Vem är författaren som bröt ihop efter att ha fått dåliga recensioner?

Fast "verkligheten" i form av två texter, varav den ena hyggligt tramsig, av sinsemellan jämnåriga författare som inte förstår sig på kärringväggen - trots att de är på väg mot exakt samma vägg i full fart själva - är väl ingen verklighet som bör bryta ner en människa? Misstaget den författare som diskuteras gjorde var att skriva om sitt liv så som hon uppfattade det och ge ut det, trots att hon inte var färdigbearbetad kring den tidigare relationen. Konstnärer använder jobbet som terapi. Det är själva grejen. Ibland blir det konst som andra kan relatera till. Men unga människor, som Wadensjö och Richtert var då, kan inte se det ur kärringens synvinkel. Varför skulle hennes verklighet vara mindre värd?

Lite ironiskt: 2011 skrev Charlotte von Zweigbergk en krönika i Aftonbladet, där hon gav dom här goda råden


Hej då ältande och bitterhet!

Lär dig livets enkla gåta. Älska, glömma och förlåta. Så skrev man som ung i poesiboken, och visst finns det lite sanning i det. Men hur släpper man och går vidare när oförrätter gnager och skaver som en vass sten i skon?

Här får du veta hur du ska:

Ändra strategi

Rannsaka problemet

Undvika att hamna i "offerposition"

Odla positiva tankar

Lol. När det aldrig drabbat en själv är det lätt att ge goda råd. Curlad hela livet och sen åker på ett par proppar som 60+ och börjar gråta.

Han kanske har rätt ?

Edit: Rätt är ju en subjektiv handling av min åsiskt*

Det har aldrig givits ut så mycket böcker som nu och självfallet är det stora flertalet av låg kvalitet, något som måste få sägas.

Samtidigt, att såga brutalt är ett simpelt sätt för den lata kritikern att få lite uppmärksamhet. Och kritiker är om något extremt beroende av uppmärksamhet, det är så deras arbete omvandlas till cash.

Men nej, detta är inte helt ett nytt problem för det: tror Gun Britt Sundström (Maken mfl.) slutade skriva skönlitteratur på 70-talet pga ett par hårda sågningar. Nu ses hennes utgivning då som moderna klassiker.

Det är alltså ett område det är dumt att vara tvärsäker inom

Författarna som säljer mest (Läckberg och co) får väl aldrig fina recensioner på kultursidorna? Kunderna på Adlibris däremot kan skriva att böckerna är bra.

Vad är en TM- kärring?

Om man ska tro att det går till som på film brukar ju utgivaren vara inblandad i skrivandet och kommer med feedback. Om boken var så dålig borde väl någon sagt ifrån?

Jag är inte rätt person att recensera boken då relationsdrama inte är min grej. Kommer ihåg en recension av filmen Transformers där recensenten sågar filmen och undrar vem i helvete som vill se en film med robotar som slåss. Haha, det är ju hela konceptet. Man måste ju recensera utefter hur bra produkten är i det den försöker vara. Jag ger inte en potatisskalare dåligt betyg för den var dålig som machete.

Det verkar helt barockt att två småtaskiga recensioner (varav en betalväggad, och – som andra redan påpekat – knappast ett "lustmord" på CvZ) skulle sänka inte bara en bok av en populär författare utan även hela hennes liv, med allt vad det innebär, och att detta stiltapp väger tyngre än dussintalet utgivna böcker och årtionden av journalistiska meriter för potentiella uppdragsgivare.

Artikeln får det ju mer att låta som att hon har gjort sig omöjlig med omvärlden efter sammanbrottet (trots att ES gör sitt yttersta för att sopa hem martyrpoäng). Alternativet är en omfattande konspiration inom kultursvängen, där bokens mottagande skänker ormarna ett svepskäl för att äntligen få manövrera ut henne.

Låter ju inte helt lätt att göra med:

Men hon väntade också på att någon skulle stå upp för henne offentligt. Hon hade nyligen läst en recension av en annan författares bok.

− Det var en fruktansvärt elak recension. Men då var det så pass många som upprördes, både i pressen och i sociala medier kokade man av upprördhet, med all rätt. Men när samma sak hände mig så fanns det ingen som trädde fram och hjälpte mig, inte en enda.

Vad skulle du ha önskat från omgivningen?
−Jag tror att jag egentligen fortfarande önskar att någon ska rädda mig, om jag ska vara helt ärlig. Att någon ska ta den debatten. Eller åtminstone visa sitt allmänna stöd för mig. Skriva något positivt om mitt författarskap, eller om boken som många gillade innan recensionerna kom.

Det är inte ovanligt att författare tappar omdömet när de blir till åren.

Sen när fan är strindberg medianen av ”rimlig reaktion”

Kan inte hitta recensionen av Richert?

Någon som har den som kan länka?