Varför går Sverige med i Nato?

Varför ska Sverige gå med i nato?

Nytt avtal ska ge USA tillgång till militärbaser i Sverige

USA kommer att få tillgång till flera militärbaser i Sverige. Det är en viktig del av det militära samarbetsavtal mellan Sverige och USA som väntas bli klart denna vecka.

– Det har en direkt avskräckningseffekt mot Ryssland, säger ordföranden i riksdagens försvarsutskott, Peter Hultqvist Sedan januari pågår förhandlingar mellan Sverige och USA om ett avtal som gör det lättare för amerikanska soldater att öva och verka i Sverige. Avtalet ger USA förutsättningar för att kunna lagra försvarsmateriel, som till exempel stridsfordon, ammunition och vapensystem, i Sverige. Amerikanerna får tillgång till några utpekade svenska militärbaser.

Det är inte känt vilka svenska baser som finns i avtalsutkastet, men Östersund, Luleå, Göteborg och Gotland är platser som har nämnts i förhandsdiskussionerna.

Syftet med avtalet, Defence Cooperation Agreement (DCA), är att göra det lättare för USA, och därmed också Nato, att försvara Sverige, Baltikum och Finland.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt att ett nytt militärt samarbetsavtal med USA väntas bli klart denna vecka. Magnus Christiansson är lärare och forskare på Försvarshögskolan. Han pekar på att förhandslagring av amerikanskt militär materiel väntas bli en viktig del av avtalet.

– Det förefaller ju vara naturligt om amerikanerna snabbt ska kunna komma in i vårt operationsområde. Man ska också kunna skydda konvojer som är på väg in med hjälp till de baltiska staterna, säger han.

USA kommer bidra ekonomiskt till byggnader och annat som behövs. I Sverige ska amerikanerna kunna använda sina amerikanska körkort och i huvudsak lyda under amerikanska lagar, inte svenska.

– Det kommer innebära att amerikansk personal kommer att röra sig ganska obehindrat i Sverige. I Norge har det varit kontroversiellt att det råder amerikansk lag om det finns misstankar om att ett brott har begåtts på basen och i direkt anslutning till basen, säger Magnus Christansson.

Norge ingick redan 2021 ett liknande avtal, som innebär att USA får obegränsad tillgång till tre norska flygbaser och en flottbas. USA:s flygvapen investerar över 119 miljoner dollar på Rygge flygbas. Estland, Lettland och Litauen har redan liknande avtal och Danmark och Finland förhandlar nu om ett. De medför ökad amerikansk militär närvaro i norra Europa.

Det svensk-amerikanska avtalet kräver riksdagsbeslut för att träda i kraft. Det finns redan ett starkt stöd för det. Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att det är ett viktigt och bra avtal.

– Vi hade de första kontakterna om det här avtalet redan när vi satt i regeringsställning, före Natoansökan, säger den före detta försvarsministern.

Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist stödjer helhjärtat det nya militära samarbetsavtalet med USA. Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist stödjer helhjärtat det nya militära samarbetsavtalet med USA. Foto: Magnus Hallgren Avtalet underlättar för Natos försvarsplanering, med både förhandslagring och övningsområden. Men det kommer att gälla på samma sätt om Natomedlemskapet fortsätter att dröja.

– Vi behöver det här avtalet oavsett om vi är med i Nato eller inte. Det här skapar ju en djupare relation till USA. Det är väldigt viktigt att den säkerhetspolitiska signalen går ut att Sverige har ett sånt här avtal, säger han.

Peter Hultqvist ser inga problem med att USA får tillgång till svenska baser.

– Själva poängen med det här avtalet är att USA ska kunna använda sig av svensk infrastruktur, säger han.

I Norges och USA:s avtal finns det inskrivet att Norge inte accepterar förhandslagring eller övning med kärnvapen. Men Peter Hultqvist anser inte att det behöver skrivas in i det svenska avtalet:

– Det viktiga är att inriktningen är tydliggjord, vilket den blir i samband med Natomedlemskapet. Det är en del av vår överenskommelse med regeringen.

Försvarsdepartementet bekräftar att avtalet slutförhandlas denna vecka, men vill inte kommentera ytterligare.

– Förhandlingar pågår fortfarande och med hänsyn till detta kan jag inte berätta om några detaljer, skriver Sveriges chefsförhandlare Samuel Rudvall i ett mejl till DN.