Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Uppgiften att det kom in en person på Bohemia som "deltagit i upplivningsförsöken" skulle kunna handla om ynglingen. Det var därifrån han kom. Man kan tänka sig att ynglingen gick dit efter kanske tio minuter för att titta efter sin kompis. De försvann från varandra i korsningen vid Bohemia, när ynglingen sprang fram till OP.

I Flash Nilssons lite motstridiga förhör och intervjuer framgår att han såg en man hoppa ur polisbussen när han stannade vid platsen, 10-15 min efter skotten. Han var full med blod i ansiktet.

Ja, det låter verkligen i Göran I´s förhör som att Göran och Stefan G inte är blodiga i ansiktet, han har i alla fall sett en annan man som är det. Vad man kan tyda av det från 1988, som är enda uppgifterna att gå på: https://wpu.nu/images/c/cd/Pol-1988-02-03_E9979-07-A_G%C3%B6ran_Israelsson.pdf

Det är sjukt att man missat det trots att man läst det många gånger. Dock utan att reagera alls.

Det står ju faktiskt uttryckligen att det redan var en yngling framme.

Det här ska bli spännande att gräva i

Igår kväll lyssnade jag på det första avsnittet om "ynglingen Robert" på podden Palmemordet, men blev inte övertygad av historien. Redan inledningen om var denne Robert ska ha befunnit sig och gjort alldeles innan skotten fick mig att mer eller mindre omgående avfärda storyn, och fortsättningen blev inte bättre heller. Visserligen lär jag nog lyssna på det andra avsnittet, men då mest för underhållnings skull.

"Ynglingen" påstår alltså att han ska ha befunnit sig bakom barackerna och att han sedan sprang fram efter att han hört smällarna från skotten. Det här förloppet är helt orimligt i mer än ett avseende. Dels har vi Jeppsson bakom barackerna med överblick över Luntmakargatan. Det är helt uteslutet att han inte skulle ha uppfattat om det förekom folk och aktivitet där på baksidan av barackerna.

Därtill har vi tidsaspekten på förloppet, för om det gick till som "ynglingen" påstår så har det gått uppemot en halvminut mellan skotten och det att han kommer fram till den fallne Palme. Vid det laget hade inte bara Anna Hage och Stefan Glantz kommit fram utan fler därtill hade parkerat och stigit ur bilarna och i vissa fall även troligt hunnit gå fram.

Nu kan man i och för sig tänka sig att "ynglingen" dragit ut på händelseförloppet i minnet och att han i själva verket omgående sprang fram från baksidan av barackerna när det smällde. Men även på det scenariot hinner han knappast fram förrän Hage & Glantz kommer. Det handlar i så fall om någon sekund i skillnad, vilket ju inte stämmer med vad han berättar i övrigt om hur han lade Palme i framstupa sidoläge med mera.

Om Hans Johanssons taxi så stämmer heller inte Israelssons minnesbild att han stod vid rött ljus i 15 sekunder efter skotten innan han fick grönt och gjorde taxisvängen. Han stod ju vid samma trafikljus som Delsborn och fick grönt samtidigt, vilket ligger på fyra sekunder före skotten. (Vi klocka så precist tack vare Bengt Palm som det slår om för precis när han kommer så att han hinner bränna rakt igenom korsningen i 50 km/h innan det smäller.)

Mannen i grå jacka som omnämns i förhören kan mycket väl tänkas vara Anders Delsborn, som av fotona att döma verkar ha haft en gråaktig jacka på sig. Fotona är visserligen svartvita men vi som växte upp med svartvit tv har en gång lärt oss att "urskilja färgerna i svartvitt" och i mina gamla ögon verkar jackan grå.

Att vittnena sedan inte håller rätt på den exakta ordningsföljden mellan när den och den kommer fram till Palme är inget konstigt alls, utan folk uttrycker sig ofta på ett ganska "rörigt" och oprecist sätt rörande ordningsföljder och tidsrymder. Då kan det lätt uppstå sådana formuleringar som det går att dra växlar på.

Det värsta exemplet på sådant, i alla fall på senare år, är väl Borgnäs' bok med tesen om den omvända skottföljden, där han gör stor affär av att vittnena formulerar sig på ett sådant sätt att det kan tolkas som om Palme fortfarande står efter det första skottet men faller först efter det andra. Där har jag nagelfarit varje fall och kunnat avfärda dem alla som semantisk manipulation från Borgnäs' håll.

Även om "ynglingen Roberts" story är påhittad från början till slut är den ändå intressant, inte minst i det att den givit anledning till att plocka fram de här "udda" förhören med Lena Bäsen, Göran Israelsson, Karin Johansson med flera, och som man inte talar om så ofta och som därför inte tillhör folkloren bland privatspanarna och kanske även gärna sjunker tillbaka i det egna minnet.

Här vill jag påminna om att det finns fler sådana "udda" förhör från andra sidan Sveavägen, nämligen Delsborns och Morelius' passagerare. I den skaran finner vi Charlotte Liljedahl som också i förbigående säger att "det var någon som sprang efter" mördaren in i gränden.

Liljedahls uppgift är vag och hon kan inte ge något signalement på mannen, men såvida man inte ska avfärda honom som "hjärnspöke" så finns han i alla fall där i hennes berättelse. Möjligen är det inte hennes egen iakttagelse utan att hon hört detta från någon annan och berättar det för polisen, det är lite svårt att avgöra från den kryptiska formuleringen, och några ingående följdfrågor ställs naturligtvis inte av förhörsledaren.

Att jag tar upp Liljedahls uppgift här beror dels på att den inte omnämnts hittills i diskussionen av "ynglingen", men även att det på ett mer generellt plan faktiskt finns en del uppgifter i materialet som starkt tyder på att det förekommit en andra man på Tunnelgatan invid mordplatsen, och som sprungit inåt gränden i nära anslutning till att mördaren gör det. Till skillnad från "ynglingens" berättelse, som mest troligt är helt och hållet påhittad, så är "den andre mannen i gränden" en utomordentligt intressant och viktig fråga.

Jag tycker det är lustigt att han ändå hinner fram före Hage o Glans ja menar Hage såg ju när Palme föll o sprang ur bilen direkt.
Livräddaren beskrev det som rejäla smällar, Lisbet sa ju att det lät fjuttigt.
Det verkar underligt att han hinner lägga Palme i framstupa o blåsa in luft o ta pulsen. Eller är detta självförbättrande uppgifter är han där under 5-10 sek tills han märker att Hage/glans verkar kunna saken o sen sjappar han. Så vad har vi då för nytta av denna killen kan han kasta något nytt ljus? tex att kunna undersöka ifall mördaren stod i en ring med makarna går bort eftersom han var på luntmakarg. Ljudnivån på skotten spelar inte så stor roll det hela. Såg han andra personer på Luntmakargatan vid bohemia? Såg han en backande vit volvo? Vad tog han vägen efter skotten o var tvättade han sig? Kommer han ihåg vad Lisbet sa? Kommer han ihåg vilka som var där på plats? Vad gjorde han resten av kvällen? Vem är han? Är han svensk? Hur gammal var han då? Vad sa han till sina kompisar? Varför har de inte berättat något förrän nu? Upptäckte han att det var Palme? Tvivlar han på att det var palme eller var han säker? OP var ju ännu inte så blodig. Kan han imaginera blodets pulserande från munnen o kroppen jämförande blodpölen i media senare på asfalten stämmer pölen o färgen? Har polis eftersökt eller kontakta han om fallet någongång?
Såg han Palmes pälsmössa? Såg han LL o de på plats vid bilarna taxin mm o vanen. Reagerade han på något avikande av de bilder kläder o liknande makarna Palme hade in på sjukhuset eller andra avikelser. och om det är en knäppis när eller hur kommer det märkas eller tänk om han är så bra så han kan trolla oss o vi inte märker att han bluffar? Vad var det för zigzag lek de lekte?

Ps Varför har inte Jeppson sagt att det var killar där och lekte zigzsag ?
Han måste ju ha mött mördaren om han stod där inne eller sett mördaren springa förbi

Ni kommer aldrig komma fram till vem som mördade Olof Palme.
Det enda ni kan komma fram till är vem det inte var.
Bestäm er för nån och gå vidare med era liv.
Jag tror det var Christer Andersson som gjorde det.
Ensam, halvt galen, bodde i närheten, hade en magnum (den enda som inte provsköts) hade metal piercing ammunition, hade inga vänner som han kunde berätta för och tog livet av sig när polisen knackade på hans dörr.
Case closed, ha en fin sommar 😎✌️

Lätt hänt att fastna i en detalj men just nu känns det som att de små sakerna verkligen har stor betydelse. Tänkt om lite på den punkten.
Beror kanske på vad man talar om i trestegsraketen ...frågorna som vi håller på med... slump/galning eller konspiration? hur gick det till? vilka var inblandade?

Fått ompröva en del av scenariot senaste dagarna, en bil som kom från ett annat håll än jag trodde, hade läst ett förhör för slarvigt förut...
Den pyttelilla detaljen påverkar... en del av kedjan. Händer mycket på en gång, ja som du sa, det slutgiltiga har inte varit möjligt tidigare, nu är det dominotid... många nya vittnen som kompletterar det som funnits.... schweizerost-materialet.

Den otrevliga mannen kan väl vara densamma som pratat om framstupa sidoläge och sagt "Varför gör ni såhär, jag vet att han ska vara i framstupa sidoläge".

Och det där paret kan väl vara de som AH ser när hon rusar fram. Då säger hon att hon noterar ett par som hon tror går i armkrok.

Nu har jag inte möjlighet att kolla igenom förhören och dra fram exakta citat. Det är bara ur huvudet.

Det kan ju vara lite av ett felaktigt minne eller lite av ett bildligt språk att de sprang fram direkt.

Jag har svårt att tänka mig att de öppnar dörren i samma ögonblick som han faller ner, utan någon som helst tvekan. Först borde de ju behöva processera vad som hänt och sedan tänka över vad som ska göras. Sedan springa

Jag tror folk överskattar hur snabbt folket är framme.

LJ funderar jag också över, men jag har inte hunnit gå igenom de nya uppgifterna än. Så det är svårt att fatta när och var allting hände. Var var dom när dom lekte zigzag?

Bra att tröska om detaljerna i de första 20-30 sekunderna, men samtidigt kanske ett varningens finger för övertolkning. Både Lars Jeppsson och Anna Hage säger att Palme direkt i fallet landat i något som liknade framstupa sidoläge, så det där med att "lägga i framstupa sidoläge" betyder inte att man vänt på honom utan i bästa fall att man justerat honom lite.

Att Palme landat så styrks även av skrapsåret i Palmes panna, som sitter på vänster sidan. Han har alltså haft huvudet vridet åt höger när han landar, och då slagit vänster sida av pannan i trottoaren. Att han haft huvudet vridet åt höger styrker även Anders Björkmans uppgifter om att mördaren tog Palme med höger hand på höger axel ögonblicket före skotten. Reaktionen på det blir att man tvärstannar och tittar över axeln åt det hållet, dvs vrider huvudet åt höger.

Skottet avfyras mitt i den torsovridningen åt höger, vilket framgår av att blodstänken ligger cirka 15 grader åt höger jämfört med skottriktningen. När en kula går igenom skapas ett enormt övertryck, och när det övertrycket återställs så sprutar blodet ut. Det ligger alltså en fördröjning på någon tiondels sekund mellan skottet och blodsprutet, och då visar skillnaden i vinkel att Palme vridit torson åt höger under själva skjutningen. Även detta styrker Björkmans uppgifter, vilka även betyder att mördaren skjöt med vänster hand.

När Palme sedan landar på trottoaren hamnar han närmast i framstupa sidoläge och med näsan pekande åt höger, alltså utåt Sveavägen till. Sedan kan nog Stefan Glantz ha "bättrat på" det framstupa sidoläget, vilket han klarar för egen maskin och redan innan Anna Hage kommer fram. För Hans Johanssons taxisväng är avklarad inom tio sekunder efter skotten och sedan tar det bara någon sekund till för Glantz att rusa fram till Palme. Han är framme inom 15 sekunder efter skotten. Anna Hage ligger bara några sekunder efter, och det beror på att hon har 20 meter fram till Palme och dessutom ska hon korsa högerfilen på Sveavägen och måste hålla koll på både bildörren och sig själv för trafikens skull.

Jeppsson och Anna Hage har emellertid delade meningar om vilket håll Palme låg när han landat. När jag talade med Jeppsson 2017 menade han att Palme landat på vänster skuldra med nacken och ryggen inåt gränden, vilket också stämmer med vad som sagts ovan. Anna Hage däremot säger att Palme landat på höger axel och med nacken och ryggen ut mot Sveavägen. Det stämmer dock inte med obduktionsresultaten, och dessutom verkar hon lite osäker på saken i förhöret.

Det är nu inget konstigt med det, utan vittnen missminner sig emellanåt och vänder ibland på saker. Anna Hage är ju också osäker på vilken sida av "kiosken" (som hon kallar byggbarackerna) som den flyende mannen försvann på. Troligen vänster, säger hon, men då har det redan varit i tidningarna och man kan grunna över om hennes osäkerhet om saken i själva verket betyder höger sida.

Jag har aldrig läst något om att Stefan Glantz sett skymten av någon GM, till skillnad mot Anna Hage
när hon springer fram. Det får mig och tro att Anna Hage var den av de två som var först framme vid OP.

Citatet låter som det ynglingen berättade om, tänkte först att det är paret med YN som kom från gränden...om ynglingen nu minns rätt.
Han var ju upptagen med att hålla på OPs kropp, så... kanske förväxlade var de kom ifrån.

Det är i och för sig en intressant tanke, men samtidigt är förhöret med Glantz så pass dåligt gjort att man inte ens frågar honom om han sett någon gärningsman springa därifrån. Det enda som står är att han "icke sett något som kan gagna utredningen", vilket ju inte är särskilt specifikt. Att han inte sett gärningsmannen avlägsna sig från själva platsen där Palme ligger kan bero på att han sitter bak och till höger i Johanssons bil. Han får inte fri sikt åt det hållet förrän Johansson svängt runt och då har gärningsmannen redan kommit en bit in i gränden.

Även om Glantz nu inte sett någon springa därinne i gränden så betyder det ju inte med automatik att ingen sprungit där. Tvärtom vet vi bestämt att minst en gubbe sprungit in där, och då har Glantz missat det. Inget konstigt med det. Som jag ser saken kan det nog rentav vara två stycken gubbar som springer därinne på Tunnelgatatn, och då har Glantz missat bägge två.

Inte heller det är särskilt konstigt, för vi vet att det har sprungit in gubbar där som ingen eller nästan ingen har sett. Ett exempel på det är killen som limousinföraren Jan Nilsson ser "springa som f-n" in på Tunnelgatan cirka 30-45 sekunder efter skotten. Både tiden och signalementet skiljer sig väsentligt från gärningsmannen, och det är redan lite folk framme vid Palme när Nilsson ser det här. Ändå är det ingen annan som sett den mannen.

Förklaringen till det här blir "tunnelseende" när uppmärksamheten helt och hållet riktas mot den fallne Palme, och då missar folk rentav sådant som händer alldeles invid dem. Samma med Stig Engström för den delen. Ingen har sett honom på mordplatsen fastän han helt klart varit där, och ingen har heller sett honom springa in i gränden som han påstår. I och för sig kan han tänkas ha hittat på det, men ändå visar Nilsson-grejen att det är fullt möjligt att han sprungit men ingen lagt märke till det.

Med det här vill jag få sagt, att den invändning man ofta hör om att "det finns över tjugo vittnen och ingen har sett" en andra gubbe i gränden, den låter bestickande men visar sig vid närmare påseende vara ett mycket svagt argument. Även om en överväldigande majoritet bara har sett en gubbe springa in på Tunnelgatan så betyder det inte med automatik att alla sett en och samme gubbe, utan det kan mycket väl vara så att somliga sett den en gubbe medan andra sett en andra gubbe.

Det jag ville komma till med det är mordplatsens placering och geometri, samt ljusförhållandena vid mordet. Tar du fram Filters mordplatskarta (se länk) och linjalen så ser du att det inte finns någon kategori av vittnen utom Lisbeth Palme som ser båda sidorna av Tunnelgatan, i alla fall inte mer än dryga fem meter in.

https://i0.wp.com/magasinetfilter.se/wp-content/uploads/2018/05/karta.jpg?resize=800%2C380&ssl=1

De som sitter i norrgående bilar eller på Tunnelgatan (Morelius' bil) ser bara vänstra sidan av Tunnelgatan och inte särskilt långt in heller. Om någon springer på högra sidan, vilket Lisbeth Palme säger om mördaren, så ser de inte det.

Tittar vi på södergående bilar så ser de i princip högra sidan av Tunnelgatan från trafikljusen, men de får ju grönt ljus alldeles innan skotten och befinner sig alltså i färd söderut och inne i korsningen när det smäller. Två av dem (Johanssons och Ljungqvists bilar) gör u-svängar med allt vad det innebär i distraktionsväg och en (Delsborns bil) är mer än halvvägs igenom när det smäller, och de får alltså vrida på huvudena och titta bakåt. Då har de i grunden samma perspektiv som Morelius.

Som grädde på moset har vi ljusförhållandena som är dåliga överlag men i alla fall mindre dåliga på vänstra än på den nästan kolmörka högra sidan. På vänstra sidan finns Dekorimas skyltfönster och dessutom ett par stora klotlampor borta på kulturhusets sidovägg som vetter mot Tunnelgatan. Man kan då se en springande man i silhuett. På högra sidan finns ingen sådan silhuettbelysning och inte heller något skyltfönster. Det kan därför mycket väl tänkas att en man springer där utan att någon er det – annat än Lisbeth Palme då, som säger att mördaren sprang där.

Vem kom fram först till Palme: Stefan Glantz eller Anna Hage? Det kanske kvittar men Anna Hage verkar ha varit tvåa. Dels säger hon det själv och dels stämmer det bättre med avståndet till bilen och förhållandena när hon kliver ur. Och även om Anna Hage sett en flyende man så sker hennes iakttagelser i två omgångar: först medan hon är på väg ut ur bilen och sedan när hon kilat tillräckligt långt fram för att få uppsikt över Tunnelgatan. Två filmsnuttar alltså. Teoretiskt sett kan hon ha sett två olika gubbar, men det blir en annan diskussion.