du där som en idiot och framför lögnerna i ett försök att flickan får så lite rättvisa som möjligt.
Det är ett speciellt slags folk ibland, dessa försvarsadvokater.
__________________
Senast redigerad av Mashedpotatoe 2023-11-25 kl. 12:26.
Senast redigerad av Mashedpotatoe 2023-11-25 kl. 12:26.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera