Gift vid första ögonkastet (säsongerna 2014-2025)

Arvid går händelserna i förväg gällande hur framtida barn hanterar festande förälder. Man har fel inställning när både utgår från att Ida kommer vara oregerlig inför deras barn och att barnen kommer reagera exakt som han gör. Som vanligt resonerar och formulerar sig Ida överlägset bättre än Arvid. Bland annat i att han behöver ta ansvar över sina känslor och inte hålla henne ansvarig i frågan.

Det intressanta egentligen är var partners gränser går och vad man kan göra för att mötas. Det där med bubblet var nog bara Arvids sätt att försöka begränsa Idas alkoholintag eller så är han snål.

Problemet hos dem är att de inte visar någon direkt vilja att anpassa sig själva till sin partner. Arvid borde själv säga att han tidigare haft en extremt tight relation till sina ex men att han av respekt för Ida ska minska kontakten. Och Ida borde säga att hon ska ta det försiktigare med spriten när han är med.

Istället fastnar de i att partnern måste gå in och kontrollera och begränsa. Ida blir irriterad och måste gå in och styra upp för att Arvid är som han vill med sina ex utan att ta hänsyn till Ida. Arvid blir irriterad när Ida gör som hon vill med alkoholen utan att ta hänsyn till honom.

De drar det här med att man har ansvar för att inte reagerar på den andres beteende alldeles för lång. De tar för lite hänsyn till hur de själva med sitt beteende påverkar den andra och deras relation.

Det är det jag menar med att de har en singel mentalitet men lever i en relation.

Arvid går händelserna i förväg gällande hur framtida barn hanterar festande förälder. Man har fel inställning när både utgår från att Ida kommer vara oregerlig inför deras barn och att barnen kommer reagera exakt som han gör. Som vanligt resonerar och formulerar sig Ida överlägset bättre än Arvid. Bland annat i att han behöver ta ansvar över sina känslor och inte hålla henne ansvarig i frågan.

Jag förstår verkligen inte hur det du skriver kan appliceras på dem båda. En benägenhet att anpassa sig har jag inte sett mycket av från Arvid.
Jag upplever däremot att Ida anpassat sig efter Arvids behov lite smått hela tiden, på ett ”effortless” sätt som inte bekommit henne eftersom det kommer mer naturligt för henne.

Hon verkade inte ta illa upp eller ha någon stark åsikt om Arvids åsikt gällande att han inte litade på att hon kunde ta ansvar för sina egna behov. Det är ett ganska starkt ”statement” kan jag tycka och som skulle kunna va triggande för en del, särskilt efter så kort tid tillsammans när man inte känner den andre särskilt bra. Då blir det på vippen till ofint att säga något så dömande.

Hon lät honom dock säga det utan att svara upp. Istället sa hon okej till hans behov av egentid, helt utan ifrågasättande eller oro för vad det kunde innebära för henne. Antagligen för att hon är tillräckligt stabil med sig själv och var hon står.

Inte ens efteråt sa hon något när hans egentid visade sig innebära umgänge med tidigare flickvän (eller flickvänner) som han eventuellt spenderade natten hos, det vet vi inte riktigt ännu.

Ida verkade ta det med en klackspark när Arvid hade åsikter om att hennes toalettpapper stod på golvet i sin förpackning på WC. Så har man det ju INTE tyckte Arvid. Och man har heller inte ALLA rullar framme, för några av dem ska självklart stå i ett skåp.
Ida framstod oberörd och hade inget som helst problem att anpassa sig till den regeln. Hon hade letat efter en korg till toarullarna men inte hittat nån ännu, inget mer med det.

Ida har sannolikt ingen problematisk relation till alkohol. Kanske har hon vuxit upp bland vuxna som druckit öl och vin på fest utan att det inneburit oroande beteendeförändringar hos dem. Hon har antagligen inte känt utsatthet kopplat till vuxna i samband med alkohol och har därför inga direkta tankar på sånt.
Det gör förstås att hon kan vara frågande till den typen av insinuationer från sin make och till varför hans eventuella upplevelser som barn ska projiceras på henne.

Om han däremot satt ned och berättade om sin bakgrund och sa att han skulle ta professionell hjälp att bearbeta upplevelserna i syfte att hantera dem framåt och samtidigt frågade om Ida kunde ställa upp på att inte dricka mer än ett glas vin till maten, åtminstone vid gemensamma sammanhang när de umgås tillsammans- ja då tror jag att hon skulle svara upp på det med självklarhet. För så pass inkännande, empatisk och lättsam framstår hon att vara.

Kan det inte vara 354 tusen.... Hur som helst hoppas inte Lina läser allt hemskt som skrivs här.

Jag blir faktiskt orolig för Ida, människor som är så starka och generösa kan bli väldigt utnyttjade och dessutom kan det här odramatiska beteendet bottna i en rädsla för att bli övergiven. Det som gör mig förbannad är att Ida sagt till psykologerna att det enda hon mått dåligt av i relationer är att hennes partners inte prioriterat henne, det har rört upp stormiga känslor. Antagligen har hon inte blivit prioriterad av sina föräldrar (vilket Arvid som den skvallerbitch/mediahora han är precis hängt ut i snasktidningen Hänt). Dom kom inte på bröllopet men tror detta bottnar i något djupare. Hon är en ”duktig flicka” som fått klara sig själv, försörja sig själv tidigt och kanske känt sig ensam och oälskad. Det är min gissning, många i tråden har reagerat på att hon ser ”oberörd” ut när Arvid beter sig som ett svin mot henne. Tror det är för att hon fått lära sig att hon inte är värd att stå upp för eller uppmärksammas. Jag har tyvärr en nära vän med denna bakgrund som är väldigt lik Ida. I andras ögon är hon otroligt stark, trevlig, karismatisk osv. Hon orkar alltid lite till. Gift med en jävla psykopat som drar ur henne all hennes energi. Men det ser ut på ytan som att hon klarar vad som helst. Jag som känner henne vet dock att under hennes högpresterande och självgående fasad har hon känt sig övergiven, bortglömd och obetydlig hemifrån.
Varför i helvete matchar psykologgänget en kvinna som sagt till dom att hennes dealbreaker är att inte bli prioriterad i en relation- med en man som berättar för dom att han enbart prioriterat sig själv i alla relationer, är extremt självupptagen och kräver egentid med andra kvinnor, bla sina ex. Detta har alla hans ex haft problem med och han har skitit i det. Det är ju ren ondska från experternas sida.

Jag förstår verkligen inte hur det du skriver kan appliceras på dem båda. En benägenhet att anpassa sig har jag inte sett mycket av från Arvid.
Jag upplever däremot att Ida anpassat sig efter Arvids behov lite smått hela tiden, på ett ”effortless” sätt som inte bekommit henne eftersom det kommer mer naturligt för henne.

Hon verkade inte ta illa upp eller ha någon stark åsikt om Arvids åsikt gällande att han inte litade på att hon kunde ta ansvar för sina egna behov. Det är ett ganska starkt ”statement” kan jag tycka och som skulle kunna va triggande för en del, särskilt efter så kort tid tillsammans när man inte känner den andre särskilt bra. Då blir det på vippen till ofint att säga något så dömande.

Hon lät honom dock säga det utan att svara upp. Istället sa hon okej till hans behov av egentid, helt utan ifrågasättande eller oro för vad det kunde innebära för henne. Antagligen för att hon är tillräckligt stabil med sig själv och var hon står.

Inte ens efteråt sa hon något när hans egentid visade sig innebära umgänge med tidigare flickvän (eller flickvänner) som han eventuellt spenderade natten hos, det vet vi inte riktigt ännu.

Ida verkade ta det med en klackspark när Arvid hade åsikter om att hennes toalettpapper stod på golvet i sin förpackning på WC. Så har man det ju INTE tyckte Arvid. Och man har heller inte ALLA rullar framme, för några av dem ska självklart stå i ett skåp.
Ida framstod oberörd och hade inget som helst problem att anpassa sig till den regeln. Hon hade letat efter en korg till toarullarna men inte hittat nån ännu, inget mer med det.

Ida har sannolikt ingen problematisk relation till alkohol. Kanske har hon vuxit upp bland vuxna som druckit öl och vin på fest utan att det inneburit oroande beteendeförändringar hos dem. Hon har antagligen inte känt utsatthet kopplat till vuxna i samband med alkohol och har därför inga direkta tankar på sånt.
Det gör förstås att hon kan vara frågande till den typen av insinuationer från sin make och till varför hans eventuella upplevelser som barn ska projiceras på henne.

Om han däremot satt ned och berättade om sin bakgrund och sa att han skulle ta professionell hjälp att bearbeta upplevelserna i syfte att hantera dem framåt och samtidigt frågade om Ida kunde ställa upp på att inte dricka mer än ett glas vin till maten, åtminstone vid gemensamma sammanhang när de umgås tillsammans- ja då tror jag att hon skulle svara upp på det med självklarhet. För så pass inkännande, empatisk och lättsam framstår hon att vara.

Tack. Jag har nog aldrig pratat med någon från det området. Men jag tycker inte alls Ida och den kvinnan pratar likt, ändå borde de vara från samma område då? (Någon skrev det tidigare).

Jag blir faktiskt orolig för Ida, människor som är så starka och generösa kan bli väldigt utnyttjade och dessutom kan det här odramatiska beteendet bottna i en rädsla för att bli övergiven. Det som gör mig förbannad är att Ida sagt till psykologerna att det enda hon mått dåligt av i relationer är att hennes partners inte prioriterat henne, det har rört upp stormiga känslor. Antagligen har hon inte blivit prioriterad av sina föräldrar (vilket Arvid som den skvallerbitch/mediahora han är precis hängt ut i snasktidningen Hänt). Dom kom inte på bröllopet men tror detta bottnar i något djupare. Hon är en ”duktig flicka” som fått klara sig själv, försörja sig själv tidigt och kanske känt sig ensam och oälskad. Det är min gissning, många i tråden har reagerat på att hon ser ”oberörd” ut när Arvid beter sig som ett svin mot henne. Tror det är för att hon fått lära sig att hon inte är värd att stå upp för eller uppmärksammas. Jag har tyvärr en nära vän med denna bakgrund som är väldigt lik Ida. I andras ögon är hon otroligt stark, trevlig, karismatisk osv. Hon orkar alltid lite till. Gift med en jävla psykopat som drar ur henne all hennes energi. Men det ser ut på ytan som att hon klarar vad som helst. Jag som känner henne vet dock att under hennes högpresterande och självgående fasad har hon känt sig övergiven, bortglömd och obetydlig hemifrån.
Varför i helvete matchar psykologgänget en kvinna som sagt till dom att hennes dealbreaker är att inte bli prioriterad i en relation- med en man som berättar för dom att han enbart prioriterat sig själv i alla relationer, är extremt självupptagen och kräver egentid med andra kvinnor, bla sina ex. Detta har alla hans ex haft problem med och han har skitit i det. Det är ju ren ondska från experternas sida.

Jag kan känna igen mig i Arvid och alkoholen. Ogillar skarpt att människor förändras när de dricker. Speciellt shots och starksprit.

Ok med lite bubbel, lite vin eller en drink.

Men att bli full är för mig avtändande och oroande.

Likaså förstår jag hans hälsotänk.

Men men jag är gift sedan 18 år och alkohol är det enda vi bråkar om så det kan fungera ändå………

Ida har bara anpassat sig på så vis att hon accepterat Arvids singelmentalitet och låtit honom leva som han vill. Hon ger dock intryck av att ha singelmentalitet själv, så ser inte att hon anpassat sig själv. Och det är just det som jag hävdar är ett återkommande problem bland de som inte klarar av relationer. För som ja sa så behöver man fundera på hur man med sitt eget beteende påverkar den andra och relationen. Det är inte bara att göra som man vill hela tiden.

Stina och Fredrik har till skillnad från Arvid & Ida tydlig par-mentalitet och anpassar sig till varandra och det är därför deras relation fungerar så bra.