"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

om Gud är definitionen av moralens ursprung....

om Gud är definitionen av moralens ursprung....
Anser ni att det stämmer bokstavligt eller att det stämmer blott psykologiskt, det vill säga att människan kräver Gud för att agera på det sätt som vi menar med ordet "rätt"?

Beror ju på om du verkligen jämställer dig med en snigel.

Människans utveckling startade långt före vi började tro på Gud, mycket till hjälp av en medfödd moral som antagligen är kopplad till intelligens och konsten att upprätthålla gott samarbete.

Om jag förstår dig rätt så menar du att det finns en verklig morallag som vi borde följa, vilket jag håller med om. Gud är ordet jag och många andra använder för att beskriva källan till denna lag. Däremot har jag svårt att se hur allt kan vara tillåtet, att Gud inte finns och att man samtidigt har ansvar.

Problemet är väl att öht tala om moralisk utveckling ur ett ateistiskt perspektiv? Från vad till vad om det inte finns en högre standard att utvecklas till? Var finns den standarden om det inte finns något som är objektivt rätt och fel? Finns det objektivt rätt och fel så pekar det på en trandenscent verklighet. Bara den som tror på Gud kan med trovärdighet tala om någon moralisk utveckling eftersom denne har ett objektivt högsta rätta vilket är den morallag som Gud har bestämt. Annars är vi bara beroende av subjektivt bedömande av vad som är rätt och fel, vilket kan ändras över tid och då åt vilket håll som helst beroende på kultur och omständigheter.

För Hitler var judeutrotningen det rätta att göra. För Putin var det rätt att starta krig mot Ukraina. Nu är vi överens om att det var fel samtidigt som vi tycker det är rätt att gå med i NATO, vilket vi i en framtid kanske kommer se som ett moraliskt förkastligt vansinne som offrade tusentals unga svenskar om det drar in Sverige i ett krig som vi annars skulle stått utanför.

Är man troende och hör till den första fasen vad gäller moralens utveckling så tror man att gud bestämmer vad som är rätt och fel och att det inte finns några gråzoner där. De troende litar väl inte på vetenskap som t ex moralens utveckling grundar sig på? Har man nått en högre nivå blir det mer luddigt om rätt och fel när man måste ta hänsyn till flera faktorer än bara vad en gud har bestämt.

Själv tycker jag att man borde lyssna på dom som nått de högsta nivåerna gällande moralens utveckling när man bestämmer vad som är rätt och fel. Varken Hitler eller Putin tillhör den gruppen.

Men talar man om moraliska nivåer måste det väl finnas ett transcendent högsta rätta som utvecklingen går mot? Blir inte det motsägande mot en gudlös världsbild?

Jag förstår inte din fråga.

Du talar om moralisk utveckling. Om något ska utvecklas till något annat som är bättre så måste det väl finnas ett bästa? Det bästa är alltid bäst och aldrig kan något bli bättre än det bästa.

Det bästa måste alltså vara transcendent. Ett metafysiskt ideal, något att utvecklas mot.

Hur går det ihop med en gudlös världsbild där det bara är vi som avgör vad som är rätt och fel vilket skiljer sig från tid till tid?

Du talar om moralisk utveckling. Om något ska utvecklas till något annat som är bättre så måste det väl finnas ett bästa? Det bästa är alltid bäst och aldrig kan något bli bättre än det bästa.

Det bästa måste alltså vara transcendent och oberoende av människan. Ett metafysiskt ideal, något att utvecklas mot.

Hur går det ihop med en gudlös världsbild där det bara är vi som avgör vad som är rätt och fel vilket skiljer sig från tid till tid?

Du talar om moralisk utveckling. Om något ska utvecklas till något annat som är bättre så måste det väl finnas ett bästa? Det bästa är alltid bäst och aldrig kan något bli bättre än det bästa.

Det bästa måste alltså vara transcendent och oberoende av människan. Ett metafysiskt ideal, något att utvecklas mot.

Hur går det ihop med en gudlös världsbild där det bara är vi som avgör vad som är rätt och fel vilket skiljer sig från tid till tid?

Är någonting rätt bara för att Gud säger att det är rätt så gör vi bara rätt för att fjäska för Gud. Det är då den enda meningen med handlingen.

Om någonting däremot är rätt eftersom det får tydliga positiva konsekvenser i samhället så gör vi rätt eftersom vi förstår hur det gynnar oss. Då förstår vi varför någonting är rätt att göra, utan att det behövs någon Gud.

Frågan är alltså om vi ska lita på att vi själva kan avgöra vad som är rätt och fel, eller blint lita på ett väsen som med största sannolikhet inte ens existerar?