Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Jag vet inte om du svarar på mina inlägg eller skriver allmänt. Jag nämnde i tidigare inlägg att även om orsaken inte är densamma som 90-tals krisen så låter det som att vi har likheter från det vi hade på 90talet. Likheterna som jag tog från ditt egna inlägg och summerade 90-tals krisen tilll:

Du har gett flera inlägg till att orsaken på 90talskrisen inte är densamma som idag, det har jag aldrig påstått, jag menar att konsekvenserna verkar snarlika.

Samtliga påståenden jag lagt fram verkar stämma överens med vart vi är idag, med punkten att vi inte fått hög arbetslöshet än.

Och sedan får vi inte glömma att vi är bara i början av krisen. Första räntehöjningarna som gjordes för att motverka den höga inflationen var för drygt ett år sedan. Vart står vi idag? Högre inflation, ränteprognoser som fortsätter att signalera för mera räntehöjningar och byggsektorn ligger på is.

Glöm inte att föreningarna med 15tusen kr/kvm lån redan har höga avgifter.

För att illustrera för läsarna hur det kan se ut i en sådan förening:
Tänk dig att du bor i en 3a i ett sådant område, du har en avgift på 6tusen vilket är normalt för högt skuldsatta föreningar.

Föreningen har ibland lånen uppdelade i 4 löptider, ibland löper dom ut år efter år. Det kan se ut såhär:
Lån 1 2022 ränta 0.6%
Lån 2 2023 ränta 0.8%
Lån 3 2024 ränta 1.0%
Lån 4 2025 ränta 1.2%

Årsredovisningen för 2022/2023 visar att det blivit en avgiftshöjning på 30% eftersom nya räntan på lån 1 omförhandlades till en högre ränta samt att inflationen drivit upp omkostnader för föreningen.
Din nya avgift ökar med 1800kr till 7800kr i månaden.

Årsredovisningen för 2023/2024 visar att det blir en avgiftshöjning med 20.5% eftersom nya räntan på lån 2 omförhandlades till högre ränta.
Din nya avgift ökar med drygt 1600kr till 9400sek i månaden.

Årsredovisningen för 2024/2025 visar att det blir en avgiftshöjning med 16% eftersom räntan på lån 3 omförhandlades till högre ränta. Din nya avgift ökar med 1500kr till 10900kr.

Årsredovisningen för 2025/2026 visar att det blir en avgiftshöjning med 10% eftersom räntan på lån 4 omförhandlades till högre ränta. Din nya avgift ökar med drygt 1100kr till 12000kr i månaden.

En dyr nyproducerad hyresrätt kostar 11000 i månaden. De kommer ha en hyreshöjning med 3% per år i snitt på 3 år. Det grundar sig på att nyproducerade hyreslägenheter inte får höja hyran hur mycket som helst (eftersom hyran redan är satt högt från start): https://www.hemhyra.se/nyheter/nytt-beslut-sa-mycket-far-nybyggnadshyror-hojas/

Efter 3 år har du som bor i en nyproducerad lägenhet en hyra på ca 12000 i månaden i detta exempel.

Varför skulle du betala 12000 i avgift och betala flera miljoner för en bostadsrätt när du kan hyra en nyproducerad hyresrätt för samma kostnad?

Lägger till:
För att bryta den onda spiralen så skulle det krävas att styrräntan faller ner till 0% igen inom 1-2år, då kan föreningen omförhandla sina lån till lägre eller liknande räntor i lån 3 och 4 som de hade innan.

Sannolikheten för att det händer är obefintlig.

För att det inte finns nyproducerade och lättillgängliga hyresrätter till de pengarna på attraktiva lägen i de flesta stora städer? Vi har långa bostadsköer i många städer.

I Malmö är det Boplats syd som är den överlägset största aktören för bostadsköande, de representerar cirka 30 bostadsbolag i Sydskåne (de täcker mer än Malmö). De förmedlar cirka 10.000 hyresrätter om året och det är 130.000 i kö. Även om det inte är tillnärmelsevis lika långa köer här som i Stockholm och Göteborg så tar det ändå ett antal år att få en lägenhet.

Beslutet om den här begränsningen av presumtionshyror riskerar ju dessutom att begränsa byggandet av hyresrätter så det biter sig lite själv i svansen.

Det jag pekar på är att du plockar några fraser. Det finns ingen substans bakom det. Och eftersom du inte förstår fraserna så stämmer inte dom heller.

Det finns ungefär inga likheter och mängder med olikheter mot 90-tals krisen.

Näringslivet går ganska bra idag. Men undantag för bygg och kanske detaljhandel. Stor skillnad mot 90-talet då ungefär allt knäcktes av höga räntor och internationell lågkonjunktur.
Då fick vi hög arbetslöshet. Nu ingen.

Då fick vi ett rejält BNP-tapp över flera år. Även 2007-2009 tappade vi rejält. Men detta återhämtades.
Nu talar vi om ett försumbart tapp ett år.
KI har prognosen -0.4% i år och plus 1.4% nästa år för BNP. Dvs i snitt +0.5% per år. Det har ingen likhet med 90-talskrisen.

Det vi kan se som en viss likhet är att bankerna inte har några problem med bolån nu, och hade inte då. Pratet om överbelåning är fel.

Nya hyresvärdar kräver i många fall följande av sina hyresgäster: 3,5-4x årshyran i lön. Vilket ger följande kalkyl:

1:a på 35kvm i närförort (9500kr/mån)

Krävs 33-38tkr i månadslön. Där rök över 50% av potentiella hyresgäster då de inte tjänar tillräckligt bra.

2:a på 52kvm i närförort (12 400kr/mån)

Krävs 43-50tkr i månadslön. Där rök närmare 80% av befolkningen på grund av att de helt enkelt inte har råd (själva).

Vi ska inte ens prata om vad de största nyproducerade lägenheterna i hyfsat bra lägen kostar, men jag förstår inte vem de är ämnade för?

Vem är det som efterfrågar dessa projekt? Varför byggs de överhuvudtaget?

Bidragsparasiter?

De kläms alla in i invandrartäta förorter och gör dessa obeboeliga för gemene man.

Eftersom du använder begreppet "närförort" så antar jag att tänker på Stockholm. Stockholm har en egen och särskild bostadsmarknad med tanke på det stora trycket och den långa bostadskön där. Där har det nog länge gått att hyra ut vad som helst till vilken hyra som helst utan större problem. Det finns alltid någon som nappar.

Så låt oss ta det i ett praktiskt sammanhang.

För ett ok populärt område kostar en 2a 3miljoner, då behöver man en insats på 450tusen kronor. För en 18åring som precis börjat arbeta och lyckas spara 5000kr i månaden så kommer det ta honom 7.5år att spara ihop till insatsen, förutsatt att vi har prisstagnation på bostadsmarknaden men vi utgår från att hans sparande ökar i samband med att han får högre inkomst som kompenserar för eventuella bostadspriser går upp.

Hur länge behöver man stå i kö för att hyra en dyr lägenhet i storstaden? För några år sedan kunde du få en dyr hyreslägenhet på några års kötid, om ens det, många byggherrar hade separata köer. Väldigt få var villiga att betala så hög hyra. Idag räcker en kötid på 6-7år gott och väl för dyra hyresrätter.

Men om du vill ha etagevåningen med billig hyra på en central address, ja då kanske du behöver 30års kötid.

Då borde det inte vara några problem att fortsätta öka styrräntan, vilket vi kommer se. Hushållens utgifter blir marginellt påverkade om de inte har höga bolån, då behöver mam höja mera för att det ska ha påverkan på konsumptionen.

Jag undrar bara vilka som knäcks först, hushållen eller fastighetsbolagen?

Båda har segment som är överbelånade med dagens ränta.

De byggs för höginkomsttagare. Vill ni veta vilka som bor o lägenheterna? De med höga inkomster.

Och därför har man inte haft långa kötider till projekten, år 2019 kunde du få en lägenhet bara du anmälde dig som intresserad. Ingen ville flytta dit för alternativet till att köpa var bättre, priser på bostäder gick bara upp. Nu är det andra spelregler.