Citat:
Ursprungligen postat av
Einzelgaenger
Bostadskrisen är redan här. Köpare och säljare är mil ifrån varandra och säljare väntar på ”bättre dagar” (dvs lägre räntor) som förmodligen kommer att dröja flera år samtidigt som köpare inte är i närheten av att matcha säljares förväntningar. De har blivit invaggade i att det snart vänder och att räntorna ska ner till noll igen, vilket är fullständigt trams.
Många får infinna sig i den nya verkligheten: sitt kvar i din bostad eller realisera en stor förlust. Har man köpt efter 2020 så har bostaden idag förlorat 10-20% av värdet, vilket för många är mer än kontantinsatsen. Detta utifrån budgivningarna på alla bostäder som inte säljs just nu. Detta syns inte riktigt i statistiken eftersom populära objekt med mindre räntekänsliga kunder håller uppe kvadratmeterspriserna. Dussin-objekten (även i populära områden) omsätts inte alls längre.
Vi befinner oss nu i den mest berömda säsongen på året att sälja ett hus vanligtvis. Under normala marknadsförhållanden stiger försäljningen på grund av hög efterfrågan från köpare.
Men eftersom att säsongen redan har gått åt helvetet, så fortsätter dödläget mellan köpare och säljare. Rätt pris kommer att få nästan vad som helst att sälja. Och lägre priser skulle locka ut fler köpare ur grottan vilket skulle hjälpa till att tina upp marknaden. Men det händer bara inte. Säljare tror fortfarande att detta är en magisk saga, och att Riksbanken kommer att komma till undsättning på sin vita häst och rädda dem från inflationsmonstret.
Det är en mycket konstig tid. Vardagen är baklänges nu eftersom Riksbankens pengamaskin har färdats i ljusets hastighet sedan 2015 och kastat oss in i en omvänd verklighet.
Vem vet vad det faktiska värdet på ett hus är längre? Vad vi vet är att värdet på dollarn och kronan minskar efter den största penningtryckningen i mänsklighetens historia.