Minns Lasse Brandeby med värme.
Både hans insatts som artist och de gånger jag fick chansen att träffa honom.
Minns en gång på en spelning med Nationalteatern där både Lasse och "Arne" var med backstage. Det var precis efter olyckan så Arne var nykter men på bra bättring. Lasse var dyngrak som vanligt och de andra i logen var värre.
Han hade hjärtat på rätt ställe och var down to earth.
Saknad