Stora tråden om arvs- och testamentsfrågor [sammanslagen tråd /Mod]

Tack för ditt svar.

Särkullbarnen gjorde inget annat än att skriva under att de godtog testamentet och bouppteckningen.

I testamentet står "med fri förfoganderätt" samt efter bådas död "fördelas enligt lag".

Ok, då bör de ha rätt till efterarv vid styvfaderns bortgång. Jag utgår ifrån att styvfadern enligt 12 kap. 2 § äktb. Begärde att behålla hela sitt giftorättsgods.

I sådana fall utgjorde moderns del 2/5 av styvfaderns tillgångar efter arvet. Efterarvingar har då normalt rätt till samma kvotdel av styvfaderns kvarlåtenskap. I det här fallet utgör 2/5 4 miljoner kronor och de är 4 arvingar efter modern vilket medför att de får 1 miljon var. De gemensamma barnen ärver styvfaderns andel 3/5 (6 miljoner) vilket medför att de sammanlagt får 4 miljoner kronor var.

Vad som kan påverka är hur det kommer sig att det vid styvfaderns bortgång finns 2 miljoner på kontot. Är det p.g.a. Arv, gåva eller förvärvsarbete så kan den miljonen undantas från särkullbarnen vilket medför att de får mindre än den miljonen de annars har rätt till.

Sen finns det förstås en massa andra (mer eller mindre sannolika) omständigheter som kan påverka men det ovan är åtminstone utgångspunkten.

Ja, fadern begärde att få behålla sitt giftorättsgods.

Några undringar bara:

#Särkullebarnens arv baseras alltså inte på värdet av fastigheten vid moderns bortgång utan på försäljningsvärdet när styvfadern gått bort?

#Den extra miljonen på faderns bankkonto är på grund av sparande efter att modern gått bort. Är det självklart att den ingår/inte ingår i särkullbarnens arv med tanke på att den tillkommit efter moderns död?

#Är det helt säkert att värdeuppgång på fastighet som tillkommit efter moderns död skall tillfalla särkullebarn?

Det var så förr, att även gemensamma barn inom äktenskap, fick ut sitt arv direkt efter den första föräldern som gick bort. Ville inte makarna ha det utfallet, så kunde de skriva ett så kallat "inbördes testamente", i vilket de testamenterade allt till varandra. Då blev det samma utfall som är default idag, d.v.s. att även gemensamma barn får vänta på sitt arv tills den andra föräldern också är borta. (Särkullsbarn har alltid fått ut sitt arv direkt.) Lagen ändrades 1987, och sedan dess sitter änkan eller änkemannen by default i orubbat bo. Är det förresten någon här som vet VARFÖR lagen ändrades???

Jag har roat mig med att titta på en massa videos om s.k. love scams på sista tiden, där änkor (som är sårbara efter makens död) scammas på hela arvet som maken slitit ihop, av nigerianska online-bedragare, så att det inte finns något kvar till barnen när modern också dör. En fruktansvärd chock för barnen, såklart, när de räknat med att ärva några miljoner i medelåldern, och anpassat sin ekonomi efter det. Därför håller jag med dig.

Jag tycker att fler män (eller för den delen kvinnor, om de varit brödvinnaren i familjen, eller i sin tur ärvt mycket efter sina föräldrar) borde skriva testamente, så att deras barn får ut sitt arv direkt. Innan den överlevande föräldern slösat bort allting. Behöver ju inte vara en scam heller; tänk om han eller hon lever upp allting tillsammans med en lycksökerska/sol-och-vårare, eller blir tokreligiös och skänker allting till en konstig sekt! :O

Håller helt med dig. Riskerna med att bröstarvingar kammar noll är faktiskt reella. En bröstarvinge (son/dotter) är ju ens blod och kött på ett annat sätt än vad en make/maka är. Äktenskap kan både innebära djupa dalar och höga toppar. Man kan dö knall och fall och man vet inte vilken status äktenskapet var i. Kanske kvinnan hade planer på att skiljas? Knakade det i fogarna? Etc etc. Medan barn som är ens avkomma kan man aldrig förneka. Jag tycker nog man borde ha hittat en gyllene medelväg istället. Att överlevande make/maka får bo kvar i hus/bostad men kanske att reda pengar/tillgångar delas med bröstarvingar. Det blir ju ganska skevt när särkullbarn kan få ut sitt arv men inte bröstarvingar från äktenskap som bestått. Äktenskap är ju sällan en dans på rosor som vi vet. Vad tycker ni? Det borde finnas ett visst skydd för att överlevande föräldern inte "bränner upp" arvet och samtidigt borde vederbörande vara skyddad till viss del mot att bli utkickad från sin bostad.

Hur gör man i andra länder? Ofta hör man ju om begreppet "arvtagare". "Han är arvtagare till det och det" och då sätter man det synonymt med att personen skulle vara rik. Men med dagens system kan man ju inte ropa hej förrän man är i hamn.

Ok, då bör de ha rätt till efterarv vid styvfaderns bortgång. Jag utgår ifrån att styvfadern enligt 12 kap. 2 § äktb. Begärde att behålla hela sitt giftorättsgods.

I sådana fall utgjorde moderns del 2/5 av styvfaderns tillgångar efter arvet. Efterarvingar har då normalt rätt till samma kvotdel av styvfaderns kvarlåtenskap. I det här fallet utgör 2/5 4 miljoner kronor och de är 4 arvingar efter modern vilket medför att de får 1 miljon var. De gemensamma barnen ärver styvfaderns andel 3/5 (6 miljoner) vilket medför att de sammanlagt får 4 miljoner kronor var.

Vad som kan påverka är hur det kommer sig att det vid styvfaderns bortgång finns 2 miljoner på kontot. Är det p.g.a. Arv, gåva eller förvärvsarbete så kan den miljonen undantas från särkullbarnen vilket medför att de får mindre än den miljonen de annars har rätt till.

Sen finns det förstås en massa andra (mer eller mindre sannolika) omständigheter som kan påverka men det ovan är åtminstone utgångspunkten.

Hur skall arvet fördelas?

Modern har två egna barn. Modern och fadern har två gemensamma barn. Modern och fadern har ett testamente där båda ärver varandra.

Modern dör och särkullebarnen begär ej ut sin laglott. Fadern begär 12:2 i bouppteckning.

Tillgångarna ser ut ungefär enligt följande i bouppteckningen:
Modern äger en halv fastighet med taxeringsvärde 2 miljoner.
Fadern äger en halv fastighet med taxeringsvärde 2 miljoner. Fadern äger 1 miljon kronor på bankkonto.

Fadern dör.
Tillgångarna ser ut ungefär som följande:
Fastigheten säljes till priset 8 miljoner kronor.
På faderns bankkonto finns 2 miljoner kronor.

Hur skall arvsskiftet mellan de 4 arvingarna se ut?

Räknar du inte fel på kvoterna nu? Borde det inte vara enligt mitt exempel nedan?

Man upprättar en kvotdel för respektive barn efter den första förälderns bortgång. Såtillvida att inget arv skiftas efter den första förälderns bortgång tillämpas sedan denna kvotdel för respektive barn på hela summan av den sist avlidna förälderns tillgångar (eventuellt med undantag för förkovran i form av sparande från lön eller inkommet arv).



Moderns andel av den totala förmögenheten vid hennes bortgång är 0,33 (1 miljon av 3 miljoner) varvid följer att faderns andel är 0,67 (2 miljoner av 3 miljoner).

Vid faderns bortgång uppgår den totala förmögenheten till 10 miljoner kronor (jag bortser nu helt från vinstskatt från fastigheten).

Moderns andel av totalen är 0,33x10 miljoner = 3,33 miljoner.
Faderns andel av totalen är 0,67x10 miljoner = 6,7 miljoner.

Moderns 4 barn får vardera en fjärdedel av hennes kvot, dvs 3,33x0,25 = 832 tusen.
Faderns 2 barn får utöver sin andel av modern även hälften av faderns del dvs 6,7x0,5=3,35 miljoner.

Sammantaget får alltså de två särkullbarnen 832 tusen vardera och de två hela barnen 4167000 vardera.

Ok, då bör de ha rätt till efterarv vid styvfaderns bortgång. Jag utgår ifrån att styvfadern enligt 12 kap. 2 § äktb. Begärde att behålla hela sitt giftorättsgods.

I sådana fall utgjorde moderns del 2/5 av styvfaderns tillgångar efter arvet. Efterarvingar har då normalt rätt till samma kvotdel av styvfaderns kvarlåtenskap. I det här fallet utgör 2/5 4 miljoner kronor och de är 4 arvingar efter modern vilket medför att de får 1 miljon var. De gemensamma barnen ärver styvfaderns andel 3/5 (6 miljoner) vilket medför att de sammanlagt får 4 miljoner kronor var.

Vad som kan påverka är hur det kommer sig att det vid styvfaderns bortgång finns 2 miljoner på kontot. Är det p.g.a. Arv, gåva eller förvärvsarbete så kan den miljonen undantas från särkullbarnen vilket medför att de får mindre än den miljonen de annars har rätt till.

Sen finns det förstås en massa andra (mer eller mindre sannolika) omständigheter som kan påverka men det ovan är åtminstone utgångspunkten.

Varför utgår man från taxeringsvärdet och inte på marknadsvärdet när man räknar ut kvotdelen?

Jo. Jag tycker absolut att även gemensamma barn borde få ut sin laglott direkt, precis som särkullsbarn. Resten kan de få när även den andra föräldern har gått bort. Det är inte klokt att det ska vara som idag, när änkan kan föra över hela sin förmögenhet, som hon ärvt av sin make som arbetat sig till döds för denna, till en nigeriansk scammare som hon tror är en mycket yngre, attraktiv amerikansk officer - och sedan blir det INGET kvar till barnen... Jag förstår inte varför den lagändringen gjordes..?

Vet ej bakgrunden till lagändringen. Men här får ju var och en välja själv om man prioriterar make/maka eller barnen. Vill man att barnen ska ärva så gifter man sig inte. Då kan man reglera arvet som man vill ha det i testamente.