Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Johann däremot har uppvisat ett lögnaktigt mönster som går utöver det vanliga, med inbakade onödiga lögner för att det ska verka mer trovärdigt. Det är påhittade händleser och namn, det är uppdikatade vittnen till bråket och haschresor med eller utan Maja...
Fabricerade historier uppfinns allteftersom och flyter på som ett rinnande vatten - en ordsvada utan längre pauser - en egenskap hon delar med flertalet som har psykopatiska drag; de är så vana att ljuga och hitta på lögner och förvanska sanningar och de gör det helt skamlöst. Till och med njuter av att betrakta hur enkelt det är att luras och bedra genom att spela an på sina medmänniskors svaghet, fångade av egna känslor; själva upplever de sig som så mycket smartare som står över allt känslopjunk.
J gillade ju heller inte, enligt vittnesmål, när kompisar berättade om sina svagheter och sitt dåliga mående.
Tydligt är att J framför sitt livs skådespel i rätten när hon framställer sig som en troskyldig och spröd skolflicka som tände på sitt offer med syftet att ge henne ett värdigt avslut eftersom hon själv alltid velat bli kremerad.
Hon förvillar med sin uppenbarelse och uppriktiga flickröst när hon i själva verket anstränger sig maximalt för att ta på sig en mask med syftet att komma så lindrigt undan som möjligt. Egentligen är det hon som är det verkliga offret; attackerad av T på krogen, var tvungen att huka sig för att skydda sitt huvud, bestämde sig för att slå tillbaka men ändrade sig när T var trevlig och själv ville hon ju visa sig resonabel genom att föreslå ett samtal, T kommenterar badrummet i negativa ordalag, knuffar till J varpå J ger igen, är på väg att strypa J så hon reagerar i rent självförsvar. En olycka. - Varför skulle hennes och M:s liv förstöras för en olyckas skull? Dessutom hade ju T fått en värdig begravning.
J berättar för M dagen därpå hur T:s ansikte såg ut, ord förklädda i omtänksamhet; "du vill nog inte veta, men..." J var införstådd med hur hennes beskrivning skulle inverka på M:s psykiska mående. Annars hade hon aldrig nämnt en syn som hos henne själv antagligen framkallade fascination.
Citat:
Ja, Johanna drar sig inte för att ändra sin historia, men täker inte på att inte allt klaffar sedan.
Exakt. Drivkraften är att tillskansa sig så många pluspoäng som möjligt i sin sanningsversion och hon satsar högt; det får bära eller brista.
Citat:
Johanna är ute efter att rädda sitt eget skinn och kasta Maja under bussen. lago mycket för att verk trovärdig. Men som sagt, allt går inte ihop.
Nu testar hon en annan variant och det är att låtsas att inte längre skylla ifrån sig, att ta sitt ansvar - hur gå till väga för att optimera sin trovärdighet?
Först och främst har M berättat sin del om dumpningen så hennes berättelse måste överensstämma med M:s, det är liksom grunden att bygga vidare sin trovärdighet på.
Vidare är hon nödgad att ta tillbaka den egentliga sanningen om natten; hennes och T:s samtal i köket medan M går iväg. Det effektivaste sättet att utkräva hämnd på och samtidigt få äga sin egen story, är att förneka delar av den verkliga sanningen för att framställa M i dålig dager; svikaren får axla rollen som lögnerska, hon vänder helt enkelt på rollerna.
Därmed kommer rätten att närapå obetänksamt också köpa scenariot med M som aktiv medmörderska.
Med andra ord; min uppfattning är att J med sin detaljerade version har kollrat till det i skallen på många; hon fattade inte vad som hade hänt och var chockad (med avsikten att erhålla sympati).
Hon låter oskuldsfull, går upp i tonläge och börjar nästan prata småbarnsspråk när hon berättar att hon försöker hitta puls på T.
Att just lyssna till och begrunda enbart de ord hon använder sig av, utan att dras med av de känslor hon försöker framkalla hos åhöraren, är något som kan hjälpa till att avslöja det skådespel hon helt ogenerat och samvetslöst, levererar inför sina åhörare.
Denna lilla oskyldiga varelse som bara råkade döda sin kompis i stundens hetta - givetvis i självförsvar eller åtminstone motattack som ledde till dödlig utgång - säger totalt bisarra saker emellanåt såsom att T skadar huvud och rygg rejält vid fallet (J som iakttagare), tänker att det inte går att ha en död kropp i lägenheten direkt efter "olyckan"; hon måste bort (synen på T som en sak som ställer till besvär), ta med sig ett värmeljus för att hedra T under tiden kroppen brann (bristande förmåga att föreställa sig omgivningens reaktioner).
Hennes uttalanden är så horribla och går över alla gränser så jag tror att rätten har blivit förvirrade av den roll J uppvisar i rätten och de absurditeter hon uttrycker i både ord och handling.
Detta är samma tjej som hoppade av glädje när hon fullföljt sin dröm om att bränna upp T, satte på mordmusik efteråt för att sjunga med, sade sig inte ha mått så bra på länge dagen därpå.
M såg och berättade att J kände sig lättad och att hon uttryckte glädje. För denna iakttagelse blir hon anklagad för att vilja kasta J under bussen. Inte ens trådskribenter vill höra talas om detta sjuka beteende och väljer istället att belägga M med skuld och misstro hennes iakttagelse. "- Nej, men SÅ sjuk kan väl ändå inte J vara, så klart M tar varje chans att få ljuga. J var säkert chockad hon med efter att ha tänt eld på sin kompis."
Många samvetslösa mördare känner just en lättnad och glädje efteråt, som att de har blivit befriade dels från det/de offer som har stått i vägen för deras egen lycka, dels att en tvångstanke har fått sitt utlopp.
Citat:
Ja, det finns flera bottnar i varför Johanna vill änra tiden. Dels vill hon inte får det att verka ologiskt till att Tove blir överfallen på toa. Sedan vill hon komma åt maja på det enda sätt som går och som du säger, på köpet vill hon få Maja framstå som lögnaren, och hon själv som "ärlig".
Hon verkar ju ha lyckats, både i rätten och i tråden. Konstigt nog. Mycket konstigt.
TR frågar sig överhuvudtaget inte orsaken till att J ljuger om tidsförloppet, de bara konstaterar att hon inte är trovärdig här. Men då återstår 35 minuter - hur mycket av det J svamlar ihop om den första halvtimmen kan då vara sant?
Den rimligaste frågan att ställa av dem alla är väl ändå: om nu M var med vid mordet och redan har försett utredningen med dumpningsresan så är det mest sannolikt att M även kommer att erkänna hur det gick till innan och under själva mordet. J har därför allt att vinna på att vara sanningsenlig hela vägen ut så att hon och M:s redogörelse även här är överensstämmande.
Istället ljuger hon om att hon aldrig satt i köket med T, vilket är en uppenbar lögn med eller utan M:s inblandning.
Hon vet med sig att M kommer att tala om att de särade på sig direkt efter ankomsten och låtsas inte minnas om hon och T överhuvudtaget tittade in i köket:
"det minns jag faktiskt inte."
Sedan när hon får höra att M har en annan version, spelar hon förvånad.
Ändå så sätts mera trovärdighet till J:s version - vad exakt är trovärdigt, kan man fråga sig? Inte tiden som grannarna uppger i alla fall. Att sitta bredvid T i flera minuter efteråt, ägna tid till att ta av och på strumpor inkluderande planering, fanns inte. Genomgående lögner som motsägs av grannarnas vittnesmål och en mängd uttalanden av J som är direkt motsägelsefulla.
Citat:
Ja, och kanske är det därför skärmen tänds? Maja ligger och hör bråk, och obehagliga ljud? Hör något som och en djupare tro i börjoroar henne djupt och förmår sig inte att göra något alls, utan låtsas som ingenting?
Jag tänker att det kan finnas skuldkänslor, och en djupae tilltro på Johanna om vad som behöver göras för att räda Johanna från självmord ohch båda rån fängesle. Kanske även rädsla för att Johanna en dag går fri från mordet. Och att Maja inte vill säga rent ut vad hon hört och ev sett? Att det minsann inte var någon olycka, och Maja vet vad som händer med dom som sätter sig mot Johanna.
Jag tänker att hon har haft tid på sig mellan ca 01:55-02:15 att slumra till.
Mobilaktiviteten kan vara en medveten och klarvaken handling, halvt medveten eller omedveten - vi får invänta ytterligare info.
M framstår som en passiv, följsam, osäker, konflikträdd ungdom som ogärna tar ansvar; hon väljer hellre att dra täcket över huvudet för att slippa konsekvenserna. Med andra ord är M en personlighetstyp som kanske lättast faller offer för och är mottaglig för manipulation och andras ledarskap. En djup rädsla för att bli utesluten, bestraffad av J:s höjda röstläge, ogillande och mörka blick som har beskrivits som hotfull, tillsammans med ett tillbakadragande av positiv bekräftelse har gott och väl räckt för att M ska anpassa sig.
Citat:
Jag minns när Maja ska berätta om hur nöjd och lättad Johanna är direkt efter dumpningen och särskilt när hon berättat om att Johanna säger att hon ite varit så glad på länge när de är på Illharjen, hör jag hur Maja darrar på rösten. Det tar emot att säga detta gräsliga.
Ja, ingen ska komma och påstå att M inte visar känslor under rättegången.
Om sedan några är missnöjda med att hon inte sade si eller så istället och kunde gråta på "rätt ställen" visar bara på en oförmåga att lyssna med ett öppet sinne, utan en massa fördomar och förutfattade meningar.
Finns inte ett uns av manipulativt beteende när M återger sin version i rätten.
