Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
Visst, men hon ljuger på rätt bra på egen hand också. I situationer där J inte varit närvarande.
Ett exempel är när hon berättar om gånger hon och Aleks…ndra gick hem till Albin och försökte tränga sig in i lägenheten för att prata med T. Då T var livrädd och skar sig i benet och Albin vittnade om att han fick mota bort dom. Finns i aktbild 153 sid 1136.
Fhl, men hon kunde inte prata eller? M svarar, Nej hon mådde bra och var ledsen över det hon hade gjort och så. Ja så jag fick prata med Albin istället.
Saknas ett INTE?
Det är ungefär vad jag beskrivit tidigare som oförmåga att se sin egen roll i en konflikt och ovilja att erkänna ett begånget fel. Lite typiskt ADHD.
Svaret är ingen påhittad berättelse, fritt tagen ur luften. Hon medger händelsen och sekvenserna som sådana, men frisserar till det så att hon blir skuldfri.
Jag tycker att det är skillnad på "det-var-inte-jag"-lögner och manipulativa lögner med dolt budskap. Ingetdera är givetvis acceptabelt men det säger en hel del om personligheten.
Av det-var-inte-jag-lögnaren kan man få veta händelsen i stort och få grepp om vad som skett, men rollerna får man ta med en skopa salt. Den manipulativa lögnare kan däremot leverera vad som helst och man kan inte ens gissa sig till sanningshalten.