Turistubåt på väg mot Titanic försvunnen (2023-06-19) Vrakdelar funna, inga överlevande (2023-06-22)
__________________
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-15 kl. 02:41.
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-15 kl. 02:41.
Dock kan man tänka sig att sjösättningen via en pråm kanske inte var så dumt tänkt ändå ?
Det var kanske enklare med pråmen än att låta henne hänga i en krok från moderfartyget,
och svänga fram och tillbaka ?
Ett omtalat problem för tex ubåten Alvin.
Besättningen måste alltså först kliva i, luckorna stängas och låses, sedan hissas ubåten upp i en krok och sänks sakta ner i vattnet. Denna klumpiga manöver sägs vara ett hinder för betalande passagerare och folk med dålig sjövana.
Typiskt så ligger våghöjden i den delen av Atlanten på minst 4-6 meter, vilket säkert känns obehagligt för de allra flesta.
Andra tider på året kan det snarare vara 8-10 meter istället.
Och då ser ju vågorna ut som en vägg som kommer farande
I Nordsjön kan det säkert bli 14-16 meter ibland i veckor i sträck.
Bland annat påstås Titan ha de dimensioner hon hade för att kunna köras på vanliga vägar utan specialtillstånd för bred last/tung last av trafikmyndigheterna.
Helt klart så skulle en djupangivelse från tex SOSUS-upptagningen vara intressant att veta när implosionen inträffade,
om hon sjönk helt fritt. 1000 meter på en minut är dock bara 16,7 meter/sekund, och är säkert den maximala terminalhastighet/sjunkhastighet som hon kan uppnå.
Om hon dyker med fören eller aktern först.
Men kolfibern i sig själv är ljudisolerande så i tystnad och komplett mörker var de väg ner ?
Kanske inte ens medvetna om att de stadigt sjönk mot bottnen ?
Om de inte hade ficklampor med sig och en analog mätare för trycket/djupet ?
För alla digitala instrument hade antagligen slocknat.
Ingen USB-Powerbank hade de med sig heller ?
Angående batterierna:
Det har varit brukligt att montera batterierna utanför tryckkammaren, men då tar man risken att saltvatten tränger in i dessa battericeller och skapar kortslutningar, sedan är det förkylt och godnatt.
Istället kan man sätta batterierna i ett oljebad i en gummiblåsa, men vilka slags oljor och gummisorter som fungerar ihop det vet jag inte på rak arm.
Flera ROVs är byggda på det sättet.
Och ROVs är dessutom byggda så att de är immuna mot trycket, de har alltså inga
utrymmen som håller normaltryck.
Utan allting är kapslat på ett vattentätt sätt.
De flesta ROVs har strömförsörjning och kommunikation via en "navelsträng", eftersom dess fiberkabel kan ge en högklassig videofeed med hög upplösning.
Även från flera kameror samtidigt.
En del av dessa ROVs påstås till och med kunna klippa av navelsträngen själva och stiga på eget kommando till ytan, ifall de skulle fastna i tex vrakdelar.
Den förlorade navelsträngen kostar inte så mycket per meter heller ifall den förloras.
Det var kanske enklare med pråmen än att låta henne hänga i en krok från moderfartyget,
och svänga fram och tillbaka ?
Ett omtalat problem för tex ubåten Alvin.
Besättningen måste alltså först kliva i, luckorna stängas och låses, sedan hissas ubåten upp i en krok och sänks sakta ner i vattnet. Denna klumpiga manöver sägs vara ett hinder för betalande passagerare och folk med dålig sjövana.
Typiskt så ligger våghöjden i den delen av Atlanten på minst 4-6 meter, vilket säkert känns obehagligt för de allra flesta.
Andra tider på året kan det snarare vara 8-10 meter istället.
Och då ser ju vågorna ut som en vägg som kommer farande
I Nordsjön kan det säkert bli 14-16 meter ibland i veckor i sträck.
Bland annat påstås Titan ha de dimensioner hon hade för att kunna köras på vanliga vägar utan specialtillstånd för bred last/tung last av trafikmyndigheterna.
Helt klart så skulle en djupangivelse från tex SOSUS-upptagningen vara intressant att veta när implosionen inträffade,
om hon sjönk helt fritt. 1000 meter på en minut är dock bara 16,7 meter/sekund, och är säkert den maximala terminalhastighet/sjunkhastighet som hon kan uppnå.
Om hon dyker med fören eller aktern först.
Men kolfibern i sig själv är ljudisolerande så i tystnad och komplett mörker var de väg ner ?
Kanske inte ens medvetna om att de stadigt sjönk mot bottnen ?
Om de inte hade ficklampor med sig och en analog mätare för trycket/djupet ?
För alla digitala instrument hade antagligen slocknat.
Ingen USB-Powerbank hade de med sig heller ?
Angående batterierna:
Det har varit brukligt att montera batterierna utanför tryckkammaren, men då tar man risken att saltvatten tränger in i dessa battericeller och skapar kortslutningar, sedan är det förkylt och godnatt.
Istället kan man sätta batterierna i ett oljebad i en gummiblåsa, men vilka slags oljor och gummisorter som fungerar ihop det vet jag inte på rak arm.
Flera ROVs är byggda på det sättet.
Och ROVs är dessutom byggda så att de är immuna mot trycket, de har alltså inga
utrymmen som håller normaltryck.
Utan allting är kapslat på ett vattentätt sätt.
De flesta ROVs har strömförsörjning och kommunikation via en "navelsträng", eftersom dess fiberkabel kan ge en högklassig videofeed med hög upplösning.
Även från flera kameror samtidigt.
En del av dessa ROVs påstås till och med kunna klippa av navelsträngen själva och stiga på eget kommando till ytan, ifall de skulle fastna i tex vrakdelar.
Den förlorade navelsträngen kostar inte så mycket per meter heller ifall den förloras.
__________________
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-15 kl. 02:32.
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-15 kl. 02:32.
Citat:
Dock kan man tänka sig att sjösättningen via en pråm kanske inte var så dumt tänkt ändå ?
Det var kanske enklare med pråmen än att låta henne hänga i en krok från moderfartyget,
och svänga fram och tillbaka ?
Ett omtalat problem för tex ubåten Alvin.
Besättningen måste alltså först kliva i, luckorna stängas och låses, sedan hissas ubåten upp i en krok och sänks sakta ner i vattnet. Denna klumpiga manöver sägs vara ett hinder för betalande passagerare och folk med dålig sjövana.
Typiskt så ligger våghöjden i den delen av Atlanten på minst 4-6 meter, vilket säkert känns obehagligt för de allra flesta.
Andra tider på året kan det snarare vara 8-10 meter istället.
Och då ser ju vågorna ut som en vägg som kommer farande
I Nordsjön kan det säkert bli 14-16 meter ibland i veckor i sträck.
Bland annat påstås Titan ha de dimensioner hon hade för att kunna köras på vanliga vägar utan specialtillstånd för bred last/tung last av trafikmyndigheterna.
Helt klart så skulle en djupangivelse från tex SOSUS-upptagningen vara intressant att veta när implosionen inträffade,
om hon sjönk helt fritt. 1000 meter på en minut är dock bara 16,7 meter/sekund, och är säkert den maximala terminalhastighet/sjunkhastighet som hon kan uppnå.
Om hon dyker med fören eller aktern först.
Men kolfibern i sig själv är ljudisolerande så i tystnad och komplett mörker var de väg ner ?
Kanske inte ens medvetna om att de stadigt sjönk mot bottnen ?
Om de inte hade ficklampor med sig och en analog mätare för trycket/djupet ?
För alla digitala instrument hade antagligen slocknat.
Ingen USB-Powerbank hade de med sig heller ?
Angående batterierna:
Det har varit brukligt att montera batterierna utanför tryckkammaren, men då tar man risken att saltvatten tränger in i dessa battericeller och skapar kortslutningar, sedan är det förkylt och godnatt.
Istället kan man sätta batterierna i ett oljebad i en gummiblåsa, men vilka slags oljor och gummisorter som fungerar ihop det vet jag inte på rak arm.
Flera ROVs är byggda på det sättet.
Och ROVs är dessutom byggda så att de är immuna mot trycket, de har alltså inga
utrymmen som håller normaltryck.
Utan allting är kapslat på ett vattentätt sätt.
De flesta ROVs har strömförsörjning och kommunikation via en "navelsträng", eftersom dess fiberkabel kan ge en högklassig videofeed med hög upplösning.
Även från flera kameror samtidigt.
En del av dessa ROVs påstås till och med kunna klippa av navelsträngen själva och stiga på eget kommando till ytan, ifall de skulle fastna i tex vrakdelar.
Den förlorade navelsträngen kostar inte så mycket per meter heller ifall den förloras.
Det var kanske enklare med pråmen än att låta henne hänga i en krok från moderfartyget,
och svänga fram och tillbaka ?
Ett omtalat problem för tex ubåten Alvin.
Besättningen måste alltså först kliva i, luckorna stängas och låses, sedan hissas ubåten upp i en krok och sänks sakta ner i vattnet. Denna klumpiga manöver sägs vara ett hinder för betalande passagerare och folk med dålig sjövana.
Typiskt så ligger våghöjden i den delen av Atlanten på minst 4-6 meter, vilket säkert känns obehagligt för de allra flesta.
Andra tider på året kan det snarare vara 8-10 meter istället.
Och då ser ju vågorna ut som en vägg som kommer farande
I Nordsjön kan det säkert bli 14-16 meter ibland i veckor i sträck.
Bland annat påstås Titan ha de dimensioner hon hade för att kunna köras på vanliga vägar utan specialtillstånd för bred last/tung last av trafikmyndigheterna.
Helt klart så skulle en djupangivelse från tex SOSUS-upptagningen vara intressant att veta när implosionen inträffade,
om hon sjönk helt fritt. 1000 meter på en minut är dock bara 16,7 meter/sekund, och är säkert den maximala terminalhastighet/sjunkhastighet som hon kan uppnå.
Om hon dyker med fören eller aktern först.
Men kolfibern i sig själv är ljudisolerande så i tystnad och komplett mörker var de väg ner ?
Kanske inte ens medvetna om att de stadigt sjönk mot bottnen ?
Om de inte hade ficklampor med sig och en analog mätare för trycket/djupet ?
För alla digitala instrument hade antagligen slocknat.
Ingen USB-Powerbank hade de med sig heller ?
Angående batterierna:
Det har varit brukligt att montera batterierna utanför tryckkammaren, men då tar man risken att saltvatten tränger in i dessa battericeller och skapar kortslutningar, sedan är det förkylt och godnatt.
Istället kan man sätta batterierna i ett oljebad i en gummiblåsa, men vilka slags oljor och gummisorter som fungerar ihop det vet jag inte på rak arm.
Flera ROVs är byggda på det sättet.
Och ROVs är dessutom byggda så att de är immuna mot trycket, de har alltså inga
utrymmen som håller normaltryck.
Utan allting är kapslat på ett vattentätt sätt.
De flesta ROVs har strömförsörjning och kommunikation via en "navelsträng", eftersom dess fiberkabel kan ge en högklassig videofeed med hög upplösning.
Även från flera kameror samtidigt.
En del av dessa ROVs påstås till och med kunna klippa av navelsträngen själva och stiga på eget kommando till ytan, ifall de skulle fastna i tex vrakdelar.
Den förlorade navelsträngen kostar inte så mycket per meter heller ifall den förloras.
Lipo batterier måste skyddar mot trycket. Gamla bly batterier kan man ha i gummi/olja..
10kwh timmar batteri på Titan så borde va lipo? Stockton gillade ju att ta risker o använda nyare teknik?
Citat:
En slags transformatorolja eller något liknande var det som man kapslade in batterierna i.
Men det var inte bara batterier utan det var de flesta elektriska komponenter som packades in i en sådan blåsa. Genom att blåsan var fylld med inkompressibel vätska, dvs oljan så rådde det samma tryck inne i batterikammaren som utanför.
En sådan blåsa går bra att använda även för LiPos.
På senare tid har man istället gjutit in dessa paket med batterier etc i gummi.
Ett av huvudsyftena är förstås att täta mot saltvattnet, och skydda alla kablar.
Gummit fördelar trycket jämnt.
Men finns det håligheter inne i batterierna så kan de förstås spricka ändå,
av det yttre trycket.
Om bakre kammaren inte var lika väl skyddad som kolfibercylindern så förstår man att den kan ha kollapsat av trycket. Och sedan att hela farkosten kollapsade.
Någon skriver om tryckluftsdonen hos Titan ? Men de går inte att använda på sådana djup.
Det är bara hydraulik som fungerar bra då på sådana djup.
Någon måste ha översatt fel eller det blivit ett missförstånd om tryckluften någonstans ?
Dock har det skrivits om de hydrauliska ventilerna och kolvarna som "fryser fast" av sig självt pga trycket, och då går de inte att använda förrän man är tillbaks vid ytan igen.
Hydrauliken har krånglat otaliga gånger på tex många ROVs.
Dock så nämns det tryckluft på andra ställen, så gissar att Stockton tänkt helt fel om användningen av tryckluften ? Att det är klart olämpligt (helt oanvändbart) med tryckluft vid sådana tryck därnere.
Kanske var det ett helt Tesla-batteri som han stoppat in i aktern
Snart blir det massvis av DIYs som ska bygga om sina Teslor till att dyka ner till Titanic med ?
Bara att snurra en massa kolfibertråd runt Teslan, det går säkert bra ?
__________________
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-15 kl. 12:18.
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-15 kl. 12:18.
Citat:
En slags transformatorolja eller något liknande var det som man kapslade in batterierna i.
Men det var inte bara batterier utan det var de flesta elektriska komponenter som packades in i en sådan blåsa. Genom att blåsan var fylld med inkompressibel vätska, dvs oljan så rådde det samma tryck inne i batterikammaren som utanför.
En sådan blåsa går bra att använda även för LiPos.
På senare tid har man istället gjutit in dessa paket med batterier etc i gummi.
Ett av huvudsyftena är förstås att täta mot saltvattnet, och skydda alla kablar.
Gummit fördelar trycket jämnt.
Men finns det håligheter inne i batterierna så kan de förstås spricka ändå,
av det yttre trycket.
Om bakre kammaren inte var lika väl skyddad som kolfibercylindern så förstår man att den kan ha kollapsat av trycket. Och sedan att hela farkosten kollapsade.
Någon skriver om tryckluftsdonen hos Titan ? Men de går inte att använda på sådana djup.
Det är bara hydraulik som fungerar bra då på sådana djup.
Någon måste ha översatt fel eller det blivit ett missförstånd om tryckluften någonstans ?
Dock har det skrivits om de hydrauliska ventilerna och kolvarna som "fryser fast" av sig självt pga trycket, och då går de inte att använda förrän man är tillbaks vid ytan igen.
Hydrauliken har krånglat otaliga gånger på tex många ROVs.
Dock så nämns det tryckluft på andra ställen, så gissar att Stockton tänkt helt fel om användningen av tryckluften ? Att det är klart olämpligt (helt oanvändbart) med tryckluft vid sådana tryck därnere.
Kanske var det ett helt Tesla-batteri som han stoppat in i aktern
Snart blir det massvis av DIYs som ska bygga om sina Teslor till att dyka ner till Titanic med ?
Bara att snurra en massa kolfibertråd runt Teslan, det går säkert bra ?
Men det var inte bara batterier utan det var de flesta elektriska komponenter som packades in i en sådan blåsa. Genom att blåsan var fylld med inkompressibel vätska, dvs oljan så rådde det samma tryck inne i batterikammaren som utanför.
En sådan blåsa går bra att använda även för LiPos.
På senare tid har man istället gjutit in dessa paket med batterier etc i gummi.
Ett av huvudsyftena är förstås att täta mot saltvattnet, och skydda alla kablar.
Gummit fördelar trycket jämnt.
Men finns det håligheter inne i batterierna så kan de förstås spricka ändå,
av det yttre trycket.
Om bakre kammaren inte var lika väl skyddad som kolfibercylindern så förstår man att den kan ha kollapsat av trycket. Och sedan att hela farkosten kollapsade.
Någon skriver om tryckluftsdonen hos Titan ? Men de går inte att använda på sådana djup.
Det är bara hydraulik som fungerar bra då på sådana djup.
Någon måste ha översatt fel eller det blivit ett missförstånd om tryckluften någonstans ?
Dock har det skrivits om de hydrauliska ventilerna och kolvarna som "fryser fast" av sig självt pga trycket, och då går de inte att använda förrän man är tillbaks vid ytan igen.
Hydrauliken har krånglat otaliga gånger på tex många ROVs.
Dock så nämns det tryckluft på andra ställen, så gissar att Stockton tänkt helt fel om användningen av tryckluften ? Att det är klart olämpligt (helt oanvändbart) med tryckluft vid sådana tryck därnere.
Kanske var det ett helt Tesla-batteri som han stoppat in i aktern
Snart blir det massvis av DIYs som ska bygga om sina Teslor till att dyka ner till Titanic med ?
Bara att snurra en massa kolfibertråd runt Teslan, det går säkert bra ?
Ai varning igen , alla komponenter bakom tryckskalet är separata små moduler antingen fyllda med olja eller tryckkärl
Intressant tråd i och för sig, helt klart
Det går inte att gänga en tjock kolfiberbit. Man drar sönder gängan på första försöket. Inte heller glasfiberkomposit går att gänga. Ja, det går men gängan håller inte, varken för den första försöket eller upprepade försök.
Materialet brukar smulas sönder om man försöker.
Det vill till att använda genomgående bultar i så fall.
Hört talas om "vätskehammare" (= hydraulic hammer) ? Inte en hammare utan snarare en rejäl slägga.
En vätskehammare som är 4000 meter hög innebär en avsevärd kraft som kan slå sönder allt i närheten av implosionen.
Denna "hammare" har dessutom hastigheten på 1500 meter/sekund, alltså ljudhastigheten i vatten.
Ett fenomen som kunde bli mycket problematiskt i stora hydrauliska system, att kunna knäcka även kraftiga rör, och mycket svårt att optimera bort. En del sådana system har förstås satt in olika dämpare för ändamålet.
Trots detta händer det då och då olyckor med dessa system.
När trycket i hydraulledningarna är högt så kan det mesta hända, tyvärr.
Ju längre stålrör du har för hydraulledning så måste du ha grövre kopplingar och flänsar för att hålla emot för den "levande kraften" från en vätskepelare som slår med full kraft.
Då man i början byggde laboratorieinstrument så var fenomenet välkänt i samband med
kvicksilver just för dess höga densitet, som gör vätskeslaget ännu hårdare.
Oftast upptsod trubbel i samband med kallt väder, maskinerna stått stilla en längre tid, mera sällan korrosion inne
i systemen och särskilt känsliga kan ventilpaketen bli.
De flesta hydraulsystem byggs därför att bli självluftande helt automatiskt. Men tex en grävmaskin som arbetar i en kraftig lutning kan råka ut för luftbubblor eller skräp, smuts som kan låsa ventilerna i oväntade lägen.
Citat:
Att bulta fast metall i ett kolfiber material, kanske inte ger några förbättringar? I motsats till att bulta fast metall i metall?
Kanske var det fönstret som sprack, vatten pumpades in med högt tryck rätt i ansiktet på någon passagerare som satt och glodde ut, varpå utrymmet inuti vattenfylldes och sedan pressade loss mitten sektionen från de fastklistrade titan ringarna fram och bak, som lossnade som locket från en Pringles burk....
Kanske var det fönstret som sprack, vatten pumpades in med högt tryck rätt i ansiktet på någon passagerare som satt och glodde ut, varpå utrymmet inuti vattenfylldes och sedan pressade loss mitten sektionen från de fastklistrade titan ringarna fram och bak, som lossnade som locket från en Pringles burk....
Det går inte att gänga en tjock kolfiberbit. Man drar sönder gängan på första försöket. Inte heller glasfiberkomposit går att gänga. Ja, det går men gängan håller inte, varken för den första försöket eller upprepade försök.
Materialet brukar smulas sönder om man försöker.
Det vill till att använda genomgående bultar i så fall.
Citat:
Hört talas om "vätskehammare" (= hydraulic hammer) ? Inte en hammare utan snarare en rejäl slägga.
En vätskehammare som är 4000 meter hög innebär en avsevärd kraft som kan slå sönder allt i närheten av implosionen.
Denna "hammare" har dessutom hastigheten på 1500 meter/sekund, alltså ljudhastigheten i vatten.
Ett fenomen som kunde bli mycket problematiskt i stora hydrauliska system, att kunna knäcka även kraftiga rör, och mycket svårt att optimera bort. En del sådana system har förstås satt in olika dämpare för ändamålet.
Trots detta händer det då och då olyckor med dessa system.
När trycket i hydraulledningarna är högt så kan det mesta hända, tyvärr.
Ju längre stålrör du har för hydraulledning så måste du ha grövre kopplingar och flänsar för att hålla emot för den "levande kraften" från en vätskepelare som slår med full kraft.
Då man i början byggde laboratorieinstrument så var fenomenet välkänt i samband med
kvicksilver just för dess höga densitet, som gör vätskeslaget ännu hårdare.
Oftast upptsod trubbel i samband med kallt väder, maskinerna stått stilla en längre tid, mera sällan korrosion inne
i systemen och särskilt känsliga kan ventilpaketen bli.
De flesta hydraulsystem byggs därför att bli självluftande helt automatiskt. Men tex en grävmaskin som arbetar i en kraftig lutning kan råka ut för luftbubblor eller skräp, smuts som kan låsa ventilerna i oväntade lägen.
__________________
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-16 kl. 02:03.
Senast redigerad av DrSvenne 2023-07-16 kl. 02:03.
Citat:
Man gör ungerfär små guggar i plast med bultar igenom ,konformade som utsiktsrutor som tar trycket.
Allt utanför farkosten är trycksatt till omgivningen och motorer är då ka ske oljefyllda för smorning
Luftsystem är slutna med co2scrubbers,fukt o med syretillsättning
Angående riktiga ubåtar så läcker dom lite på vissa ställen t.ex vid propellersaxeln men området länspumpas
Allt utanför farkosten är trycksatt till omgivningen och motorer är då ka ske oljefyllda för smorning
Luftsystem är slutna med co2scrubbers,fukt o med syretillsättning
Angående riktiga ubåtar så läcker dom lite på vissa ställen t.ex vid propellersaxeln men området länspumpas
I kemisk industri utvecklades det pumpar som kunde pumpa starkt giftiga eller korrosiva vätskor, tex starka syror.
Dessa överför vridmomentet med hjälp av magneter och motsvarande magneter på propellern/impellern. Om dessa är riktigt byggda så klarar de det höga trycket utan vidare.
De har dessutom den fördelen att de sällan kan fastna av sig själva.
Nackdelen med dessa är dock att de har en övre gräns för vridmomentet och varvtalet
innan de brukar stanna tvärt. Dvs ifall man pressar dem för hårt.
Dessa propellrar har heller inga traditionella axiallager utan det är magneterna som centrerar dem.
En del hårddiskar och CPU-fläktar i datorer är byggda på samma sätt.
Och är i stort sett helt outslitliga, eftersom det inte finns något lager som slits.
BTW: Kolfiber är inte helt dumt som material ändå. Anta att vi har en kolfibertub som är tillräckligt stark, den går att tillverka utan några genomföringar till utsidan. Istället får man sätta en epoxilimmad ultraljudstransducer på insidan som har en limmad mottagare på utsidan. Ultraljudsenheten får då fungera som modem och kan fungera med typ 150-200 kHz i basfrekvens. Och kan sända och ta emot kommandon till styrenheterna på utsidan där fullt tryck råder.
Det krävs förstås då att insidan har sin egen strömförsörjning plus att den hela tiden skickar ett heartbeat att kommunikationen är funktionell.
Uteblir heartbeaten så kan det bli en signal till att ubåten dumpar sin barlast och stiger till ytan.
Idén har funnits länge, och gissa vilket material som blev först föreslaget för att fungera som ultaljudsmedium ?
Jo, just det, akrylplast förstås
Vet dock ej om laserkommunikation kan fungera genom akrylplast, om laserpulserna breddas
för mycket i akrylplasten ?
IR-laser går dock inte alls. Detta på grund av att akrylplast dämpar allt IR-ljus.
Dock vet jag inte om 200 kHz räcker för videofeeds från flera kameror ?
Troligen inte, men en kul idé faktiskt.
Fattar dock inte riktigt hur kommandot för att dumpa barlasten gavs ?
Det här med sandsäckarna verkar vara lite Kalle Anka/Åsa Nisse över det hela
Det är ju smått otroligt att Stockton verkar ha missat så mycket kring hur man konstruerar djuphavsfarkoster att det är helt bedrövligt rent ut sagt ?
Och det riktiga mysteriet är egentligen att Titan kunde hålla för så många dykningar ändå ?
Det vore ju läge att bygga flera replikor av Titan och testa dessa separat.
Men det vill till att någon vill ställa upp med pengar till det också
Citat:
Inte expert på kolfiber, men jag har ett ganska bra hum om vanliga stålkonstruktioner.
Du har rätt i att kolfiber är bättre på dragspänningar. Max tryckspänning i kolfiber ligger bara på 10-60% av vad materialet klarar i dragspänning.
Att använda kolfiber i trycktankar, där övertrycket finns på utsidan känns alltså konstigt. Däremot kan det vara vettigt att använda kolfiber i tankar för att hålla vätska, ty där är ju övertrycket på insidan, vilket dels leder till dragspänningar istället för tryckspänningar och dels föreligger ingen bucklingsrisk.
Just det här med buckling är intressant, ty risken för buckling beror på materialets elasticitetsmodul och inte på dess sträckgräns (sträckgräns=hur höga spänningar det tål).
Elasiticitetsmodulen är ett mått på hur mycket ett material deformerar sig för en viss påfrestning.
Grejen är att kolfiber klarar mycket högre spänningar än stål, men dess elasticitetsmodul är bara ca 2x så stor.
Det innebär att ett skal av kolfiber som utsätts för ett tryck som kan leda till buckling inte är speciellt mycket bättre än ett stålskal.
Dessutom, och det reagerade jag på direkt när jag såg hur båtfan var tillverkad, så är den gjord som en cylinder, vilket inte är bra sett ur bucklingssynpunkt. Cylindern har en radie bara i ett plan, men längs cylindern är den ju "rak", dvs det finns ingen kurvatur. Båten borde varit lätt äggformad. Ett ägg är inte "rakt" någonstans. Hur man än lägger en linjal på ett ägg så är kontakten bara en punkt. Men lägger man en linjal i längsled på en cylinder finns kontakten längs hela linjalen (=ingen kurvatur).
Skillnaden i bucklingstålighet mellan ett ägg och en cylinder är enorm.
Du har rätt i att kolfiber är bättre på dragspänningar. Max tryckspänning i kolfiber ligger bara på 10-60% av vad materialet klarar i dragspänning.
Att använda kolfiber i trycktankar, där övertrycket finns på utsidan känns alltså konstigt. Däremot kan det vara vettigt att använda kolfiber i tankar för att hålla vätska, ty där är ju övertrycket på insidan, vilket dels leder till dragspänningar istället för tryckspänningar och dels föreligger ingen bucklingsrisk.
Just det här med buckling är intressant, ty risken för buckling beror på materialets elasticitetsmodul och inte på dess sträckgräns (sträckgräns=hur höga spänningar det tål).
Elasiticitetsmodulen är ett mått på hur mycket ett material deformerar sig för en viss påfrestning.
Grejen är att kolfiber klarar mycket högre spänningar än stål, men dess elasticitetsmodul är bara ca 2x så stor.
Det innebär att ett skal av kolfiber som utsätts för ett tryck som kan leda till buckling inte är speciellt mycket bättre än ett stålskal.
Dessutom, och det reagerade jag på direkt när jag såg hur båtfan var tillverkad, så är den gjord som en cylinder, vilket inte är bra sett ur bucklingssynpunkt. Cylindern har en radie bara i ett plan, men längs cylindern är den ju "rak", dvs det finns ingen kurvatur. Båten borde varit lätt äggformad. Ett ägg är inte "rakt" någonstans. Hur man än lägger en linjal på ett ägg så är kontakten bara en punkt. Men lägger man en linjal i längsled på en cylinder finns kontakten längs hela linjalen (=ingen kurvatur).
Skillnaden i bucklingstålighet mellan ett ägg och en cylinder är enorm.
Och det hade man räknat ut redan på 1200/1300-talet kanske ännu tidigare ?
Nämligen när man byggde öl- och vin-tunnor. Att den ovala formen är betydligt starkare och dessutom "självspännande". Man staplade tunnorna på varandra, och då blev den ovala formen
ännu starkare.
På de gamla segelfartygens tid fick sjömännen klättra ner i lastrummen och spänna fast dem efterhand. Så att de inte började röra på sig, medans fartygen krängde hårt.
De långa transporterna av vinerna till sjöss innebar att vintillverkningen kom att inrikta sig på att utveckla starkvinerna, madeira, malaga, portvin och sherry. Som hade en mer långtgående jäsningsprocess, med betydligt högre alkoholhalt än lättvinerna. Starkvinerna klarade de långa transporterna även i tropiskt klimat utan att surna. Medans lättvinerna kunde surna på bara kort tid till sjöss.
Citat:
Att använda kolfiber i trycktankar, där övertrycket finns på utsidan känns alltså konstigt. Däremot kan det vara vettigt att använda kolfiber i tankar för att hålla vätska, ty där är ju övertrycket på insidan, vilket dels leder till dragspänningar istället för tryckspänningar och dels föreligger ingen bucklingsrisk.
Det finns redan trycklufttankar/syrgastankar för tex dykning gjorda i kolfiberkomposit. Där lindas kolfibern i ett sicksackmönster. Om kolfibermatta också används framgår inte. Men alla dessa autoklaveras rutinmässigt plus att de provtrycks innan de säljs till kunderna. De provtrycks rutinmässigt till minst 200 bar.
De gillas av dykarna eftersom de är lättare än aluminium/stål.
Ett litet dokumentärklipp om dessa dykartuber finns på: Discovery - How its made.
Har dock ingen som helst aning om någon sådan trycklufttub har råkat ut för delaminering och efterföljande sprängning ?
Så länge de är fullt trycksatta så kan man inte buckla till dem med vanligt våld.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera