Citat:
Ursprungligen postat av
sybel
Allt, utom vad den ärligt sanningssägande J berättar, är irrelevant. M ljuger ju och det finns bevis för att EN sekvens är sann; J har strypt T (men bara liiiite), och resten av Js story KAN vara sann, (men är inte bevisad).
Ja, rent märkligt att så många i tråden anser att Johanna är ärlig och har känslor och är omtänksam mot Maja, medan Maja är den som ljuger och är iskyla.
Särskilt konstigt blir det ju när man vet Johanas historik med uttalanden om molotovcoctails, mordbränningar, sökningar på nätet som passar till de brott hon nu är dömd för, samt att hon är motbevisad av rättsläkaren att strypningen var mord.
Jag kan inte se det som annat än att Johanna lyckats med sin narcissistiska lögnmetod och tilrättalagd ömsinthet runt Maja och Tove som inte skulle bbhöva ligga ensam i skogen, manipulerat både rätten och tråddeltagare om hur ärlig hon är. Sanningen som är såååå viktig för henne. Och att inte dra in Maja i något som hon inte har gjort (haha, inte varit med på hashresan).
Exakt hur man kommer fram till att Johanna är till 95% ärlig, det övergår mitt förstånd.
Med tanke på att det handlar om ett mord, som hon inte medger, så är det enda jag ser som sant, det är att hon på något sätt får omkull Tove, och att hon tar ett stryptag runt Toves hals. Sedan dör Tove.
Resten är antingen lögn eller icke bevisat.
- hon försöker sudda ut konflikten, googlesökningar och hatdikter. Det har istället handlat om sökningar i samband med deckarläsning och sedan har hon ju alltid velat bli författare. Roligt med att rimma och dikta.
- hon menar att våldet skedde direkt vid hemkomst i samband med visning
- hon menar att stryptage bara var tio sekunder och hon släppte omedelbart och ställde sig upp när Tove hostade till
- att hon inte hjälpte Tove eller gjorde HLR berodde på att hon inte visste hur man tog pulsen och att hon inte tyckte att det var någon idé att ringa 112 för hon hade ju tidigare försökt få hjälp av vakter/polis och inte fått någon hjälp. Hon drabbades helt enkelt av isfrysning, och panik i någon timme där blir det väl.
- hon eldade på Tove för hon tyckte synd om Tove ( ville inte att kroppen skulle bli förstörd) och att hon själv allid velat bli kremerad
- sedan har hon ju mått så dåligt att hon inte orkat berätta, men det är det enda hon ville egentligen. Så när det närmde sig själva åtalet, då kände hon att hon plötsligt mådde lite bättre och kunde (äntligen) lätta sitt hjärta. För det var ju det hon egentligen ville.
Med viktning av det som är vsäentligt i målet om vad som verkligen har hänt, ser jag en omvänd procentuell fördenng mellan hur sanningsenlig Johanna är. Det är att hon berättar några få detaljer som är sanna, det är stryptag och någon form av omkullfällande. Resten är lögn/obevisat.
Allt bara för att gynna sig själv i en situation där hotet om livstid hängde över henne.
Johanna visste från förhören vilken bevisning som fanns mot henne. Hon såg det inte som möjligt att med hennes historik med konflikten mellan henne och Tove och det som fanns i hennes dator som möjliga att lägga på Maja som mördare. Dessutom har ju Johanna varit väldigt aktiv i efterförloppet. Hon såg en utväg till att frias för mord och hon tog den.