Citat:
Ursprungligen postat av
Roerlig
Nej, är han vittne så förmodligen inte. Han är en tjänsteman som av en slump råkar komma ut från sin arbetsplats mitt i en anmärkningsvärd händelse. Det föresvävar honom nog inte att hans slirande med sanningen skulle kunna få folk att pussla in honom som GM. De misstankar som reses mot honom på nittiotalet och som han blir medveten om tolkar han nog främst som ett ifrågasättande av att han faktiskt befann sig på platsen. Med viss harm utbrister han att han faktiskt var där. Med lite extra emfas kanske, eftersom det inte riktigt var så.
Han väljer aktivt bort alibi. Vittnet SE låter sig begripliggöras gällande det tilltaget. Men inte GM-SE, där logiken istället börjar snurra rejält. Gängse förklaring till att GM-SE inte vill veta av väktarsamtals-alibi är att han måste ut på Sveavägen i tid för att hinna spegla sig själv (dvs GM). Men har han skjutit Palme får han ju inte alibi av ett samtal, utan hinner ut i tid på Sveavägen trots detta.
Kallar det väktarsamtalsparadoxen vilken jag fortfarande tycker väntar på en lösning:
(FB) Skandiamannen.
Du glömmer att väga in att det kan varit andra kvällar som det samtalat om semester och anledningen till varför han jobbar över.
Dvs GM-SE väljer i detta fall inte bort något Alibi. Det har aldrig varit nått samtal att tala om.
HO är tydlig med sin minnesbild.
"F: Kan du då för mig berätta Henry, minns du den här dagen, det är en fredag 1986-02-28 .
O: Ja, jag minns den ganska väl. Men vad jag kommer ihåg är liksom från 23:40 ungefär."
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EA9982-02
Det är efter att förhörsledaren försöker få fram info om när SE går iväg han försöker minnas.
Jag säger inte att det är så.
Jag menar att du bör väga in det i ditt resonemang.
Trevlig kväll