Citat:
Ursprungligen postat av
Gynekologstol
Håller som sagt med, och det har inte ens med gubbarnas ålderspreferens att göra. Med tanke på deras utseende, ålder, samt sociala ställning så har de (generellt sett) inte en chans på någon överhuvudtaget, och i synnerhet inte via internet. Jag kan tänka mig att något allvarligt fel har inträffat under deras uppväxt, till exempel att deras mamma har varit som Stig-Helmer Olssons.
Intressant att du nämner Stig-Helmer Olssons mamma. Det får mig att förlösa en fundering jag har grunnat på:
Två distinkta gäddkategorier (av rätt många) framstår som varandras raka motsatser.
Den ena kategorin är män som är försagda, förtappade och förpassade till en socialt fattig tillvaro. Exempel är #301, #228 och #249 (komplett med varsel-outfit).
Redan av hur 301:an för sig i text går det att dra slutsatsen att han tillhör denna kategori. Han nämnde under konfrontationen att han hade försökt att få till det med femininer i sin egen ålder. Det hade gått så där, vilket är begripligt givet nätdejtingens struktur och mekanismer: fördel damerna. I den här kategorin gäddor hugger man på allt som ger respons, åldern egentligen oväsentlig. Ofta lite bakom intelligensmässigt tror de i sin enfald att det blir lättare att fälla en fjortis. Dessa gäddor synes överrepresenterade.
Den andra kategorin är män med självförtroende, status, fru, så kallat bra jobb etc. #180, #250 och #293 är exempel. Jag får för mig att de mer genuint är ute efter just färskt, olovligt kött. De söker spänning, en stunds eskapism, en flykt undan inrutat, stressigt liv och eventuellt också en intim samvaro med partnern som har gått i stå. De skyltar i sin enfald gärna med materiella resurser i syfte att höja chansen på fjortisen. Gäddor i denna kategori har det förmodligen lättare inom nätdejting (med vuxna), särskilt om man besitter inte alltför ofördelaktig exteriör.
Sedan finns en tredje kategori, typ 60+, ja rentav 75 och däröver. #219, #248 och #307 är exempel.
I sitt sökande uppvisar de en enfald som är oförklarlig. Det närmaste jag kommer när jag tänker på det, är något slags naiv vanföreställning om att tonåringar trots allt väver hemliga drömmar om väl tilltaget ageplay. Alltså ett fåfängt försök från gäddans sida att förverkliga dessa drömmar. Men nej, jag vet inte, oförklarligt, som sagt.
Samtliga tre kategorier förenas följaktligen av enfald, bristande självinsikt och oförmåga att se verkligheten i vitögat.