Den stora tråden om nätdejting

Nja det är långt värre än såhär för min del och inget jag vill diskutera här, du kan läsa min senaste tråd om saken istället men för att kunna råda där, behöver du vara insatt i den typen av komplicerade dynamiker det gäller, skulle du säga dig vara det?

Men det har inget att göra med vem som initierat. Jag minns faktiskt att mina vänner initierade åt två av dem -inte min idé- då de var för blyga för att initiera själva och att jag initierade med en av dem och dessa tre som var för svaga för att själva våga visade sig inte vara några bra killar.

Bl.a. därför råder jag att mannen ska ta initiativ då det visar en psykisk..balans och mod. De som är för blyga har oftast varit med om saker som traumatiserat dem och nu vågar de inte och då är de inte relationsmaterial. Vad tänker du om det? Har en kvinnlig datingcoach på min sida där så pang-pang, på dig!

Sen min framtid skulle jag väl säga ser ljus ut då jag åldern till trots -är inte ens 50 men men- har utseendet och kroppen i behåll, inga barn i släptåg samt behöver inte arbeta utan kan gå hemma och sköta om hemmet hela dagen med en fast inkomst på det. Ovanpå det är jag politiskt högerriktad och socialt lagd och har aldrig förut haft problem att hitta partners så jag får inga problem att hitta nytt OM jag blir redo och vill. Har lite att ta tag i först vilket jag nu kämpar för.

Vänta här nu..

Först säger du:




Sen frågar jag om du träffar några bra män på det sättet...

Då svarar du att du endast träffast agressiva män och dumpat dessa.



Håller du med mig om att agressiva män som man vill dumpa, inte är bra män?

Du har alltså inte träffat några bra män med din "dejtingtaktik".

Håller du med?

Du läste ju inte mitt inlägg. Läs igen: De som jag tagit initiativ med visade sig vara svaga och aggressiva. Alltså blev det en fimp på dem. Hatar när folk inte tar in vad man skriver. Skärpning, stycket.

hmm återigen du skrev så här:




Du skrev alltså

Att du aldrig skulle skriva först till en man.

SÅ jag har väl ändå inte läst fel. Men du menar du att du ändrar dig? Du har ibland initierat kontakt med män?

Vid tre tillfällen enbart och det gick också åt helvete för att de var svaga. Män initierar till kvinnor, inte kvinnor till män, det är naturens och Guds lag men visst, vill du ha en undergiven osäker liten tjej som springer efter dig överallt så sure men du kommer tröttna. Du kanske tror att det är det du behöver men så är det inte. Män behöver utmaningar och små hinder, annars blir det tråkigt för er och ni tappar intresset. Kvinnor behöver trygghet, där skiljer sig könen helt åt och så ska det vara.

Det är gjort för detta upplägg, därför är kvinnor mer svårflirtade än män. Det är naturligt. Starka män gillar jakten, svaga vill ha frukten landandes i sina munnar.

Så oavsett om du initierat eller inte så har du aldrig hittat en bra man?

Jag skulle vilja påstå att det är större chans om du kan identifiera en bra man och aktivt söker upp dessa.

Kan du identifiera en bra man? Har du någonsin lyckats?

Vem?

Man säger nog ofta lyckligt singel för att förneka att man inte hittat en bra partner.

Visst kan man må bra som singel trotw att man har sväet o hitta en partner.

Men om vi säger så här då.

Om du hade velat ha en partner?

Har du haft möjligheten att bli tillsammans med en bra man? Men tackat nej?

Kanndu beskriva denna mannen, vad som gjorde honom till den bästa potentiella partnern du dejtat?

Eller kan det vara så att de män du ligger med intr alls hade varit bra partners? Att du har svårt att atrrahera bra män?

För mig känns det så att när en kvinna ligger rubt och inte "vill" hitta en man. Kan det egentligen vara så att hon inte kan hitta en bra man som vill vara med henne.

Misstänkee att du är en sån. Så berätta gärns om vilka bra män som velat bli tillsammans med dig och vad som gör dom bra?

Du läser inte vad jag skriver och då går det inte att diskutera, konversationen är över.

Märker det är mycket psykisk ohälsa på flashback och att de vettiga trådarna läggs i papperskorgen medan uppenbara trolltrådar med tillhörande konton, behålls vilket sänker kvalitéten något oerhört. Man får helt enkelt inga vettiga svar.

Många människor som sitter ensamma pga att de lider av psykiska problem dräller också här dagarna i ända. Det märks i trådarna och på de svar man får -samt även visa pm från ingenstans- och av det skälet har jag tröttnat, som märks på min minskade aktivitet. Det har nog alltid varit så härinne då jag minns det var likadant 2009, man fick bara svar av en massa avvisade killar med psykisk ohälsa som skulle trycka ner friska tjejer eller varann i att spela överlägsna. Ingenting har förändrats här sedan dess så efter ett par veckors aktivitet denna rundan, har jag faktiskt tröttnat men är ändå glad jag kom hit då jag i pm kunnat hjälpa ett par stycken med sunda råd.

Farewell flashblack, it's been..Interesting.

Jag tycker inte jag har tid med en partner. Det är så mkt annat med jobb, barn och vänner. Om jag skulle träffa en dröm-man (men jag drömmer inte om en man utan mest om att få mer tid till mig själv) så får vi bli särbo. Mitt mål är att på sikt bo med färre människor, inte fler.

Så hur ser en bra man ut för dig, samt har du någonsin haft chansen att bli tillsammans med en sån?

Berätta gärna.