Citat:
Naturligtvis har polisen inte någon rätt att neka tillstånd med hänvisning till vad som ska sägas. Sådan förhandscensur tillåter vi inte. Så här skrev Svenska Dagbladet för några veckor sedan (Brott hindrar inte allmän sammankomst):Exempelvis skulle man inte kunna neka tillstånd till en person som i ansökan uppger att den planerar att stå och heila, trots att det är rättsligt klarlagt att det är att betrakta som hets mot folkgrupp och därmed är ett brott.Ett konkret exempel är RH 1997:53. Några nazister hade ansökt (och beviljats) tillstånd att demonstrera. Från början var det tydligt att det skulle förekomma nazistiska symboler. För detta åtalades de i efterhand för hets mot folkgrupp. Ett argument de försökte med till sitt försvar var att de hade fått tillstånd från polisen. Domstolen klargjorde att ett tillstånd inte innebär att du därigenom blir immun mot åtal på grund av vad du säger under demonstrationen. Det är inte det som är tillståndets syfte. Polisen läser inte igenom manuset eller plakaten och säger bu eller bä.
– Man kan inte neka det på grund av att det är ett brott. Men man har ju ingen amnesti att begå brott bara för att man befinner sig inuti en allmän sammankomst. Så om man skriver på det viset så kommer man naturligtvis få information om att den rörelsen är betecknad som hets mot folkgrupp. Och om det under en pågående sammankomst sker ett väldigt, väldigt klart brott så kommer polisen att avbryta det brottet, säger Tomas Granlund.
Polisen får, enligt såväl lag (2 kap. 10 § ordningslagen) och grundlag (2 kap. 24 § regeringsformen) inte neka tillstånd på grund av vad som ska sägas. Det är inte så tillståndsgivningen fungerar. Det de får ta hänsyn till är ordning och säkerhet vid sammankomsten, smittspridning, och trafiken. Inte huruvida innehållet i eventuella yttranden är straffbara eller inte. Polisen har ingen rätt att detaljgranska vad som ska sägas.
Lika illa är det nästan med de andra partierna.