Citat:
Ursprungligen postat av
coli
Du glömmer att Rättsläkaren enbart uttalar om sina fynd.
Hon har ingen anledning att värdera eller ta ställning till andra utredningsfynd.
Tove har med största sannolikhet sparkat 5-10 ggr i väggen.
Med det i beaktande - vilket alltså rättsläkaren inte beaktar och inte heller ska beakta - har Tove inte varit så medvetandepåverkan att hon inte försökt försvara sig.
Då blir avsaknaden av motvärnsskador inte rimlig om Johanna var ensam med Tove i badrummet.
Nu blev det väldigt mycket "bektande" här, så vet inte om jag fattar dig här.
Rättsläkaren har ju uttalat sig om att Tove kan ha fått en medvetandepåverkan av huvudskadan t ex. Hon har svarat på åklagarens frågeställningar i den mån det går utifrån tjejernas berättelser, kadornas uppkomstsätt, hon har svarat på om det är sannolikt att armbågsskadorna skulle uppkomma av att någon höll fast Toves händer på det sätt som Svegfors visade i rätten.
Det är klart att rättsläkaren ska beskriva undersökningsfynd objektivt, men även utifrån de kända fakta som finns, t ex fyndplats och andra variabler som man tror kan ha hänt utifrån utredningen. Där har vi ju frågan om brott, mobiluppkopplingar som pekar på att kroppen förflyttats, inköpen på Dollarstore, grannens och de misstänktas berättelser.
På s 63 i protkollet kan du se de särskilda frågeställningar som åklagaren har haft, och svaren finns längst ner, s 101, om de inte besvarats tidigare.
Så jag förstår inte hur du menar att rättsläkarnen ínte ska uttala sig om att Toves förmåga att försvara sig med anledning av Toves ev medvetandegrad?
Hon har ju uttalat sig?
Nu fick hon aldrig frågan om mer ingående om konvusionsfasen, men hon beskrev den som ett epileptiskt anfall. I den fasen är man sannolikt ganska medvetandepåverkad t ex.
Allt beror ju påvilka skador man pratar om.
Nu är Toves skada på huvud och inne mellan hjärnhinnorna inte av den omfattning så att man kan med säkerhet säga att Tove var medvetslös eller inte.
Jag minns att även i Lena W:s fall, mycket omfattande skallskador, skrek hon under flera minuter och rättsläkaren fick även där frågan om hur länge hon kunnat leva och hur skadorna påverkat medvetandet. Om jag minns rätt var svaret att med de skadorna var det troligt att hon inte levt längre än några timmar efter dådet och att det var troligt att hon inte varit vid medvetande någon längre tid. (länge sedan , så minnet är osäkert här).
Det är självklart för mig att en rättsläkare visst kan ta ställning till medvetnadegrad och möjligheter till att försvara sig där det går. Man kan se av Lenas fall, att inte ens med omfattande hjärnskador kan man vara helt säker på hur hjärnan är påverkad och därmed funktion och medvetande.
T ex vid strok, är det brukligt att man trots DT/MR och andra undersökningar behöver kontrollera den darbbade genom att kolla funktionen. Även nedsövda med skallskador, kan behöva försöka väckas för att se medvetandegraden.
Hjärnan är mycket komplex och allt vet vi inte idag, även om vi har fina metoder för att kunna se omfattnigen av skador, eller som vid obdukton när man kan öppna skallen och se i detalj på hjärnan och med microskop kolla t om på neuroner.
Om man läser på rättsmedicinalverkets hemsida, kan man se att rättläkaren samarbetar med polis och utredning, allt för att få en så klar bild som möjligt av det som inträffat. Det är klart att en rättläkare kan göra en bedömning om det är möjligt, om möjlighet att försvara sig, medvetandegrad i förhållande till det som utredningen kommit fram till.
"
I rättsintyget dokumenteras om skadornas utseende och läge ger stöd åt de uppgifter som målsäganden och den misstänkte har lämnat. Rättsintyget innefattar en förteckning av skadorna och en bedömning av när och hur de uppkommit."
https://www.rmv.se/verksamheter/rattsmedicin/rattsintyg/
"
Ibland börjar rättsläkaren arbetet redan på fyndplatsen. Utryckningsväskan på rättsmedicin i Stockholm är alltid packad med bland annat pannlampa, förstoringsglas och skyddsdräkt. Det är polisens tekniker som tar kontakt när det finns tecken på att ett brott kan ha begåtts.
– Min uppgift i sådana ärenden är att i första hand göra en bedömning av dödstidpunkten och hjälpa polisens tekniker med spårsäkring. Samtidigt är det värdefullt att på plats bilda sig en uppfattning om hela situationen innan man gör obduktionen. Ibland är det bra att till exempel se blodstänksbilden, kroppens position och om kroppen kan ha släpats eller blivit flyttad.
Ibland blir resultatet av Katharinas arbete bevismaterial i ett brottmål. Ett rättsmedicinskt utlåtande kan vara avgörande i ett mordfall."
https://www.rmv.se/verksamheter/rattsmedicin/rattsmedicinsk-obduktion/
https://www.rmv.se/om-oss/jobba-hos-oss/vara-medarbetare/katharina-l-sjolin-rattslakare/
Om jag fattat dig rätt, tror jag att du har fel.
Rättsläkaren får svara på om det är möjligt att Tove kan ha sparkat medvetet på väggen utifrån de ljud som grannen hörde, eller om hon tror att de kan ha uppkommit från konvuslsionsfasen.
Däremot är det förstås osäkert om hon kan svara på det, troligen inte. Men frågan bör ställas och ljuden bör noggrannare visas av grannen, allt för en så komplett bild som möjligt av vad som hände i Toves sista stund i livet och om det har krävts två pesoner för att åstadkomma dessa ljud såsom nu rätten bestämt.