Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Tove verkar ha varit en emotionell person, med mycket känslor. Mycket upp och ner, och när hon drack kunde det slå snett. Kunde säga saker som var oövertänkta... det kunde bli lite dramatik där.
Jag tror ute heller att om det hade varit ett väldigt tydligt bråk, med riktiga slag från båda håll, då hade det uppmärksammats, av andea och av dom själva. Och Tove hade inte följt med.
Svårt att veta, om det var dåligt samvete, eller om det bara "blev som det blev". Lite i fyllan och villan, kanske.
Kompisen som Tove följde med beskriver ju t ex hur Tove var på väg att dansa med honom, då hon helt plötsligt får syn på några arbeteskompisar, vilket hon säger till honom och sedan sätter hon sig med dom istället. Han går tillbaka till sin brorsa. Väldit social, den där kvällen tror jag att han säger...
Låter väl som att hon varit lite på kanelen, och omdömet mycket grumlat.
Vilket får mig att tänka att det gäller även fortsättningen, att Tove kanske inte la större vikt vid hon sagt, iaf inte så stor vikt att hon trodde att det var avgörande.
Och att hennes omdöme vd gällde att förlaj med hem till Johanna, följde samma mönster. Omdömeslöst och i fyllan och villan, känslomässigt styrd för stunden?
Emotionell och instabil emellanåt. Verkade ha en tendens att förlora omdömet när hon drack alkohol med självskadebeteende och dramatiska utspel.
Får intrycket att hon inte kunde låta bli att provocera J, samtidigt som hon ville försonas. - Hon såg kontrollbehovet hos J och var ute efter att rubba hennes sinnesstämning? Deras personligheter krockade uppenbart. Båda var de tävlingsinriktade och impulsiva, fast på olika sätt.
T hade ändå dryga 1 promille i lårblod vid obduktionen, men har ju ingen aning om hur tillförlitlig den siffran kan bedömas vara.
Hon hade enligt uppgift i alla fall intagit sammanlagt två groggar och 1-2 glas vin inom ett par-tre timmar.