Putin beordrar styrkor att gå in i Ukraina - INVASION NU (2022-02-24)

Det är ju så att man hela tiden påpekat vikten av att ge Ryssland möjlighet att dra sig undan med viss värdighet i behåll, och inte får bli helt förnedrade för att inte upprepa historien med Tyskland efter första världskriget.

Men är den parallellen så träffande egenligen, då Tyskland faktiskt blev orättvist utpekad som huvudskyldig i Versailles-freden och mig veterligen inte visade på någon uttalad kulturellt offertänkande i tidigare sammanhang?

Det ska ju sättas i relation till Ryssland som alltid ser sig förfördelad av omvärlden där offertänkandet är så inbakat i kulturen att de ständigt letar efter orsaker till problem "utifrån", och påpassligt alltid glömmer alla gånger de faktiskt fått hjälp av omvärlden.
Ifall jag inte missminner mig så gör Putin en poäng av att varje oppositionspolitiker och andra interna hot alltid är finansierade och understödda "utifrån", även om det är renodlad intern opposition.

Jag vet ärligt talat inte om det skulle göra stor skillnad ifall Ryssland förnedrades grovt eller trycktes tillbaka mer återhållsamt, men att de med råge förtjänat att förnedras är däremot inget att tveka om.

Varför trodde du ryska S-300 och S-400 inte kunde slås ut? Patriotsystem och andra västsystem slås också ut och grunden till att vinna krig mellan stormakter är industriell kapacitet och produktion. Stormakter var det för Ukraina har inget själva och har för länge sedan förlorat eftersom deras land nu är förstört ekonomiskt och helt beroende av väst. Sen bör du kanske ta en titt på hur stort Ukraina och Ryssland egentligen är, det är ju inte som att försvara Belgien med Patriot eller Mistralsystem och dom kan ändå inte skjuta ner hypersoniska missiler, ryska S-500 kan.

Sen att du hyllar Patriotsystemen som inte ens kunde försvara Sudiarabiska oljeanläggningar från huthirebellernas drönarattacker är ju lustigt. Det finns en orsak till att Kiev förbjöd allt filmande av nedslag efter fiaskot med Patriotsystemet i Kiev. Sanningen är att nästan allt stridsflyg Ukraina skickar mot fronten skjuts ner av ryssarna så man måste använda långdistansmissiler som "Storm Shadows" medans ryssarna kan släppa guidade bomber närmare fronten. Nästan alla Rysslands missiler dom skickar iväg når numera sina mål och Ukraina tigger mer luftvärn. Även många "Storm Shadows" och "Himars" raketer skjuts ner av ryskt luftvärn så Kiev måste ofta välja lågprioritetsmål (gärna civila i staden Doneskt).

Du menar att väst system efter att dom är övermättade av missiler, raketer och drönare motstår en attack, hur då?

Välkommen till verkligheten.

Aspackad pissryss.

meanwhile, the Russ 205th motorized rifle brigade (which blew up the hydroelectric power station, by the way) is actively preparing for the "assault" of Kherson and the Berislav region
with some of the "stormtroopers" managed to talk personally
https://twitter.com/Rinegati/status/1695047180040442104

Robotyne, Prigozjin och nationaldagslandstigningen på Krim i all ära, men den största händelsen denna vecka var nog utslagningen av S 400-batteriet i närheten av Olenivka på Tarkhankuthalvön i förrgår.

Vad i helvete sysslar det ryska luftförsvaret (och S 400-batterierna) med egentligen? Luftvärnet skulle vara ryssarnas främsta trumfkort vid händelse av en storkonflikt mot en fiende av Natos eller Kinas dignitet. Man har i decennier arbetat på att plocka fram diverse system som - på pappret - skulle kunna etablera närmast vattentäta A2AD-bubblor över vilken krigsskådeplats som helst. Nu sker genombrott efter genombrott utförda av en "Tier #2"-motståndare med delvis hemsnickrade kryssningsrobotar och drönare.

Den 23 augusti rök alltså ett helt jävla batteri S 400 och dessutom - vilket inte fick så mycket medietäckning - inte mindre än tre stycken S 300-batterier i södra Cherson. Detta ska bara inte vara möjligt.

Ett S 400-batteri ska vara ett sofistikerat vapensystem. Stridsledning och radaranläggningar står skilda från de mobila robotplattformarna och deras fyra tuber. Radarn ska täcka upp samtliga våglängder och dessutom ha hoppande frekvenser för att inte anti-radar ska kunna låsa på dem. Systemet ska kunna särskilja och bearbeta närmare hundra potentiella mål samtidigt. Batteriet är dessutom skyddat av mindre luftvärnssystem (Pantsir, BUK, TOR, etc) för att inte råka ut för obehagliga överraskningar i form av lågflygande eller närliggande motmedel.

Tidigare under sommaren har en handfull enheter ingående i S 400-batterier skadats genom salvor av GMLRS. Det verkar då som om radarkapaciteten har mättats av alla inkommande mål och inte förmått skydda systemet fullt ut.

Den här gången handlade det om en ombyggd ukrainsk sjömålsrobot (!) av typ R360 Neptunus som kom inflygande på låg höjd och träffade övervakningsradarn av typ 48Y6-K1 Podlet. När väl denna var utslagen utsattes hela batteriet för en spärreld av Storm Shadows som slog ut i princip allt som existerade i batteriväg. Utan Podlets kunde alltså resterande undersystem varken bekämpa robotarna eller de plattformar som avlossade dessa, nämligen det ukrainska flygvapnets kvarvarande attackflygplan av typ Su-24.

Om S 400 inte kan försvara sig själv mot mättnadsattacker (GMLRS) eller lågflygande kryssningsrobotar (Neptunus) - vad i helvete ska den då vara bra för om den ställs inför en motståndare med mycket större resurser än Ukraina? Det här bådar inte gott för de länder som har anammat rysk materiel och rysk doktrin. Framför allt Kina och Indien kan nog hålla sig för skratt.

Rent parentetiskt måste det också kännas lite bittert för den ryska generalstaben att ukrainarnas Patriot-system (som hånats av ryssarna sedan Gulfkrigets dagar) i princip plockar ned allt som ryssarna skickar iväg.

Alltså det där är så j-vla konstigt(!)
_EN_ soldat som vinglar runt full som en kastrull medan de andra ser helt oberörda ut??!
Heeeelt normalt i en av världens supermakters elitarmé....

Haft svårt sätta rätt ord på detta.

Gulligt är naturligtvis fel ordval eftersom gossen (glatt, uppenbarligen) tycktes riktigt på tårna inför det stora äventyret (fightas för en terrorstat som gjort och gör sig skyldig till de mest avskyväda brotten i boken).

Det är dock nått, till skenet av just denna hans bänga snorvalpiga kaxighet i början, följt av UAF:s mogna, empatiska "såså, ingen fara ingen kommer att göra dig illa" när han inte längre är lika kaxig som är lite <input annat ord än gulligt>.

(medveten om att det kan vara två helt olika personer men kompositionen är likväl skön).

Hade du varit soldat i ryska armén så hade du nog också vinglat runt drängfull, de vet om att de är kanonmat, spriten dövar rädslan. Överlever du så är det åter till det fängelse som ryssland innebär. Pest eller kolera, bara att välja.

Det är Kievregimen som vägrar följa avtal som tex Minskavtalet och nu offras folket för en sjuklig idé om seger.

Ryssland har ofta blivit lurade och bedragen, inte minst av Jeltsin som inte ordnade upp gränserna på allvar. Det är inte många av avtalen som Ukraina skrev under för att bli självständiga som uppfyllts och gått rätt till. Nu efter alla svek ordnar Ryssland till gränserna för sitt folk i f.d Ukraina och förhoppningsvist slipper vi mer våld i framtiden då de ukrainska nationalisterna och nazisterna flyr till Storbritanien, Kanada och USA (som efter andra världskriget).

The Belavezha Accords signed
https://www-prlib-ru.translate.goog/en/history/619792?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_p to=sc

8 December 1991

December 8, 1991 in the village of Viskuly, Belarus, the Heads of State and Governments of the three republics: Boris Yeltsin and Gennady Burbulis (RSFSR), Stanislav Shushkevich and Vyacheslav Kebich (Belarus), Leonid Kravchuk, and Witold Fokin (Ukraine) signed the so-called "Belovezha Accords" on the demise of the USSR and the establishment of the Commonwealth of Independent States (CIS).

In the middle of 1980's the USSR included 15 Soviet republics; its territory housed over 270 million people - representatives of more than a hundred nations and nationalities. In the late 1980's - early 90's in the Soviet republics began a movement for the proclamation of national independence and secession from the union state.

In spring and summer of 1990, the Baltic republics followed by other Soviet republics, including Russia, adopted the declaration of national sovereignty. To stop the disintegration of the Union, 17 March 1991 a referendum was held on the maintenance of the Union of Soviet Socialist Republics (76.4% of voters were pro the maintenance of the Union).

However, 8 December 1991 the heads of the Russian Federation (RSFSR), the Republic of Belarus and Ukraine signed the Agreement on the establishment of the Commonwealth of Independent States, which marked the demise of the Soviet Union.

The preamble of the document stated that "the USSR as a subject of international law and a geopolitical reality no longer exists." Article 1 of the Agreement read: "The High Contracting Parties shall constitute the Commonwealth of Independent States (CIS)”. The agreement stated a desire to develop cooperation in political, economic, humanitarian, cultural and other fields. Parties guaranteed their citizens equal rights and freedoms, irrespective of their nationality or other differences; accepted and respected the territorial integrity of each other and the inviolability of existing borders within the Commonwealth, as well as the openness of borders, free movement of citizens and transfer of information within the Commonwealth. Article 14 determined the city of Minsk the official seat of the coordinating bodies of the Commonwealth.

The Accords and other signed documents were ratified by the Supreme Soviet of the RSFSR on Dec. 12, 1991. At the same time Russia dissolved the Union Treaty of 1922.

December 21, 1991 the Accords were joined by Azerbaijan, Armenia, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Moldova, Tajikistan, Turkmenistan, Uzbekistan. In the city of Alma-Ata (Kazakhstan), the heads of these countries, along with Belarus, Russia and Ukraine, signed the Declaration on the establishment of the Commonwealth of Independent States (CIS) on an equal footing. In December 1993 the Accords on the establishment of the CIS were joined by Georgia. Three former Soviet republics, Latvia, Lithuania and Estonia, did not join the CIS.

December 25, 1991 the Supreme Soviet of the RSFSR approved the Law of the RSFSR "On renaming of the state of the Russian Soviet Federated Socialist Republic", which took effect immediately The new name of the state was the Russian Federation (Russia).

Vad Vitold Fokin nu själv säger i tvkanalen 112 Ukraine.

The first Prime Minister of Ukraine Vitold Fokin, who took part in the signing of the Belovezhskiye Agreements, stated that the original of the Belovezhskiye Agreements was lost and that it did not envisage self-styled independence.

"I regret that the document I signed has disappeared. Have you seen it? Who has seen it? No one has seen it. I said in '12, giving an interview to the magazine "I am Ukrainian", that the document I signed had completely different aspects of development, provisions.

It was meant to have not the CIS as a Commonwealth, but as a Union of Independent States, there was to be a common system of strategic defense, common tariffs, free movement of cargo and passenger traffic.


Vad det gäller statusen av Krim ville det ryska parlamentet annat än vad fyllot Jeltsin genomförde.

HOW UKRAINE BECAME A MARKET ECONOMY AND DEMOCRACY© Peterson Institute for International Economics | www.piie.com (noterar att det är proväst)
https://www.piie.com/publications/chapters_preview/4273/02iie4273.pdf

The big and lasting military dispute was the status of the Soviet Black Sea Fleet and its base, Sevastopol, on Crimea. One concern was the division of the Black Sea Fleet; another was Ukraine’s sovereignty of Crimea and Sevastopol. It was subject to numerous partial agreements and remained the dominant topic of negotiations between Ukraine and Russia from 1992 until 1997; a series of bilateral agreements gradually generated a solution. The demarcation of the border in the Black Sea was never undertaken but was left in limbo.

An initial agreement was concluded in January 1992, awarding Ukraine 30 percent of the ships (excluding nuclear vessels). Yeltsin and Kravchuk reached a more specific agreement in June 1992 about dividing the Soviet Black Sea Fleet into equal halves, while Ukraine would sell a substantial number of ships from its share to Russia. At a summit in Moscow in June 1993, the two presidents provisionally agreed that Russia could lease Sevastopol. The Russians insisted that Sevastopol be the headquarters of the Russian Black Sea Fleet, but the Ukrainian constitution prohibited foreign bases.

In 1992–93, the Russian parliament vehemently opposed Yeltsin, claiming that the 1954 transfer of Crimea to Ukraine was illegal and that Sevastopol belonged to Russia (Sherr 1997). As a result, Yeltsin could not conclude any agreement with Ukraine because the Russian parliament would have refused to ratify it. The Russian communists and populist nationalists loved antagonizing Ukrainians, many of whom perceived such provocations as Russia’s “real” foreign policy. Since Ukraine’s economic crisis was worse than Russia’s in 1992–94, its negotiating position gradually weakened.


Zelenskys 10-punktsprogram för fred har ingen bäring i verkligheten. Ukraina gjorde tidigt bort sig och slängde bort hela sin självständighet och framtid och då mycket på order från Washington och falska löften från väst. Det som nu blir kvar av Ukraina är helt beroende av väst och inte längre självständigt.

Det är Kievregimen som vägrar följa avtal som tex Minskavtalet och nu offras folket för en sjuklig idé om seger.

Ryssland har ofta blivit lurade och bedragen, inte minst av Jeltsin som inte ordnade upp gränserna på allvar. Det är inte många av avtalen som Ukraina skrev under för att bli självständiga som uppfyllts och gått rätt till. Nu efter alla svek ordnar Ryssland till gränserna för sitt folk i f.d Ukraina och förhoppningsvist slipper vi mer våld i framtiden då de ukrainska nationalisterna och nazisterna flyr till Storbritanien, Kanada och USA (som efter andra världskriget).

The Belavezha Accords signed
https://www-prlib-ru.translate.goog/en/history/619792?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_p to=sc

8 December 1991

December 8, 1991 in the village of Viskuly, Belarus, the Heads of State and Governments of the three republics: Boris Yeltsin and Gennady Burbulis (RSFSR), Stanislav Shushkevich and Vyacheslav Kebich (Belarus), Leonid Kravchuk, and Witold Fokin (Ukraine) signed the so-called "Belovezha Accords" on the demise of the USSR and the establishment of the Commonwealth of Independent States (CIS).

In the middle of 1980's the USSR included 15 Soviet republics; its territory housed over 270 million people - representatives of more than a hundred nations and nationalities. In the late 1980's - early 90's in the Soviet republics began a movement for the proclamation of national independence and secession from the union state.

In spring and summer of 1990, the Baltic republics followed by other Soviet republics, including Russia, adopted the declaration of national sovereignty. To stop the disintegration of the Union, 17 March 1991 a referendum was held on the maintenance of the Union of Soviet Socialist Republics (76.4% of voters were pro the maintenance of the Union).

However, 8 December 1991 the heads of the Russian Federation (RSFSR), the Republic of Belarus and Ukraine signed the Agreement on the establishment of the Commonwealth of Independent States, which marked the demise of the Soviet Union.

The preamble of the document stated that "the USSR as a subject of international law and a geopolitical reality no longer exists." Article 1 of the Agreement read: "The High Contracting Parties shall constitute the Commonwealth of Independent States (CIS)”. The agreement stated a desire to develop cooperation in political, economic, humanitarian, cultural and other fields. Parties guaranteed their citizens equal rights and freedoms, irrespective of their nationality or other differences; accepted and respected the territorial integrity of each other and the inviolability of existing borders within the Commonwealth, as well as the openness of borders, free movement of citizens and transfer of information within the Commonwealth. Article 14 determined the city of Minsk the official seat of the coordinating bodies of the Commonwealth.

The Accords and other signed documents were ratified by the Supreme Soviet of the RSFSR on Dec. 12, 1991. At the same time Russia dissolved the Union Treaty of 1922.

December 21, 1991 the Accords were joined by Azerbaijan, Armenia, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Moldova, Tajikistan, Turkmenistan, Uzbekistan. In the city of Alma-Ata (Kazakhstan), the heads of these countries, along with Belarus, Russia and Ukraine, signed the Declaration on the establishment of the Commonwealth of Independent States (CIS) on an equal footing. In December 1993 the Accords on the establishment of the CIS were joined by Georgia. Three former Soviet republics, Latvia, Lithuania and Estonia, did not join the CIS.

December 25, 1991 the Supreme Soviet of the RSFSR approved the Law of the RSFSR "On renaming of the state of the Russian Soviet Federated Socialist Republic", which took effect immediately The new name of the state was the Russian Federation (Russia).

Vad Vitold Fokin nu själv säger i tvkanalen 112 Ukraine.

The first Prime Minister of Ukraine Vitold Fokin, who took part in the signing of the Belovezhskiye Agreements, stated that the original of the Belovezhskiye Agreements was lost and that it did not envisage self-styled independence.

"I regret that the document I signed has disappeared. Have you seen it? Who has seen it? No one has seen it. I said in '12, giving an interview to the magazine "I am Ukrainian", that the document I signed had completely different aspects of development, provisions.

It was meant to have not the CIS as a Commonwealth, but as a Union of Independent States, there was to be a common system of strategic defense, common tariffs, free movement of cargo and passenger traffic.


Vad det gäller statusen av Krim ville det ryska parlamentet annat än vad fyllot Jeltsin genomförde.

HOW UKRAINE BECAME A MARKET ECONOMY AND DEMOCRACY© Peterson Institute for International Economics | www.piie.com (noterar att det är proväst)
https://www.piie.com/publications/chapters_preview/4273/02iie4273.pdf

The big and lasting military dispute was the status of the Soviet Black Sea Fleet and its base, Sevastopol, on Crimea. One concern was the division of the Black Sea Fleet; another was Ukraine’s sovereignty of Crimea and Sevastopol. It was subject to numerous partial agreements and remained the dominant topic of negotiations between Ukraine and Russia from 1992 until 1997; a series of bilateral agreements gradually generated a solution. The demarcation of the border in the Black Sea was never undertaken but was left in limbo.

An initial agreement was concluded in January 1992, awarding Ukraine 30 percent of the ships (excluding nuclear vessels). Yeltsin and Kravchuk reached a more specific agreement in June 1992 about dividing the Soviet Black Sea Fleet into equal halves, while Ukraine would sell a substantial number of ships from its share to Russia. At a summit in Moscow in June 1993, the two presidents provisionally agreed that Russia could lease Sevastopol. The Russians insisted that Sevastopol be the headquarters of the Russian Black Sea Fleet, but the Ukrainian constitution prohibited foreign bases.

In 1992–93, the Russian parliament vehemently opposed Yeltsin, claiming that the 1954 transfer of Crimea to Ukraine was illegal and that Sevastopol belonged to Russia (Sherr 1997). As a result, Yeltsin could not conclude any agreement with Ukraine because the Russian parliament would have refused to ratify it. The Russian communists and populist nationalists loved antagonizing Ukrainians, many of whom perceived such provocations as Russia’s “real” foreign policy. Since Ukraine’s economic crisis was worse than Russia’s in 1992–94, its negotiating position gradually weakened.


Zelenskys 10-punktsprogram för fred har ingen bäring i verkligheten. Ukraina gjorde tidigt bort sig och slängde bort hela sin självständighet och framtid och då mycket på order från Washington och falska löften från väst. Det som nu blir kvar av Ukraina är helt beroende av väst och inte längre självständigt.

Jo det hade jag kanske velat, men att befäl & andra (nyktra) kamrater tillåter det??
Fast de kanske istället uppmuntrar det...

Man upphör aldrig att förvånas över ryzzens "professionalism"!

Man saknar helt enkelt stöd från omvärlden och håller därmed på att mista mycket av sin självständighet.

"Väst" som tar avstånd från Ryssland består av 15% av världens befolkning. Resten gör business as usual med Ryssland, många länder mer än någonsin tidigare.