21-åriga Tove försvunnen i Vetlanda (2022-10-16). Hittad död (2022-11-02)

Jag kan inte annat än misstänks att rätten redan tidigt bestämde sig för att Maja var med och blev lite förblindad av det som de tyckte sig se.

Som jag ser det kan man med nuvarande bevisning vare sig fälla Maja för mord, men inte heller avgöra att hon inte deltagit ( fria, dvs att hon är helt oskyldig).

Att jag misstänker att Maja kan vara oskyldig till mordet baserar ju sig mer på en magkänsla runt henne än verkliga indicier och att det faktiskt inte finns några för mig sakliga och objektiva indicier på att Maja varit med.

Det som komplicerar bedömningen är avsaknad av bevisning som avel pekat på hade kunnat vara mer avgörande och att jag tror att båda tjejerna ljuger undanhåller), dvs även Maja då.

Samtidigt betyder detta inte alltså att jag är helt övertygad om att Maja ljuger om vissa delar, bara att det inte känns logiskt för mig.

Jag har sett personer riktigt förneka svåra saker, trots att de fått besked om det.

Man vill inte veta, och liksom låtsas som att det hemska inte finns, fast besked har lämnats och det är uppenbart att det är sant.

Man kan bara tänka på föräldrar som förlorat ett barn och kan utbrista när de får besked att det måste vara ett misstag. Och inte heller ovanligt att man känner som att barnet ska komma in genom dörren precis i vilket ögonblick som helst.

Patienten som fick cancerbesked förnekade ända in i det sista och ingen fick yppa ordet cancer dat allt var uppenbart.

Johanna har hela tiden tagit det större ansvaret för att röja, bära, hitta på historier, elda upp bevis, städa osv. Jag tror att det beror på att hon varit den drivande och att hon känner ett moraliskt ansvar för att ha satt Maja i skiten. Hon har ett känslomässigt band till Maja och kan nog känna ett dåligt samvete mot henne. Det är därför hon säger ”tyvärr” när Majas inblandning kommer på tal.

Därför tror jag inte att hon drivs av hämndlystnad när Maja faller under trycket efter att Toves kropp har hittats. Maja har försökt men orkade inte längre och det tror jag att Johanna accepterar. Däremot när Maja börjar läcka om tidigare bränder o dyl, då tror jag nog att Johannas hämndlystnad väcks. Hade uppgiften om Majas delaktighet kommit i det läget hade jag varit misstänksam. Men nu kommer den ju mycket tidigare.

Jag håller inte med om allt.
Vad gäller Johannas vittnesmål mot Maja, att det inte finns något som gagnar henne ( ungefär), det säger även rätten att det är därför de sätter tilltro till den.

Men i själva verket är det inte säkert att det är en belastning för Johanna, eftersom hennes version är ju att Maja kommer in och typ räddar henne genom att Johanna blir strypt sv Tove och Maja tar bort händerna från Johannas hals. Johanna har säkerligen inte tänkt på att detta ” räddande” skulle kunna förvärra situationen för henne (två mot en) särskilt som Johanna ju också menar att avsikten ju inte alls vara att mörda utan det hände något som Johanna inte kunde styra över. Det blev en olycka.

Vad gäller grannens vittnesmål, kan man väl inte dra slutsatsen att det bevisligen är två gm?

Rätten gör den ( förhastade och på ganska lösa boliner) bedömningen genom att själva bestämma att armbågsskadorna kommit från fallet och att sparkarna kommit från en helt vaken och medveten Tove. Helt horribelt att de avfärdar konvulsionsfasen utan minsta motiv eller argumentation.

Att Maja säger sig ha sovit och inte hört, Jan inte motbevisas genom hennes stegräknare. Hon har visserligen varit vaken vid dessa tillfällen, men det bevisar inget fasthållande av armar.

Om mordet skedde runt 02:30 så kan Maja ha hört något, därför vidrörande av mobilen. Men inte heller det visar att hon varit i badrummet och hållit fast armar. Inga steg tas, men inte ens det hade kunnat bevisa mord.

Maja kan ha hört och/ eller sett. I a f har hon periodvis varit vaken. Hon har även sagt i förhör att hon kan ha kollat på mobilen, eller hur?

Men vad bevisar fasthållandet?

Jag tror inte att rätten bestämde sig för något. Rätten fick höra, genom åklagarens frågor, att Maja hade dragit en rövarhistoria i upprepade förhör (”andra, tredje, fjärde, femte, sjätte…”. Rätten fick höra Maja förklara detta genom att hon lidit av minnesförlust. Rätten hade att ta ställning till Majas nya historia - ”Jag är oskyldig, jag sov”. Att Maja blev fälld är Majas eget fel! Om hon är oskyldig måste hon berätta vad som hänt. Så enkelt är det.

Den juridiska aspekten av två mot en har jag inte kunskap om. Jag får väl läsa på.

Ms erkännande av dumpningen ändrade hela spelplanen och även Js inställning till M. Att J skulle låta det passera oberörd har jag svårt att tro, men givetvis är det primära att själv i första hand komma undan så lindrigt som möjligt, så även för M.

Ja precis och en djupare och än värre motivbild..

Må hända... Vissa bitar är ännu oklara.

Det kan vara en så enkel förklaring att Maja inte har vågat säga nej när Johanna i stundens hetta har befallt Maja att göra det ena eller andra. Att agera på något sätt i mordet och att ljuga. Hon brukar inte säga nej till Johanna, det har hon själv sagt.

Ja, tyvärr kan det ha skett. Har inte uteslutit något.

Men samtidigt kan jag då se en motvillig Maja som inte gör det hon befalls att göra.

Kanske därför Maja verkar undanhålla något.

Men varför skulle då Maja, som nu vet mycket väl var Tove ligger död, fortsätta att säga att hon är på badrummet??

För att hon tror att det har någon betydelse som kan ge henne strafflättnad. Hon fortsätter med osanningar tills det är glasklart att det inte fungerar längre. Hon är van att fara med osanningar.

Nu vet vi inte vad som har hänt, sagt och avhandlats mellan Maja och Gillberg. Vi har inte en aning. Det får vi se i HR.

Trams. Hon har hävdat att hon sagt nej till att vara med och anlägga bränder osv. Maja fick frågor om detta i rättegången, ”Det verkar som att du har förmåga att säga nej till Johanna”.

Jag menar naturligtvis att de fick ett tunnelseende. Vilket vi alla lätt får och måste kämpa emot.

I domen framskymtar de ” förhastade” slutsatserna, vilka indicier de ”väljer” som i flera fall varken motiveras eller ens argumenteras för.