Citat:
Ursprungligen postat av
Keus
Det intressanta egentligen är var partners gränser går och vad man kan göra för att mötas. Det där med bubblet var nog bara Arvids sätt att försöka begränsa Idas alkoholintag eller så är han snål.
Problemet hos dem är att de inte visar någon direkt vilja att anpassa sig själva till sin partner. Arvid borde själv säga att han tidigare haft en extremt tight relation till sina ex men att han av respekt för Ida ska minska kontakten. Och Ida borde säga att hon ska ta det försiktigare med spriten när han är med.
Istället fastnar de i att partnern måste gå in och kontrollera och begränsa. Ida blir irriterad och måste gå in och styra upp för att Arvid är som han vill med sina ex utan att ta hänsyn till Ida. Arvid blir irriterad när Ida gör som hon vill med alkoholen utan att ta hänsyn till honom.
De drar det här med att man har ansvar för att inte reagerar på den andres beteende alldeles för lång. De tar för lite hänsyn till hur de själva med sitt beteende påverkar den andra och deras relation.
Det är det jag menar med att de har en singel mentalitet men lever i en relation.
Jag förstår verkligen inte hur det du skriver kan appliceras på dem båda. En benägenhet att anpassa sig har jag inte sett mycket av från Arvid.
Jag upplever däremot att Ida anpassat sig efter Arvids behov lite smått hela tiden, på ett ”effortless” sätt som inte bekommit henne eftersom det kommer mer naturligt för henne.
Hon verkade inte ta illa upp eller ha någon stark åsikt om Arvids åsikt gällande att han inte litade på att hon kunde ta ansvar för sina egna behov. Det är ett ganska starkt ”statement” kan jag tycka och som skulle kunna va triggande för en del, särskilt efter så kort tid tillsammans när man inte känner den andre särskilt bra. Då blir det på vippen till ofint att säga något så dömande.
Hon lät honom dock säga det utan att svara upp. Istället sa hon okej till hans behov av egentid, helt utan ifrågasättande eller oro för vad det kunde innebära för henne. Antagligen för att hon är tillräckligt stabil med sig själv och var hon står.
Inte ens efteråt sa hon något när hans egentid visade sig innebära umgänge med tidigare flickvän (eller flickvänner) som han eventuellt spenderade natten hos, det vet vi inte riktigt ännu.
Ida verkade ta det med en klackspark när Arvid hade åsikter om att hennes toalettpapper stod på golvet i sin förpackning på WC. Så har man det ju INTE tyckte Arvid. Och man har heller inte ALLA rullar framme, för några av dem ska självklart stå i ett skåp.
Ida framstod oberörd och hade inget som helst problem att anpassa sig till den regeln. Hon hade letat efter en korg till toarullarna men inte hittat nån ännu, inget mer med det.
Ida har sannolikt ingen problematisk relation till alkohol. Kanske har hon vuxit upp bland vuxna som druckit öl och vin på fest utan att det inneburit oroande beteendeförändringar hos dem. Hon har antagligen inte känt utsatthet kopplat till vuxna i samband med alkohol och har därför inga direkta tankar på sånt.
Det gör förstås att hon kan vara frågande till den typen av insinuationer från sin make och till varför hans eventuella upplevelser som barn ska projiceras på henne.
Om han däremot satt ned och berättade om sin bakgrund och sa att han skulle ta professionell hjälp att bearbeta upplevelserna i syfte att hantera dem framåt och samtidigt frågade om Ida kunde ställa upp på att inte dricka mer än ett glas vin till maten, åtminstone vid gemensamma sammanhang när de umgås tillsammans- ja då tror jag att hon skulle svara upp på det med självklarhet. För så pass inkännande, empatisk och lättsam framstår hon att vara.
