Social fobi på jobbet. Tips?

Har nu jobbat lite över en vecka efter sommarledigheten och känner mig redan slutkörd endast på grund av den där äckliga sociala ångesten som gör sig konstant påmind. Om en eller två veckor så kommer jag behöva ta mycket hjälp av kollegor på jobbet som jag aldrig pratar med och när jag insåg det idag så fick jag en klump i magen direkt och den har inte släppt. Den släpper aldrig.

Försöker sitta i lugn och ro och fundera på vad som är så in i helvete farligt med det och att jag bara behöver säga några meningar till dem så är det klart sen. Jag kommer inte ens på vad som är så farligt med det och jag får en känsla av lättnad någon sekund efter att jag insett att det inte är något att vara orolig för men den försvinner snabbt och återgår till oro och ångest.

Jag har varit i denna situation förut och då har jag gått ut och jobbat gratis på helgerna endast för att få det gjort på egen hand. Någon gång har jag även sjukskrivit mig för att slippa. Har tänkt på detta mycket under semestern, att jag måste försöka skärpa mig en gång för alla. Vad är man för mes till man som inte ens vågar be andra om hjälp, på jobbet dessutom där det ingår i deras arbetsuppgifter att hjälpa till.

Det är mycket som behöver göras den här gången men jag orkar inte slösa bort helgerna på detta längre då jag egentligen behöver vila upp mig inför nästkommande vecka så jag funderar på att bara be om hjälp den här gången. Får väl se hur det blir med det.

Har ni några bra tips på hur man kan tänka för att slippa ångesten/oron? Något man kan bära med sig och påminna sig om när ångesten blir alltför påtaglig? Har redan kastat bort så många år av livet på att gå runt och vara rädd för spöken. Något måste man väl kunna göra för att slippa skiten.

Hur gammal är du? Jag var likadan fram till 23 års ålder och sen släppte det.

Snart 35. Har också hört att det ska släppa med åldern men tycker det blir en gnutta värre för varje år.

Alkohol och droger?

Ganska sällan jag förtär någon av dessa.

Varför? Kan ju knappast bli sämre... Eller psyk? Något är ju fel. finns ingen mirakelkur på flashback

Autism.
Gå till läkaren och få lite gott och blandat utskrivet.

Prata med din chef, så han kan stötta dig.

Blir inte bättre heller enligt mina erfarenheter. Har varit hos psykiatrin ett antal gånger men inget hjälper där.


Har genomgått en utredning för just autism eftersom en terapeut såg tecken på det men det visade sig att jag inte hade någon diagnos.

Är det kontorsjobb brukar allt man behöver veta finnas på intranätet och IT-supportens sida.

Har gjort det under många år. Haft möten, trepartsmöten, möten med chefen och psykolog osv. Händer inte mycket där heller tyvärr men i slutändan så är det ju ett personligt problem jag själv måste försöka övervinna.

What you resist persists. What you look at disappears.

Vad du kan göra istället för att försöka stoppa dessa tankar är att acceptera dem!
Du säger "okej, jag är nervös nu igen, men det är inte hela världen."

Istället för "nej, inte igen, kan inte ha det såhär, måste släppa det."


Problemet med social ångest, är att det alltid kommer innan något okänt. Du vet inte vilka som kommer vara där eller vad som sedan händer. Och detta ger dig förmodligen kontrollbehov då det inte är du som bestämmer vilket gör dig orolig, du måste veta vad som händer annars blir du rädd.

Detta tänket kan du ändra. Men det måste ske medvetet, för vid det här laget är det nog redan ett invant beteende du gör per automatik, för du tror att "det blir bättre.".. Men uppenbarligen så är det stressigt för dig att tänka sådär, så det är en coping mekanism du har som du använder på fel sätt.

Ändra det till "det är okej att vara nervös. Det löser sig, jag behöver bara visa dom detta och sen så är det klart."
istället för "Åh nej, jag tycker inte om att vara rädd eller whatever."