Den stora tråden om Civilekonom- och Ekonom-utbildningar: Före, under och efter!

Nu var väl premissen att man studerar i en mindre stad, där tillgången till (relevanta) extrajobb är begränsad under terminerna. Se inläggen ovan.

Att få igång en större (och lönsam) verksamhet som student under sommarterminerna är nog inte så realistiskt för de allra flesta. Man har ju fullt upp med studierna under terminerna och att starta ett företag tar sin tid. Så en situation där omsättningen i bolaget i mycket stor är nog inte direkt normen. Och om man skulle nå dit hoppar ju många av sina studier och satsar på bolaget istället (t.ex. Mark Zuckerberg).

Japp, som sagt värderar arbetsgivare att man ska ha erfarenhet som liknar deras specifika jobb, alltifrån administrativa grejer till programvara.

Du överanalyserar. Rekryterare kommer kolla på ditt CV i typ åtta sekunder så ingen kommer bry sig nämnvärt vad för anställningsform du haft. Min erfarenhet när jag intervjuat folk från universitetet är att de som har drivit grejer (föreningar etc) nästan alltid framstår som att dom är mer ambitiösa/har mer go i sig. Ifall det är något dom lär sig av att driva egna grejer eller ifall det än den personlighetstypen som startar igång egna projekt låter jag vara osagt. Jag tycker åtminstone att det är betydligt mer intressant att ha en intervju med sådana figurer än folk som försöker få sitt extraknäck som timanställd pappersvändare att framstå som något exceptionellt, även om jag själv var just pappersvändarapa under studietiden.

Håller med, och har gått i liknande tankebanor när jag varit med och rekryterat. Att ha jobbat som ekonomiassistent är mindre ”spännande” än om personen har erfarenhet av att driva projekt eller eget bolag. Även om omsättning varit nära noll så är det ändå intressant att höra om hur startupen gick.

Dessvärre är det ju dock så att stora arbetsgivare tenderar att vara väldigt stela, och då tar man hellre det säkra före det osäkra och anställer någon som haft ett random extrajobb som bedöms ha relevans.

Hej, tänkte kika vad ni använt/använder för miniräknare inom NEK och statistik. Jag tittar för närvarande på "Texas Instruments BA II Plus Professional Financial Calculator", är denna gedigen eller finns det någon bättre? Kommer man ha någon nytta av att plotta ut grafer eller liknande? Det använder man R till, eller hur?

För grundkurserna spelar det ingen större roll och högst troligt får du inte heller ha en alltför avancerad miniräknare till många tentor. Grundkurserna i NEK/statistik är heller ingen svår matte. Grafer kan du skapa med de flesta (välutrustade) miniräknare.

För fortsättningskurser används i regel statistikverktyg (främst SPSS, som är ett mycket dåligt program) men det finns en hyfsat stor valmöjlighet vilket verktyg som används när man fixar grafer etc. till inlämningsuppgifter/uppsatser. R eller Python är generellt mycket användbara även utanför högskolan.

Tack för svar. Jag har jämfört SU:s nationalekonomi gentemot Harvards "economics concentration" för att få en bättre helhetsbild, det jag tänkte på, var att de har betydligt mycket mer matematik i USA jämfört med Sverige. De rekommenderar exempelvis sina studenter att läsa bland annat envariabels och flervariabelsanalys (ren matematikkurs). Varför är detta inte fallet i Sverige? Som jag förstår det så läser de till och med dessa kurser under sin gymnasietid.

Det som får mig att fastna i dessa tankegångar, beror till stor del på att jag vill studera utomlands senare (master), och således vill jag ge mig själv de bästa möjligheterna för just detta mål. Har ni några förslag på vilka matematikkurser man kan läsa till? Såg att SU har matematik 1 vilket innefattar linjär algebra, envariabelsanalys m.m.

MVH

I regel lägger man inte särskilt stor vikt vid tung matematik på grundnivå i ekonomi, nej. Vilket är synd, jag tycker själv att det hade varit bra, i synnerhet då mer kvantitativa moment borde vara i fokus för utbildningen.

Matematik 1 är nog bra om du vill vara förberedd för att gå vidare till masterstudier med högre fokus på matte. Har själv haft nytta av mattekurser i algebra, statistik mm. i fortsatta studier.

I USA går man i regel direkt från kandidatprogram (4 år) till doktorandprogram (5-6 år) så för att klara de kvantitativt tunga doktorandkurserna bör man ha läst minst det första året av en kandidat i matematik. I Sverige är det i praktiken krav på att ha en master så du kan ta igen lite av matten där. Sedan räknar ju också programansvariga på svenska ekonomifakulteter att högst någon procent av studenterna kommer läsa vidare på doktorandnivå inom NEK eller finans, så informationen riktas mest till medelstudenten. Går du och berättar för dina NEK-professorer att du är intresserad av att forska i NEK kommer de helt säkert råda att du tar lite extra kurser i statistik och matematik.

Generellt råd till de som är intresserade av forskning är att inte bara "gå med strömmen" med sina kursare när det kommer till kursval, sidomeriter osv. Vill man doktorera inom NEK vid t.ex. SU/UU/HHS eller program av liknande rang utomlands är det bäst att fråga sina lärare (helst sådana som avlade sin PhD relativt nyligen) om råd.

Hej! Är i 20-årsåldern och tjänar idag ca 43K efter skatt som konsult. Är det värt det, rent lönemässigt att hoppa på en ekonomi utbildning? Har 1.30 på HP så kommer ju in i Lund och Uppsala på våren. Hur hade ni tänkt?

Är det meningen att läsarna själva ska sitta och räkna om din nettolön till bruttolön? I Sverige anger man alltid bruttolön när det handlar om lönejämförelser.

Lite svårt att svara med bara den informationen. Vad vill du göra med en utbildning? Har du ett specifikt arbete du är ute efter? Kan du hoppa till det utan en utbildning?

Behöver mer kontext.

Ingen aning vad jag vill göra, jag vill tjäna mycket pengar det är väl det jag vill. Helst vill jag göra någon slags förändring också, och då är väl sjuksyrra det bästa att plugga.. Men jag tänkte mer, är det rimligt att tjäna runt 40k efter skatt, efter en ekonomiutbildning? Är det många som gör det eller hör det till ovanligheten?