Citat:
Ursprungligen postat av
Gotterfunken
Välfärd har inget med socialism att göra.
Du vet, om jag hade 10 kr varje gång ett socialistiskt samhälle fungerade skulle jag vara pank.
Problemet är också att om socialism faktiskt fungerade skulle jag också vara pank.
Svenska kvinnor är de verkliga parasiterna.
De är de som grinar till de får in sin legoarmé av skitjobbare och röstboskap så de kan fortsätta bygga sitt drömsamhälle.
Inte alla svenskor såklart. De som har normal relation med sin far brukar vara höger.
Ekeroth har rätt och det är bedrövligt att det ens finns kvinnor som vill ha in de värderingar islam står för beträffande kvinnors roll i samhället.
Visa ett muslimskt samhälle där kvinnor är fria att bli vad de vill och drömma fritt ska jag ångra varenda ord här.
Edit: Japan har aldrig haft socialister i regering någonsin. Det finns inget samband mellan socialism och välfärd.
Socialdemokraterna var från 1889 fram till 1976 ett Socialistiskt parti, det dom gjort främst från 1917 och fram till 1976 är att skapa ett Välfärdssamhälle.
Per-Albin Hansson förstod när Lenin tog makten i Sovjet 1917 att det skulle bli diktatur, och vad är orsaken till att man blir kommunist eller senare Nazist, jo ett samhälle där de rika berikar varandra och håller underklassen totalt ekonomiskt nertryckt. Nu hade underklassmassorna tröttnat på det samhället och krävde förändring.
Hur såg det gångna samhället ut? jo kvinnor som av olika orsaker blev ensamstående mödrar Preventivmedelsköp eller användning ledde till fängelsestraff, deras barn auktionerades ut till bönder eller så sattes de på barnhem och hamnade sedemera i fosterhem där de blev sexuellt utnyttjade, misshandlade genom livet och väldigt många av dem blev kriminella eller A-lagare.
Arbetsplatserna hade inga skydd, orimliga arbetstider, urusla löner och bostäder runt om i städerna var under all kritik, råttor, kackerlackor, löss samt olika sjukdomar frodades i dessa miljöer.
Arbetarna var oftast alkolholister för att dämpa känslorna inför deras tillvaro.
Vad gjorde S, sedan, jo de förbättrade samhället, de tillät abort och preventivmedel som gjorde att mycket färre obemedlade blev ensamstående mödrar, de skapade dagis som gjorde att de ensamstående mödrar som fanns kunde gå till ett jobb och kunna försörja barnet, därtill tillkom barnbidraget.
Arbetsplatserna blev säkra, arbetstider reglerades, semester infördes, arbetsrätten stärktes så chefer kunde inte sparka folk till höger och vänster för chefens minsta nyck.
S såg till att riva stadskärnorna för att få bort de usla bostäderna och byggde nya bostader genom dels egnahemsrörelsen, dels hyreskaserner som började byggas på 1930-1950 tal, tidigt 70 tal tillkom miljonprogrammet för att skapa nya bostäder.
Allt detta var en socialistisk grundtanke, de som styrde på 1960-talet fram till 1976 hade växt upp i fattigsverige och hatade det samhället, det är därför de gjorde så drastiska åtgärder, de tre mest drastiska åtgärderna var rivningsraseriet 1960-1970-tal Miljonprogrammet samt steriliseringsprogrammet de tog över från Proffessor Lundeborg, hade de på 1940 känt till hur gener egentligen fungerar så hade de inte drivit på med steriliseringar men kunskaperna kom inte förrän längre fram emot 1980 talet och framåt. Det berodde inte på någon Meganazistisk plan som SD ljuger ihop att detta förekom utan det berodde på vad de visste vad fattigdomen skapade och att de då trodde att dessa sjukdomar var ärftliga, vilket senare har visat sig vara fel, samma sorts fattigdomssjukdomar har försvunnit från Afrika bara de senaste 30 åren tillbaka när ökat välstånd har skapats i vissa afrikanska länder.
Vi idag har så stor välfärd och ekonomiskt mycket bättre än många i Europa att missnöjet är väldigt lågt.
De som bor i Villa eller köpta lägenheter är det en minoritet som bor där avarterna av den misslyckade integrationen märks som tydligast, den absolut största majoriteten av alla svenskar varken ser eller märker av detta, jag själv som exempel, jag var i Norrköping Tisdags och Onsdags denna vecka, jag märkte inte av vare sig skjutningar eller bombdåd trots att jag bodde i centrala stan under natten.
Jag är ofta i Stockholm och jag bodde där i 6 år på 90-talet och jag har aldrig sett eller upplevt våld, rån eller något annat, det enda jag varit med om var när jag gick i gamla Stan och mot Stockholms slott och hamnade mitt i Nazisternas attack mot Pridetåget, men det var så mycket folk att jag inte såg särskilt mycket av det trots att detta förekom 2 meter från mig och det var över på mindre än en minut.
Det kommer krävas oerhört drastiska orsaker innan folk går ut och protesterar, det krävs en kollaps av ekonomin minst, att bostadsbubblan spricker och 100.000 tals människor kastas ut på gatorna från sina köpta lägenheter, vi har det trots allt bra i det här landet med stor trygghet för majoriteten, vi bor i ett avlångt land och eländet är koncentrerat till specifika geografiska platser, och alla övriga platser händer inte det minsta onormalt och det är därför folk inte går man ur huse för att protestera mot olika saker.