Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det finns två vägar till minuten. Den ena går via vittnesmålet, Gedda tror jag, som säger att de satt kvar i bussen i uppemot en minut innan de klev ur och inledde jakten. Det kan finnas fler källor än en på det. Vidare säger Gedda att ambulansen kom precis när de börjat springa inåt gränden. Gedda sprang sist och han såg ambulansen komma.

Det för mig då till den andra vägen till minuten. När ambulansen kommer körande uppför Kungsgatan så ser de piketen passera korsningen med Sveavägen. Sedan får de rött och det lägger till cirka 30 sekunder på körtiden fram till mordplatsen. I och med att de inte har bråttom får man säga 30 sekunders körtid plus 30 sekunder till vid rödljusen. Det blir en minut.

Som du ser hakar ambulansen i Gedda så att man kan bevisa minuten från två håll. Omvänt kan man säga, att om det är mer än en minut så måste ambulanskillarna ha stannat och rökt en cigg eller grovhånglat på vägen. Men skämt åsido, en minut är det. Så gott som på pricken.

Lägger du in den minuten i din tidsberäkning så hamnar vi inte bara på ungefär samma våglängd utan på exakt samma resultat raktigen. Dina tider är riktiga ända ner till punkt 4 men sedan tappar du bort den där minuten och schabblar dessutom lite lätt med minusräkningen. Fixar du de två sakerna så hamnar vi på exakt samma ställe du och jag.

Det stället heter alltså: Söderström får larmet på Kungsgatan 30-45 sekunder efter skotten, och kommer till mordplatsen 60 sekunder efter skotten. Helin gör sitt områdesanrop cirka 45 sekunder efter skotten och piketen kommer till mordplatsen cirka 1.15 efter skotten. Märk även att Söderström berättar (i Bröderna P:s bok) att han hör Helins anrop på hörnet när de svänger upp mot mordplatsen.

Efter att de anlänt till mordplatsen går Söderström & Windén ut och hör sig för om vad som hänt. Piketpoliserna sitter emellertid kvar i bussen cirka 45 sekunder innan de kommer ut och får sina instruktioner av Östling, som ju först måste höra med kommissarie Söderström som är högsta befäl på platsen. Sedan inleds språngmarschen 2.15 efter skotten och i samma veva kommer då ambulansen till mordplatsen.

Resten av din tidslinje, om Jeppsson och Niemien/Zahir ser helt okej ut i mina ögon. Du har plockat in alltihop i rätt ordning och med rätt tidsavstånd. Det är inte alla därute i palmeriet som lyckats med det, så det tyckte jag såg lovande ut.

"Har du signalement på den killen?"
Det ska alltså vara IW´s röst. Enligt deras (2520) rapporter hoppar IW ur och går fram till en taxichaufför och får signalement. Söderström får samtidigt signalement från en annan (som avviker från IWs). Blir deras underlag för första uppgifterna från platsen.
Ok... om frågan på bandet går att tidsbestämma (och om man kan fastställa att det är IW) så borde man kunna fastställa ankomst. För första polis.
(Det enda som återstår är väl frågan de diskuterade när det begav sig, hur lång tid det tog innan LLs samtal kopplades fram).

Jag är öppen för att det skulle kunna finnas ledtrådar på LAC-banden. Om det finns band som inte lämnats ut. Kanske avslöjanden. Hittills har det inte gjort det. (T ex, kan det finnas ett maskat samtal till/från den ordinarie ambulansen?)

Det jag reagerat är att det rings till LAC, ett par gånger väl, de vill kontrollera uttiden för ambulansen, (typ "polisen ringer och vill ha vår tid för ambulansen"). Varför är det så viktigt tidigt efter skotten? Kan det kanske ha något med time-warp-teorin att göra?

De som arbetar med banden har fyra saker att reda ut 1) När är det? (huvudfråga, om man vill reda ut time-warp) 2) Vad säger dom? 3) Vem säger det?/Var befinner han sig? 4) Vad har det för betydelse för mordet och utredningen?
De har inte varit framgångsrika på någon punkt hittills. Ibland träffar de rätt på en eller ett par punkter, tex 3) vem. Men de behövs och det är duktiga ljudtekniker.
Deras jobb är viktigt.

Senaste kaoset var larmsamtalet från ambulans 1.
Debatt på youtube i går.

Chockade föraren från Halmstad ringer upp LAC, säger att de är på väg. Han har precis lastat in kroppen, gissar att han hoppar in i förarsätet och slår direkt, innan han kör. Lisbet bredvid på passagerarsätet, (alt står hon nära vid dörren, vill hjälpa till, pratar på, "Det är Olof". "Palme, Olof". Naturligt att hon vill framföra det, förvarna sjukhuset, eftersom folk på plats frågat, inte känt igen osv).
Möjligt att de redan kör på Sveavägen trots att man inte hör sirener. "Vi är där om ett par minuter".

Otto publicerade larmet på sin kanal.
Där hör man för en gång skull tydligt vad som sägs, även bakgrundsröst.
"Det är Olof". "Palme, Olof".

Youtube-Matte publicerade samma klipp dagen efter, annat ljud där. Han menade att det inte är Lisbet, det är en liten rolig effekt när det mixtras med ljud, samma sak låter annorlunda på två ställen.
Där låter det faktiskt litegrann som att kvinnan säger "Palme har fallit".
Precis innan LAC kommer in med "Vad fan va det?".

(Då ska man spekulera att det kommer in en annan kanal på linjen och LAC reagerar "Vad fan var det?", ex: den andra ambulansen anländer och säger till varandra "Det är Olof!", "Palme har fallit!")

På Ottos kanal hör man Lisbet tydligare, bättre kvalitet, "Palme har fallit" är "Palme, Olof". Svar på punkt 4) Ingen betydelse för utredningen.

Ett typexempel på bandhistorierna, infekterad debatt i kommentatorsfältet, ett tecken på att Palmemordet engagerar.
Teatermordsgruppen är övertygade om att klippet inte är på riktigt (hela klippet är fejkat i efterhand, en iscensättning med skådespelare som läser manus...)

Lite skeptisk till att det finns bakgrundsröster på mordplatsen som kan ge något.
I så fall är väl röster i fordon och i sambandscentralen intressantare, kan ge ledtrådar?
Folk i chock säger vad som helst.
Vad skulle ord där kunna bevisa...
Man tror sig iofs hittat SE´s röst i bakgrunden på ett band.

Tippar att bandfronten blir het framöver hur som helst, jobbat lite lagom med det avsnittet....
Öppen för att det kan hända saker.
Om inte på LAC´s så andra band... till exempel förhör.

Jag läser ditt inlägg med behåll men kan naturligtvis inte tröska allt. Vad Lisbeth säger i ambulansen är annan fråga som jag gärna överlåter till andra att kivas om. Det har ändå ingen betydelse för utredningen. Att det är Lisbeth som sitter i ambulansen är alldeles självklart, i alla fall för mig.

Med ljudförvrängningar av det slag som "Matte" ägnar sig åt går det väl snart sagt att få vad som helst att låta som "Afsan sköt han" och allt vad som föreslagits där. Jag kollade lite i begynnelsen men lade det ganska snart åt sidan. Sedan såg jag av en händelse att han gjort en grej om ambulanstiderna och då kollade jag enkomt på den videon. I den videon påstod han att den uttid som Bystedt meddelar till Lavrell inte alls lyder "23 och 24" utan "33 och 24". Kanske hände "teatermordet" på Jupiter där dygnet i alla fall är långt nog att rymma den uttiden.

Men allvarligt talat. Ett par grejer har redan tidigare varit kända om vad som sägs i bakgrunden på Ljungqvists larmsamtal. En av dem är "har vart skjuten" som Remstam plockade fram och menade att den rösten tillhörde Stig Engström. För egen del tvivlar jag på det, men Engström har ändå alibi på grund av tidsvurpan så det spelar ingen större roll om det är hans röst på bandet.

Ljungqvists (försök till) larmsamtal pågår knappt en och en halv minut, 1.15 blir nog närmast om vi jobbar med 15-sekunders steg. Sonja Teir på LAC svarar enligt Ljungqvists egen undersökning 45 sekunder efter skotten, sedan tar det alltså knappt en och en halv minut tills han lägger på. Det blir två minuter jämnt efter skotten, då ger Ljungqvist upp och lägger på.

Under den minut Ljungqvist sitter och väntar hinner alltså polisen komma och börja höra sig för med vittnena. Det är därför vi hör "har du signalement på den killen då?" i bakgrunden, vilket är den andra sedan tidigare kända grejen som kommit med på bandet.

Utöver det tror jag inte att det finns något mer som uppdagats tidigare, och vad "Matte" nu påstår sig uppdaga litar i alla fall inte jag på utan betraktar det som "framknådat" genom Mattes egen ljudforensiska manipulationer. Hur duktig han är på sin sak överlåter jag till andra att bedöma, men det vore fint om någon certifierad ljudforensiker kunde ge sig i kast med de här frågorna.

Parallellt med Palmemordet har jag även tittat på Kennedymordet, och där spelar ljudforensisk analys en framträdande roll tack vare den inspelning av skottlossningen på ett dictabelt-band som oförhappandes gjordes över polisradion av en motorcykelpolis vars mikrofonknapp fastnat i påslaget läge. När den inspelningen uppdagades på 70-talet kallade man in ljudforensiska specialister som analyserade dictabelt-bandet enligt alla konstens regler. Ändå är resultaten kontroversiella än idag.

Jag är ägnat en del möda åt att sätta mig in i den problematiken och tillhörande undersökningsmetoder, och då lär man sig en del och börjar kunna se skillnaden mellan seriösa proffs och sensationslystna skojare. Båda slagen finns representerade även där, men här på hemmaplan är det visst bara ena sorten. Eller den andra sorten snarare.

I början var det mycket mer seriöst, med Mauricio Vigil och hans österrikiske kollega med det svårefterhärmliga namnet Ernst Fürntratt-Kloep. Tack vare att de skötte saken så professionellt blev de också uppmärksammade av proffsen på SKL som genomförde en ordentlig analys av LAC-bandet för att bedöma dess äkthet. Svaret blev som bekant att bandet var äkta, men frågorna kvarstod likväl om det där klickljudet vid "och femtio" som Vigil hade vaskat fram.

Med timewarpen i bagaget har jag sedan förklarat – här på forumet och rentav i svar till dig – hur det gått till, dvs hur A-maskinens klickljud hamnat på LAC-bandet fastän B-maskinen gick den kvällen. Det är väl ett ganska knivskarpt ljudforensiskt resultat.

Inget fel med att spekulera, men det jag kallar för palmeriet har ju inte direkt gjort sig kända för att plocka fram skarpa och robusta resultat. Påståendet att ambulansens uttid skulle vara "33 och 24" är väl ett utomordentligt exempel på det, bland hundratals andra på samma intelligensnivå under 37 års tid. Tar man fram skarpa resultat som håller så tigs de ihjäl eller dränks i vrövlet och gojan.

Intressant intervju! Borgnäs är mycket kritisk till Netflix-produktionen, som han anser djupt omoralisk, och menar på att Irvells namn utnyttjades för att ge SE-teorin / -projektet trovärdighet:

Dessa slutsatser på basis av anteckningar från Irvell, vilka anförtrotts Borgnäs.

Om detta stämmer så verkar Irvell med tiden ha ändrat sig. För våren 1986 var han drivande mot SE.

Från förhöret med PH, 2017:

"Det hela började med att kommissarie Irvell någon gång i april ringde till PH och berättade att han var bekymrad över SE. Irvell berättade att det redan på måndagen efter mordet hade ringt en kvinna ifrån Åland som hade haft besök av SE med familj, de hade en handikappad flicka som omnämndes såsom dotter. Kvinnan hade en butik i Mariehamn och inne på gården låg ett tryckeri som användes av IAP och det var enligt Irvell dit som SE var på väg. Kvinnan hade sagt att SE hade pratat konstigt om mordet. Irvell bad PH att diskret ta reda på vem SE var. [...] PH rapporterade allt vidare till polisen och efter någon vecka ringde Irvell igen och berättade att man glömt att knacka dörr och frågade om PH kunde ta reda på vilka väktare som arbetade under mordkvällen."

Så inledningsvis ser det ut som om Irvell driver hela utredningsprojektet mot SE:

1. PH:s PM om SE och allt beträffande den aktuella kvällen.

2. Förhören av väktarna.

När ändrade sig i så fall Irvell, och varför? Var det efter Ströms PM, 1987, där JA beskrev JÅS?

P.S.

Såg befälskedjan ut så här? Irvell --> Linder --> Petrell, Skoglund och (inofficiellt) PH.

Eller var Irvell underställd Linder? I så fall kanske det var Linder som var den drivande.

Enligt Sveriges statskalender 1986 såg "befälskedjan" ut så här


Polismyndigheten i Stockholm / Hans Holmér Länspolismästare

(Stockholms polisdistrikt / Hans Holmér Polismästare)

Kriminalavdelning / Hans Wranghult Polisöverintendent

Kriminalsektion / Karl Thure Svensson Polisintendent

Våldsrotel (KK 1) / Nils Linder Kriminalkommissarie

Hur dom sen "svingar sig i lianerna" nedanför anger inte Sveriges statskalender.

Ok. Tack!

Ja, i så fall verkar Linder ha avdelat en styrka på tre man (Irvell, Skoglund, Petrell) för att titta närmare på SE. Sedan Bäckström och Johnsson som höll i förhöret med SE den 25:e april, 1986. Man kan undra hur samordningen av allt detta var. Efter sommaren 1986 verkar förhören med personalen på Skandia som bortglömda. Ingen refererar någonsin till dem, förrän Anér 1989 får syn på förhöret med PH?

Det skulle kunna förklara varför Irvell i så fall "ändrade sig", om nu Linder var den drivande.

Högsta hönset Holmér såg ju SE som en "kuf".

Svårt att säga utan att ha tillgång till Polismyndighetens "arbetsordning" eller vad dom nu har för styrdokument.

Ofta sätts det samman grupper med deltagare från olika områden för att få "rätt gruppkompetens" för det aktuella uppdraget utan att de är organisatoriskt knutna till varandra formellt. Har själv deltagit i olika grupper i det bolag jag arbetade i.

Utåt hade Hans Holmér ett ansikte och beroende vem han mötte enskilt säkert flera olika. När offentliga personer uttrycker sig med emfas så ljuger dom oftast om dom inte är ur balans och behöver professionell hjälp.

Några vittnen sa att det tog lång tid. Jag får det till 2 minuter. Ändå klart tidigare än vad som sagts. Skönt att få det utrett... även om det inte är superstor sak.
Ja, tidsuppfattning är svårt.
Åldersuppskattning också, mycket som är lurigt, minnas allt man sett.
Vittnet PE fick var med många saker inom några minuter, superminne. Först såg hon en misstänkt bil utanför bion, sen Palme som försvann runt knuten, sen kom han tillbaka och mötte MP, sen spanande hon på paret ända fram till grillen, sen kom ett ungdomsgäng och bråkade, sen försökte en man dra in henne i en taxi. Han blev inblandad i CP-härvan. Hon pekade ut honom bland tusen foton.
Allt inom fem minuter, sen såg hon ambulanserna också.
Stresstest.
Superminne.

Ambulansen såg piketen, som sprang när de kom fram, då är deras körtid svaret. Hur länge de satt i bilen.
De måste vara varit vid Kungsbroarna, Kungsgatan 18, för att kunna se något av Sveavägen... Där låg Rigoletto och King Creole vägg i vägg.
Drygt 15 sekunder från King Creole... blev till en minut för ambulansen...kan vara rätt, vi vet inte hur länge de satt för rött. Allt från tio sekunder till 43 sekunder (det var 43 sek-intervaller).

2 min låter rimligt. Ekvation för löpsugna...
Tiden att springa till Johannesg. + tiden att gå därifrån, ner för trapporna (YN) - tiden de satt i piketen.
Enocksson vände ju inte på klacken bara sådär... Såg mannen men inte vad som hänt, såg ingen falla eller ligga på marken. De var på väg åt andra hållet. Efter ett tag blev de nyfikna, ville kika...vad sjutton det var för kaos
Vidare till nästa ämne.

Idag kunde jag avsätta några timmar på omläsning av de här förhören. Det var 4-5 år sedan jag gjorde en sådan genomläsning och då har förstås en del detaljer försvunnit eller förvrängts i minnet. Dessutom har utredningen lagts ner sedan förra rundan och lite nytt material har tillkommit. Särskilt förhören med Pia Engström är av värde i det att de bidrar med information som i mitt tycke ändrar totalbilden något.

Så jag ville följa upp på det här. Nu är det hyfsat mycket material som ger upphov till ett stort antal frågor och funderingar. Man får därför försöka identifiera kärnfrågorna och börja nysta där. Men vilka är då kärnfrågorna? Jag har nog redan ställt dem, i alla fall implicit, i mina hittills tre inlägg om Storhök/Korhonen.

En central fråga handlar om "Grandmannen" eller "Grandmännen"? Den man som Storhök/Korhonen ser, är han identisk med den man som flygledaren Eriksson ser? Och hur är det med Mårten Palmes man? För om det är två olika män som Storhök/Korhonen respektive Eriksson ser så måste man ju även försöka bestämma vilken av de två (om någon alls) som Mårten ser.

Sedan har vi frågan om Erikssons förehavanden. När och hur kommer han dit och hur fördriver han tiden där vid Grand? Är det Storhök som han går fram till inne i foajén och frågar om hon jobbar där? Om så är fallet så har vi antingen att Storhök/Korhonen enbart sett Eriksson eller så har vi att de sett två olika gubbar, nämligen Eriksson plus en Grandman utanför entrédörrarna.

Lägg därtill frågan om Pia Engströms iakttagelse av en smålyxig bil som står parkerad utanför Grand och som hon säger körde iväg kring 23.16. Det är väl på den frågan som det nytillkomna materialet främst har bäring, kände jag vid genomläsningen, men sedan får det dominoeffekter på resten av frågorna. Just därför är bilfrågan en lämplig analytisk ingång till hela den här problematiken.

Pia Engström säger inte bara att bilen stack vid 23.16 utan hon berättar även att hon sett bilen redan innan hennes kamrater gått och hon själv ställt sig vid busshållplatsen. Hon kollade tiden inne i biosalongen precis när filmen var slut och då var den 23.10. Det klockslaget för slutet på "Bröderna Mozart" bekräftas även av andra vittnen som Ami Rolder (23.10 i foajén), Lars Knubb (23.10 när han går till bilen) och Gun Tredite (23.12 när hon korsar Sveavägen).

Så filmen slutar definitivt vid 23.10 men de sista två minuterna torde vara rollistan och då betyder det att folk börjar välla ut i foajén vid 23.08. Vid den tiden måste alltså Storhök/Korhonen redan ha lämnat biografen, dvs allra senast 23.07. För att tiderna ska gå ihop måste därför "Gå och se" sluta senast 23.03, annars hinner de inte ut och på toaletten.

Jag letade upp filmen på nätet och till skillnad från västs filmer så var "end credits" väldigt korta, och hela filmens speltid låg på 2:22. Om filmen började prick 18.45 så skulle den alltså sluta vid 22.07, men i praktiken slutade den fyra minuter tidigare än så. Huruvida den svenska filmcensuren klippt någon eller några minuter vet jag däremot inte, men det är inte ovanligt att speltiden varierar lite därför att projektorhastigheten avviker från den rekommenderade.

Väl ute på trottoaren stannar Pia Engström och pratar kort med kamraterna. Vid 23.12 bryter de upp och hon går till busshållplatsen. Då ser hon sällskapet Palme anlända till Bokcirkeln. Om tiden hon anger stämmer så står hon där fyra minuter innan lyxåket kör iväg. Till saken hör att hon redan lagt märke till den bilen när hon kom ut från bion och stod och pratade på trottoaren, och dessutom såg hon hur en bortåt 190 cm lång man i mockarock med pälskrage komma ut från bion och hoppa in i den bilen. Några minuter senare kör samma bil alltså iväg, enligt Pia Engströms uppgifter.

En viktig pusselbit som saknats tidigare är just signalementet som Pia Engström ger på mannen som kommer ut från Grand och sätter sig i lyxbilen. Att bringa reda i vad som egentligen hände vid Grand är ingen enkel uppgift och den försvåras ytterligare av att vi inte har något verifierat signalement på Eriksson. Förutsatt att det nu är Eriksson som kommer ut och sätter sig i lyxbilen så har vi i alla fall Pia Engströms signalement på honom.

Som jag ser saken är det orimligt att två stycken så pass speciella bilar skulle stå parkerade där, utan det finns en bil där som man lägger märke till och det är Erikssons bil. Därför menar jag alltjämt att det är Eriksson som kommer ut från bion och sätter sig i bilen medan Pia Engström står precis intill och pratar med kamraterna.

Sedan menar jag även att Pia Engström är en skicklig iakttagare av folk och ett ovanligt bra signalementsvittne. Det framgår inte minst av hennes beskrivning av Roger Östlund som vi ju kan jämföra med hans verkliga utseende. Det stämmer på pricken. Även om iakttagelsen av lyxbilsmannen blev kortare än den av Östlund så finnns i alla fall all anledning att tro att hennes signalement är någotsånär rättvisande.

Kontentan av det här blir alltså, att det är Eriksson som kommer ut från Grand och sätter sig i bilen, vid 23.11. Sedan verkar han alltså sitta kvar i bilen i ytterligare cirka fem minuter innan han kör iväg. Nu är Pia Engström ett betydligt sämre bilvittne än folkvittne och just därför kan man kanske inte helt utesluta att hon blandat ihop lyxbilen med den Ford Escort som Eriksson berättar stod parkerad framför honom. Den ska också ha kört iväg, efter att en man och en kvinna kommit ut från Grand och hoppat in i den. Men då var det två i bilen och Pia Engström säger särskilt att det satt en ensam man i lyxbilen som körde iväg.

Jag menar därför alltjämt att det är Eriksson som "drar en repa" efter att han varit in till Grand och tagit reda på när "Amadeus" slutar. Av någon anledning berättar han inte om det. Inte heller berättar Storhök om när Eriksson går fram och frågar henne om hon jobbar där, och hon förnekar det rentav på direkt fråga. Ändå ska det mycket till för att en andra finsk flicka ska sätta sig ensam och vänta där på soffbänken i en i övrigt tom foajé. Så ser jag fortfarande på de sakerna.

Däremot tycker jag att det finns anledning att revidera inställningen till frågan om huruvida Storhök/Korhonen faktiskt ser en Grandman och inte bara Eriksson. Skälet till revisionen är förstås signalementet som Pia Engström ger på lyxbilsmannen. Gör man den mannen identisk med Eriksson så blir det orimligt att den man som Korhonen/Storhök såg utanför entrédörrarna skulle vara identisk med honom. Med signalementet i bakfickan lutar jag alltså nu åt att de verkligen såg en Grandman.

Det för oss till frågan om Storhök/Korhonens Grandman är identisk med Erikssons och/eller Mårten Palmes Grandman. Signalementsskilladerna betydande, särskilt vad längd och kroppsbyggnad beträffar. Korhonen går till exempel ut med att mannen var 170-175 cm, vilket är kortare än vad Mårten Palme och Eriksson säger, och även lite kortare än vad Storhök säger. Sedan revideras kroppslängden upp i runda efter runda, vilket är fallet genomgående i materialet och alltså inte unikt för de här vittnena. Det är som om den misstänkte "växer till sig" med tiden i minnet.

Mårten Palme börjar till exempel vid 180 cm på Grandmannen men redan i april 1986 är han uppe till 185-190 cm. Det är precis samma som med Leif Ljungqvist nere på mordplatsen. Och Anders Björkman, han börjar med att mördaren var lika lång som honom själv (173 cm) men höjer gradvis till 180 cm. Yvonne Nieminen börjar på 178 cm men höjer till 185 cm. Ann-Cathrine Robrandt ligger i Korhonen-klass och börjar vid 170 cm som sedan också töjs ut med bortåt en decimeter. Exemplen kan göras fler. Vi talar här om en vittnespsykologisk regelbundenhet, och då menar jag att man rent analytiskt måste försöka justera för "töjningseffekten" för att få fram objektets kroppslängd vid den tidpunkt iakttagelsen gjordes.

På det hela taget liknar Mårten Palmes signalement Erikssons mer än det liknar Storhök/Korhonens. Även Lars Knubb ger (omsider) ett signalement och en placering (norr om entrén) som kan tänkas stämma med Erikssons – även om dramatiseringen av mannen blir helt olika i deras respektive ögon. Den ruskiga typ som Eriksson tycker sig se är i Knubbs ögon en slags retro-tönt i gamla skidkläder från Domus. Är det samme man? Det borde det ju rimligtvis vara, menar jag, och det säger i så fall en del av hur vittnena "projicerar" sina inre föreställningar på objektet. Sådan projicering föreligger tvivelsutan även med Storhök/Korhonen och det är inte utan att man ibland undrar om inte iakttagelserna överlag säger mer om vittnenas inre föreställningsvärld än om den iakttagna personen.

Så är det en och samme gubbe eller två olika som de ser? Mest troligt är det en och samme gubbe, för även om Eriksson inte är riktigt tillförlitlig utan överdramatiserar rejält så kvarstår ändå faktum att han suttit i bilen ett bra tag och att han då iakttagit en – och endast en – man vanka av och an framför entrén från en utgångspunkt strax norr om entrén. Han irrar alltså inte planlöst utan håller sig mest där på norra sidan av entrén där även Knubb gör sin iakttagelse. Mannen vankar av och an och verkar kolla in i foajén genom glasdörrarna men utan att göra några egentliga försök att ta sig in till värmen.

Därför menar jag att det troligtvis är Erikssons man som Storhök/Korhonen ser, och som även Knubb och Mårten Palme ser. En och endast en Grandman således, om än med ganska spretigt signalement. Det är där jag står efter den nya genomläsningen av samtliga förhör med alla ovannämnda plus några till. Jag läste även Pia Engström i tingsrätten och lyssnade på henne i hovrätten (Otto Ekevis kanal). Med Eriksson har vi mig veterligt bara utskriften från tingsrätten, men det räcker fint för ändamålet här.

Njae, "vad som sagts" är väl 2-3 minuter. Enligt Granskningskommissionen sker mordet vid 23.21.30 och polisen kommer vid 23.24.00 plus/minus 30 sekunder. Det blir 2-3 minuter det. Vad du nu påstår i sak är alltså att GK hade rätt om utryckningstiden medan jag har helt fel.

Om du lägger in en pisspaus för Enocksson, en rökpaus för ambulanskillarna och lite allmänt grovhångel i polisbussen så kan du nog trycka intervallet så att det stämmer helt med GK. För det verkar ju vara målet här. Fast sedan är det här med tiderna förstås inget viktigt. Helt plötsligt.

En sak är i alla fall säker. Mentaliteten i palmeriet förnekar sig aldrig. Det är det som är så intressant med hela frågan, för som Peter Dale Scott lät förstå om Kennedymordet så är lösningen på mordgåtan liktydig med regimskifte. Precis som Kennedymordet utgör själva kärnan i den amerikanska "folksjälen" så utgör Palmemordet kärnan i den svenska. Hela landet blev visst knipsat, både upptill och nertill.

I den officiella transkriberingen av LAC-banden så är det Leif L. som frågar detta om signalement.
Tid 23:23:30
Man kan också se att det inte är en enda polis med i dessa samtal. De kommunicerade vi annan kanal/frekvens.
https://drive.google.com/open?id=1AoNnakW0pPW9ugnMqLlGpgmj-AVTROWRwk7nA91766w

Vad gäller IW's uppgift där han efter att ha fått signalement av en taxichaufför och sedan skyndar sig till polisbilen för att rapportera ut detta, får jag uppfattningen av att detta är något senare.
Kronologiskt då ambulans anlänt och att identiteten på Palme blivit känd.
Uppslag: A-14203-1-A
https://drive.google.com/file/d/1VnkRoDmXwxmUaTyMAgyTwerqzdVq_5lu/view

Erikssons grandman går bort. I princip samtliga vittnen vid Grand vittnar om en kepsliknande huvudbonad på grandmannen.

Eriksson som har god tid sig att iaktta mannen och även i bra ljus säger sig vara säker på att det inte var en kepsliknande huvudbonad som mannen hade. Han beskriver det som en liten stickad mössa i gulaktig färg.. Någon som helt avviker från vad andra vittnen sagt om grandmannens huvudbonad.