Citat:
Är ni gnälliga pensionärer?Jag har Googlat detta många gånger under de två åren som jag levt såhär.
Jag håller helt med dig om att barn har rätt att leva och existera. Som förälder har man då ett ansvar att ändå visa hänsyn till sina grannar. Har man ett barn som vaknar så tidigt på morgonen så kan man fortfarande påverka situationen genom att inte tillåta sitt barn springa omkring ohämmat.
Som förälder lever du under samma kompromisser även då du inte är hemma - du ansvarar för att ditt barn visar hänsyn mot omgivningen. Föräldrar skulle antagligen inte tillåta sina barn till att gå runt och slå eller klättra på främlingar på spårvagnen, exempelvis.
Vi har inte heller fått något stöd i frågan. Men jag hoppas att jag ändå kan peka på att i det fall som en familj (även om de råkar ha barn som har rätt att leva och existera) har en inställning eller ett levnadssätt som övergår från att vara något som grannar förväntas tolerera till att bli störande - ja då måste man ge grannarna något utrymme till att påverka situationen.
För mig är det samma sak som att barn i lägenheter kanske inte tillåts åka Bobby Cars, spela basket eller andra mycket ljudliga aktiviteter.
Som ett exempel på vår situation så håller jag med om att vi förväntas tolerera att då barnen kommer ned och äter frukost runt 8-tiden på morgonen så kommer det att vara ljudligt. Däremot anser jag att om barnen kommer ned och står och hoppar precis ovanför vårt sovrum i samband med detta - ja då finns det faktiskt utrymme för föräldrarna att göra något åt det.
Om man inte vill ändra på barnets beteende så får man lägga en tjock matta eller dylikt på den platsen. Om man tycker att det inte är hela världen att barnet istället hoppar och är glatt i köket så har man ändå ett ansvar för att ge sina grannar den hänsynen.
Det är min mening.
Jag håller helt med dig om att barn har rätt att leva och existera. Som förälder har man då ett ansvar att ändå visa hänsyn till sina grannar. Har man ett barn som vaknar så tidigt på morgonen så kan man fortfarande påverka situationen genom att inte tillåta sitt barn springa omkring ohämmat.
Som förälder lever du under samma kompromisser även då du inte är hemma - du ansvarar för att ditt barn visar hänsyn mot omgivningen. Föräldrar skulle antagligen inte tillåta sina barn till att gå runt och slå eller klättra på främlingar på spårvagnen, exempelvis.
Vi har inte heller fått något stöd i frågan. Men jag hoppas att jag ändå kan peka på att i det fall som en familj (även om de råkar ha barn som har rätt att leva och existera) har en inställning eller ett levnadssätt som övergår från att vara något som grannar förväntas tolerera till att bli störande - ja då måste man ge grannarna något utrymme till att påverka situationen.
För mig är det samma sak som att barn i lägenheter kanske inte tillåts åka Bobby Cars, spela basket eller andra mycket ljudliga aktiviteter.
Som ett exempel på vår situation så håller jag med om att vi förväntas tolerera att då barnen kommer ned och äter frukost runt 8-tiden på morgonen så kommer det att vara ljudligt. Däremot anser jag att om barnen kommer ned och står och hoppar precis ovanför vårt sovrum i samband med detta - ja då finns det faktiskt utrymme för föräldrarna att göra något åt det.
Om man inte vill ändra på barnets beteende så får man lägga en tjock matta eller dylikt på den platsen. Om man tycker att det inte är hela världen att barnet istället hoppar och är glatt i köket så har man ändå ett ansvar för att ge sina grannar den hänsynen.
Det är min mening.
Som sagt hade gärna bytat med min knark och cigarettgranne och med den utvecklingsstörda lunsen ovanför. Inte kul att det stinker cigarettrök i flera timmar dagligen i ens lägenhet pga en blatte och att det är bumpningar och höga ljud från båda lägenheter från 04-20.