Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Man kan ju också undra hur många liknande fall det finns.
Da Costa-fallet är skrämmande på flera sätt - bla för att polisens nonchalans inför lagen blottades.
Det är fullständigt uppenbart att man skötte fallet med vänsterhanden från dag ett.
Jag vägrar att tro att da Costa-fallet är ensamt i sitt slag.

Det finns säkerligen flera mordfall som har skötts på detta sätt.

Man vill inte tro att polisen i S-holm är en samling lallare men det är svårt at ignorera sanningen.

När da Costa-fallet togs upp andra gången, fick man ju verkligen kvitto på hur låg nivå det är.

Den första utredningen hade iaf segment som var vettiga. I utredning två fanns ingen substans alls.

Jan Guillous roll i smb m den sk omtagningen av CdC-fallet är ingen höjdare måhända men karln besitter en utmärkt analytisk förmåga och klarsynthet samt var länge en av landets mest framstående journalister, icke att förglömma. I Uppdrag granskning uttryckte Guillou sig i stil med att hade det inte varit för det översvallande intresset från medierna och deras påverkan så hade det aldrig ägt rum någon rättegång. Detta förefaller mig var en korrekt observation; att rättsväsendet var påverkat av medier och tongivande trender torde vara uppenbart.

Mindre uppenbart är dock varför.

En kvalificerad gissning är att misslyckandet med Palmeutredningen - ett misslyckande som tidigt stod klart - hade försvagat tilltron till, och integriteten hos, polisen samt blottat brister i samarbetet med åklagare. Därför ville man i det tidsmässigt överlappande CdC-utredningen visa sig synkroniserad och dådkraftig; det gick helt enkelt inte an att hålla en massa intetsägande presskonferenser där man talade om kalla och varma "spår" utan man valde att s a s löpa linan ut, dessvärre med ungefär samma nedslående resultat.

Även i smb m mordet på Palme fanns ju en friad men i mångas ögon fälld misstänkt nämligen Christer Pettersson. Rättegångarna där han fälldes och sedan friades ägde förvisso rum ett år efter styckmordsrättegångarna men man får inte glömma Hans Holmérs fatala roll i Palmeutredningens begynnelse och hur fixeringen vid PKK-hypotesen ledde till hans avgång 1987. Ett av skälen till det tidiga misslyckandet var att överåklagaren Claes Zeime inte fann grund till åtal varvid PKK-hypotesen avstyrktes i sin helhet. I CdC-fallet var å andra sidan polis och åklagare närmast märkbart angelägna om att visa upp en gemensam front.

Holmér lämnade dock efter sig ett språkligt arv: han kallade hypotes för "spår" fast man med det senare ordet i gängse polisiära sammanhang snarast avser finger- eller fotavtryck, hårrester, blod mm dvs spår från en brottsplats.

Det finns en bra dokumentär här om du vill sätta dig in i fallet:

Styckmordet Berättelsen om en rättsskandal SVT (2005)
https://www.youtube.com/watch?v=ej8RbY2dXyA

Utredning nr 2 är på sätt och vis mer fascinerande än utredning nr 1, eftersom man hade lärt sig exakt ingenting. Och man lyckades upprepa exakt samma misstag, vilket är fullständigt fantastiskt.

Solnamannen anhölls och förhördes på extremt lösa grunder och det som främst belastar honom (enligt de som fått för sig att han är en styckmördare) är hans "konstighet", hans "skumhet", hans personlighet. har vi hört den varianten förut?

Han anhölls dessutom på sin arbetsplats, precis som Härm. Exakt samma uthängning, "stämpling" av en person som polisen vill exponera och misstänkliggöra. Ett extremt olämpligt förfarande i båda fallen.

"Uffe" orkar jag knappt prata om. Suck. Han hade ju inte ens en direkt koppling till da Costa. Hennes kompis (som tappade da Costa ur sikte kring årsskiftet (1983/84) hade bott hos "Uffe" ett tag. Det var allt. Ingen har bevisat att CdC och han ens träffats.

Det finns inte en molekyl som binder Solamannen eller "Uffe" till CdC:s död.

GW Persson har kallat Solnamannens beteende "bestickande", för att han sparat ett par grejer som var knutna till CdC. Ett skrattretande påstående. CdC hade grejer utspridda över hela stan och kände folk i varenda vrå av Stockholm. Dessutom blev hon styckmördad. tacka fan för att Solnamannen sparade grejer (bla ett örhänge och dagstidningar där det stod om fallet) som var knutna till CdC. han är väl en människa han också.

Hur många Stockholmare hade inte grejer hemma som var knutna till CdC?

Och kollar man på den tänkta körvägen (från dessa mäns bostäder till E-vägen) är de ju helt ologiska.
Varför skulle man åka med likdelar från centrala Solna till E-vägen? Varför skulle man krångla sig in där? Det fanns tiotals bättre alternativ.

En kriminologiprofessor har alltså påstått att det är "bestickande" att Solnamannen har sparat brev från CdC, ett av hennes örhängen och en bunt DN-tidningar, där det skrevs om ett av Sveriges mest ikoniska mordfall. Man måste ju skratta, mitt i eländet. Om detta är "bestickande", får man förmoda att 50 personer som kände CdC borde ha anhållits, korsförhörts och fått sina badrum sönderslagna.
CdC var langare, narkoman, prostituerad och tjuv. Hon stal som en korp överallt. Självklart strödde hon grejer omkring sig och självklart sparade hennes bekanta hennes saker. Hade jag känt henne i flera år och hade hon glömt ett örhänge i min bostad, hade jag också sparat det. Inget konstigt alls.

Solnamannen var väl dessutom en barndomsvän till CdC och psykiskt skör. Han vårdades för depression på våren 1985. Varför skulle han inte spara ovanstående grejer? Att han gjorde det, gör honom inte till en trolig styckmördare.

Som alla vet, fanns det betydligt intressantare personer att undersöka.
En av de obehagligaste personerna runt CdC (en person som enligt mig undersöktes för ytligt) var Tor Åberg, som CdC var uppenbart rädd för. Inte bara Ragge utan också Marianne S (vilket var ironiskt) berättade för polisen att CdC var rädd för Tor Åberg, vars kombination av egenskaper (han var både våldsam kontrollerande svartsjuk och uppvisade ett stalkerbeteende) borde ha fått varningslamporna att blinka i utredarnas huvuden. All polisiär erfarenhet säger att en sådan här person är livsfarlig.
Även Ragge var rädd för TÅ (och BM) vilket tydligt framgår i hans förhör.

Att TÅ inte hördes mer i fallet är en stor miss. Särskilt när man vet han var i Stockholm under tiden och förhörde sig om CdC, säkert med viss detaljkoll i frågan.

Tyvärr är han bara ett i raden av flera slaskvittne som förbigicks när de placerar CdC levande fredagen den 15 juni och som konsekvent aldrig följdes upp.

Gissar att de inte passade utredningsteamets narrativ.

För att inte prata teknisk bevisning..

Att man gjort sig av med större delen av alla bevis som fanns i detta ouppklarade styckningsfall är inte bara anmärkningsvärt.

Tänker bla på fingeravtryck i soppåsarna och handduken och hårstråna som man ej kunde utvinna DNA ur pga att hårrötterna ej fanns kvar.

Förra året däremot, alltså 2022, tog FBI hjälp av svensk forskning som utvecklade en bioteknisk metod för att just hitta DNA i hårstrå utan rötter(!):

https://sverigesradio.se/artikel/fbi-tog-hjalp-av-svenska-forskare-for-att-analysera-rysk-tsarinnas-har

Och nu i år 2023 kom lagförslag att biometriskdata, ex. DNA släktforskning och samkörning av bla fingeravtryck i olika register, ska få användas i grova brottsutredningarna.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/06/sou-202332/

Utredarna klippte sin egen film, helt utan hänsyn till verkligheten.
Och jag tror att detta är vanligare än man tror - vilket är en anledning till att jag är intresserad av detta fall. Jag tror att det ingår i en hel serie med liknande fall. När utredare är lata, klipper de ihop en film de trivs med - man rycker nån random person (tex Härm), hänger ut den personen som mördare och anpassar allt material efter det narrativ man bestämt sig för ... man kan undra hur många oskyldiga mördare som sitter inne och har fått sina liv förstörda?

Da Costa-utredarna sköt flera högintressanta personer åt sidan i början av utredningen: tex Gonerka, Vinof och Åberg. Mkt märkligt.

Åberg är högst speciell - han verkar ha samma egenskaper som män som har ihjäl kvinnor.
Kombinationen av svartsjuka, en konstig relation till alkohol, tvång, stalking och våld, är ju klassisk ....
Ragge påstod fö att TÅ högg sig in till CdC med en yxa (!). Och som sagt var, två vittnen (Ragge och Marianne S) sa att CdC var rädd för Åberg.

Vad mer behöver en utredare veta?

Bo Möller lämnade fö in sin bil til en verkstad i Lugnet (!) i juni 1984.
Han var åkare och om han tyckte att Lugnet var en bra miljö att fixa bilen i, var han kanske bekant med E-vägen också. Dessa slummiga småindustriområden hängde ju ihop. De delade klientel och varor osv.

Jag kan inte tänka mig att utredarna reflekterade över Möllers eventuella koppling till E-vägen

Jo TÅ var galet våldsam. Han hade väl också tidigare haft ihjäl en kvinna i Finland? Man förstår om CdC flydde fältet och höll sig undan honom.

För min del är det
helt acceptabelt att ett fall blir ett cold case med åren men att bevis sparas och får ligga till sig i väntan på andra tider. Detta har inte skett trots att man hade en kropp och ingen GM.

I denna filmen hade man så jäkla bråttom att förpacka det hela efter en uppdiktad historia av en galen kvinnas sjuka sexfantasier. En historia som överhuvud taget inte har ett dugg med själva CdC fallet att göra.

(Har för övrigt få tvivel om att den galningen även härjat häri tråden och agerat ”spinn doctor” över åren)

Och ovanpå allt har man gjort sig av med tekniska bevis och åsidosatt en ärlig polisutredning.
Var det för att de hoppades på att det snedvridna resultatet i slutändan skulle bli odiskutabelt mån tro? Att vi skulle svälja skiten och bara gå vidare.

Nej de som var de närmaste och många gånger mest intressanta personerna i CdC omgivning hördes aldrig ordentligt. Tänker såklart även på ss.

Inte heller i skämt utredning nr 2.

En viktig sak i sammanhanget är att Nic*e Anc*er skall ha varit den siste som såg CdC i livet vilket gör honom högintressant även om polisen inte tyckte så när det begav sig. Han kan mycket väl vara involverad i CdC:s försvinnande i synnerhet om ingen annan såg henne senare.

Frågan är bara om detta verkligen stämmer.

Med tanke på CdC:s kaotiska leverne och umgänge - förutom den undermåliga utredningen - har jag svårt att se det som fullständigt utrett om hon faktiskt stod i kontakt med någon annan än NA fr o m pingstdagen 1984. Jag vill minnas att sådana uppgifter skall ha framkommit men att polisen inte fäste någon vikt vid dem.

Vidare skulle man tycka att om NA var involverad så hade det förenklat hans position att säga att CdC hade lämnat hans lgh till fots och att han inte visste vart hon begav sig i stället för att peka ut Kungsträdgården där han skall ha satt av henne och därigenom dra uppmärksamhet till sitt fordon. Möjligen var han orolig för att bilen rutinmässigt skulle undersökas varvid det skulle behöva förklaras varför spår emanerandes från henne hittades i den. Denna tanke utesluter dock mkt graverande spår exempelvis från bagageluckan (om hon låg död där för vidare befordran till styckning) för dessa kan knappast förklaras bort. Hur som helst undersöktes aldrig bilen.

Summa summarum är det fullt rimligt att tänka sig att NA trots allt släppte av henne i Kungsan och att hon därefter träffade den verklige GM.

Beträffande GW:s roll i smb m "omtagningen" för drygt tjugo år sedan så är det knappast förvånande att han fick en del om bakfoten; han stödjer sig i allt för stor utsträckning mot statistik och eftersom verkligheten inte sällan kan överträffa dikten är detta en smula vansklig utgångspunkt.

Märkligare var att just polismannen Åstr*m skötte utredningen. Denne hade hela 22 lösta mordfall på sin meritlista och borde haft tillräcklig Fingerspitzengefühl för att förvissa sig om att man var fel ute. "Blytungt" och "klockrent" var hans omdömen om bevisen mot den sk Solnamannen. Emellertid avstyrkte som bekant åklagaren det hela och för mig ser Solnamannen snarast ut att ha varit en typisk fall guy dvs syndabock. Härvidlag skulle man vilja titta närmre på de 22 fallen och hur "lösta" de verkligen blev...

För att återgå till GW som visst är en betydelsefull medial person och läsvärd författare så har han inte direkt imponerat på mig när det gäller andra gamla mordgåtor. Några exempel:

(1) De sk porrmorden från 1989 har jag fördjupat mig i (Se separat tråd på FB!) och i Veckans brott nedan så uttalar sig GW ganska anmärkningsvärt. Dels dissar han kommissarien Bo Wides måttfulla uppfattning och dels kommer han med rena sakfel; i en podcast från 2019 fastslås att det aldrig funnits något porretablissemang på adressen Blekingegatan 38 vilket GW faktiskt påstår i programmet. Vidare står GW och programledaren och filosoferar kring en helt felaktig skiss över butiken Lunda Videos planlösning.

https://m.youtube.com/watch?v=F6g22G722ac&pp=ygUKcG9ycm1vcmRlbg%3D%3D

(2) I ett avsnitt av Sommarmord - en makaber programtitel - om mordet på Hel*na Zetterq*ist i Gävle 1988 så guidar GW oss runt i miljöerna och konstaterar att fallet är "komplicerat bortom allt rimligt förstånd". Han uttalar ingen åsikt om vem i persongalleriet som det torde luta mot vilket är förvånansvärt när en uttömmande kartläggning av offrets aktiviteter och färdväg under den ödesdigra morgonen faktiskt föreligger.

https://m.youtube.com/watch?v=majoVjeCGyM&pp=ygUNZ3cgc29tbWFybW9yZA%3D%3 D

(3) Jag startade för länge sedan en tråd om Charles Zelmanovits försvinnande 1976. Även i detta fall - som inte ens kunnat fastställas vara ett mord - har GW yttrat sig och här hängt upp sig på att den försvunne led av barnepilepsi vilken han sannolikt hade vuxit ifrån innan försvinnandet och som hur som helst svårligen skulle kunna förklara omständigheterna. Vidare gick CZ under medicinering mot epilepsien och eftersom fadern var läkare och modern sjuksköterska torde de ha haft god koll på att han tog medicinen vilken redan på denna tiden var effektiv nog.

(FB) Charles Zelmanovits-fallet