Vem är författaren som bröt ihop efter att ha fått dåliga recensioner?

Givetvis tar sågningarna än mer, eftersom att den här boken är så oerhört privat, och helt och hållet, självupplevd för Charlotta von Zweigbergk. Att von Zweigbergk upprepar sig om samma sak flera gånger i boken, är ett tydligt tecken på att hon fortfarande ältar relationen och att hon upplever sig "lurad" på kärleken.

Charlotta von Zweigbergk kastade sig ut till etthundra procent i sin relation med "Borrkungen", men blev besviken på både honom och på den egna bilden på "perfekt kärlek" när deras relation inte utföll till det önskade.

Att Charlotta von Zweigbergk bröt ihop fullständigt, hänger naturligtvis ihop med en ålderskris där hon känner att hon kastat bort ytterligare tid på något som inte varade. Och att bli såpass sågad, hånad och intetgjord, just när det gäller en såpass känslig bok, blev för mycket.

Istället för att få omgivningens fulla stöd i att Borrkungen är ett riktigt svin, blev hon istället hånad - ännu en gång. Först av Borrkungen. Sedan av recencenterna och andra, ytterligare. Det blev droppen och det som utlöste en krisreaktion i full magnitud.

Hoppas att Charlotta von Zweigbergk repar sig och kan hitta både kärleken och skrivarglädjen på nytt. Eller, som någon skrev: Det är bara att bryta ihop och komma igen.

Hon skriver en bok i affekt, efter en separation, med lätt igenkänningsbara figurer och platser. Den man hon separerar ifrån begår hon karaktärsmord på å det grövsta. Som om det fanns ett behov av att förnedra honom och hands släkt offentligt. Som hämnd. Platt och tråkigt språk, en väldig massa klichéer och klart över gränsen för utelämnande av andra – kanske till och med förtal. Blandat med hennes eget hat och ilska som fortfarande är tydligt. Så läser jag recensionerna.

Sådant blir inte bra litteratur och det vet hon nog, egentligen.

Så, två frågor:

Varför skrev hon inte av sig sin avsky bara för sin egen skrivbordslådas skull? Det skulle kunna fungera som den terapi hon verkar ha varit ute efter. Få ned det på papper. Få ut det ur systemet.

Och hur fan tänkte förlaget som gav ut boken?
.

Som det blev nu framstår hon som ett svin mot de personer hon skriver ned i boken och sedan, när en recension avslöjar detta så tål inte hennes personlighet det och hon bryter ihop. Hon kan kalla andra för ”sekt”, ”rasister”, ”pedofiler” och ”dåliga i sängen” men det är absolut inte OK att någon annan påpekar detta om henne. Då blir det psykakuten nästa.

Ja! Du knäckte koden! Kvinnan i artikeln är garanterat Jan Guillou.

Recensionen i SvD är bakom betalväg. Går den att läsa ändå på något sätt?

Jag skulle gissa att det handlar om Charlotta von Zweigbergk och de brutala sågningarna av Djävulsnyckeln i Aftonbladet och SvD.

Sen är det väl så att många konstnärssjälar, man får väl räkna in författarna dit, är borderline narcissister som lägger ner sin själ i ett verk och som artikeln i GP ovan antyder, de kan inte skilja på verk och sin egen person.

Bokjäveln ska tydligen ha fått en betydligt bättre recension i GT. Någon som läst den?

https://helagotland.se/bli-prenumerant/artikel/ren921xr/gt-bd-0kr-dp_week

Är det någon bekant som recenserat den i GT?

Hon skriver en bok i affekt, efter en separation, med lätt igenkänningsbara figurer och platser. Den man hon separerar ifrån begår hon karaktärsmord på å det grövsta. Som om det fanns ett behov av att förnedra honom och hans släkt offentligt. Som hämnd. Platt och tråkigt språk, en väldig massa klichéer och klart över gränsen för utelämnande av andra – kanske till och med förtal. Blandat med hennes eget hat och ilska som fortfarande är tydligt. Så läser jag recensionerna.

Sådant blir inte bra litteratur och det vet hon nog, egentligen.

Så, två frågor:

Varför skrev hon inte av sig sin avsky bara för sin egen skrivbordslådas skull? Det skulle kunna fungera som den terapi hon verkar ha varit ute efter. Få ned det på papper. Få ut det ur systemet.

Och hur fan tänkte förlaget som gav ut boken?
.

Som det blev nu framstår hon som ett svin mot de personer hon skriver ned i boken och sedan, när en recension avslöjar detta så tål inte hennes personlighet det och hon bryter ihop. Hon kan kalla andra för ”sekt”, ”rasister”, ”pedofiler” och ”dåliga i sängen” men det är absolut inte OK att någon annan påpekar detta om henne. Då blir det psykakuten nästa.

Jag blir också nyfiken på vem recensenten är. Någon som har tillgång till GT?