Citat:
Ursprungligen postat av
Avel
Om en boxare eller polis blir lite ”yra i mössan” så kan nog Tove bli det också.
Tillfällig förvirring kan behöva några sekunder att återhämta sig ifrån och det behövs inte många sekunder utöver det för att man ska vara medvetslös efter strypning som kan påbörjas efter den.
En förklaring till den anmärkningsvärt höga dunsen kan vara att båda faller i golvet samtidigt. JJ ovanpå Tove så hon på så sätt kan börja strypa innan Tove fattat styrkan, detaljerna och tidsrymden där.
Håller med om att det nog är troligt att dusen/dunsarna härstamat inte bara från att T föll.
Och visst kan T blivit lätt påverkad av fallet bakåt när hon slog i huvudet, så pass att hon var lättare att ta strypgrepp på.
Men ditt resonemang tidigare om att några sekunders strypning gjort T direkt medvetslös, tror jag inte stämmer.
Det är mycket ovanligt att någon blir medvetslös så pass fort - därför att carotisartärerna sitter på halsens
sidor och ligger djupt, under carotisvenerna, och som kraftiga tjockväggiga artärer med högt tryck inte så lätt totalkomprimeras.
Istället dör folk, som även gäller för T , av
kvävning dvs brist på syre i lufttillförseln.
Ts halsvener hade skadats under strypningen vid obduktionen, men sannolikt inte med dubbelsidig totalkompression av båda lillfingertjocka carotisartärerna samtidigt, vilket torde krävas för att medvetslöshet ska inträda på några sekunder.
Att manuellt strypa någon till döds är något som tar flera minuter och anses innebära stor plåga och dödsångest för offret, just för att medvetslöshet inte inträder förrän efter 1-3 minuter. Att det också gäller i detta fall vittnar sparkljuden om.