I praktiken, vad är skillnaden mellan högskoleingenjör och civilingenjör?

Syftade mer på de där extra 2 åren du läser som civ än h, hur mycket av dom extra 120hp kommer du ihåg materialet från? Inom just data som du pratar om så är ju många datakurser samma mellan programmen i mångt och mycket, men matten brukar kunna skilja sig lite. Jag läste första året på civ industriell ekonomi men bytte då jag inte trivdes med de sliskiga studenterna, kommer knappt ihåg nånting av det och det var bara 3 år sedan. Jag bytte till elektro. Det är Ju kunskapen du bygger vidare på i arbetslivet du kommer komma ihåg down the road. Ju längre du jobbar, desto mindre kommer du minnas av de 2 extra åren du läser

En sak som man bör ha i åtanke när man pratar om hur det går för civilingenjörer och högskoleingenjörer i arbetslivet är att de som söker sig till civilingenjör i regel är mer intelligenta och drivna än högskoleingenjörer, så hela skillnaden går inte att tillskriva utbildningen i sig.

Men annars skulle jag definitivt rekommendera Civilingenjör om det är något du tror du kommer klara. Det är absolut en svårare och mer tidskrävande utbildning, men den ger också mycket djupare kunskaper och leder till roligare och bättre betalda jobb. De två extra åren skulle jag inte se som något negativt, i alla fall inte om du börjar inom några år efter du avslutat gymnasiet. Du ska ändå jobba i 40+ år till, de där två extra åren kommer inte göra någon större skillnad efter ett tag. Däremot så har du i princip bara en chans att vara ung student, så ta tillvara på den tiden.

Om man ska prata lite mer konkret vad skillnaderna är, så kan vi ta datateknik som exempel, för där känner jag till läget bättre. Om du läser till högskoleingenjör inom data så kommer du läsa mindre och enklare matte, du kommer behöva välja en inriktning som är ganska snäv, du kommer bara läsa en viss del av de kurser som är obligatoriska på civilingenjörsprogrammet. Däremot kommer du läsa en del mer praktiska kurser med utvecklingsprojekt, som en civilingenjör inte läser under sina första tre år.

Som civilingenjör har du alltså en betydligt bredare grund att stå på, och dessutom en masterprofil som ger dig en betydligt djupare specialisering än högskoleingenjören. Förutom att du då kan ta jobb som högskoleingenjörer inte är kvalificerade för, så har du en betydligt bättre allmänförståelse än en högskoleingenjör om du tar ett mer "generiskt" datajobb. Det gör att du kommer ha det lättare att prestera på jobbet och att avancera, inte bara som chef och administrativt jobb men även tekniskt ledande roller som arkitekter och så vidare.

Lite bakvänt kan man tycka att civilingenjörsutbildningen är så mycket större än högskoleingenjörsutbildningen i Sverige, givet att bulken av ingenjörsjobben inte är så särskilt teoretiska. I andra delar av världen så är en bcs normen och endast en mindre andel går vidare och läser en msc eller phd, för att kunna söka mer avancerade jobb, som ju är betydligt färre.

I Sverige så är det nog signalvärdet av en civilingenjörsutbildning som de flesta vill åt, den extra teorin de får med sig jämfört med högskoleingenjören är det sannolikt få som får möjlighet att praktiskt nyttiggöra.

Inte för att urinera ingenjörer allt för mycket i ansiktet (eller jo, det kan bli kul ) så är den största skillnaden mellan högskoleingenjör och civilingenjör färgen på examensringen.

Ska man vara mindre raljant och mer seriös är väl ändå skillnaden att högskoleingenjörer kan inte och vill oftast inte forska. Å andra sidan är en civilingenjör tränad i någon forskningsdoktrin oavsett jobb de har sedan. De kan också utan vidare hoppa på en doktorand medan högskoleingenjören får inte göra det för att han har för otillräckliga akademiska kvalifikationer.

Efter Bologna så är det ofta så att de tre första åren på en civilingenjörsutbildning motsvarar en högskoleingenjörsutbildning med skillnaden att civilingenjörer oftast får en något bättre helhetsbild av tekniska system. Under de två sista åren får sedan civilingenjörerna fördjupa sig inom någon del av teknikområdet samt genomföra ett större examensarbete som oftast skall innehålla utvärderande inslag. Så civilingenjörerna blir både lite bredare och djupare i sin kunskap, men sedan är det ju ändå många som tar jobb som en hing kunde göra lika bra.

Nja, de har snarare läst lite mindre tillämpade kurser och mer matematik och fysik för att vara bättre förberedda för mastern?


Ja, det stämmer säkert. Men min fundering (som är OT) är varför proportionerna mellan utbildningsplatserna ser ut som de gör (det går två civilingenjörer på varje högskoleingenjör). Utifrån arbetsmarknadsbehovet borde fördelningen vara omvänd, vilket den också är i (alla?) utomnordiska länder?

Delvis, ja.



Det handlar mycket om utbildningsstrategiska beslut. Man vill utbilda många civilingenjörer som får en bred systemkunskap och som kan ta mer ansvarsfulla arbetsuppgifter på lång sikt. Någon måste ju göra planerna som sedan genomförs av hing:arna.