Citat:
Ursprungligen postat av
Utspilld
När du är "död" så upplever du inte tid. Alltså är livet långt jämfört med att vara död.
Precis som att när du är i djupsömn så upplever du inte tid utan det känns som du vaknar direkt.
Döden finns inte. Det är 100% säkert att det som hänt en gång i oändligheten kommer hända igen. Och när du är död så upplever du inte tiden. Alltså kommer det kännas som du återföds direkt.
Detta gäller även ifall man har ett helt materialistiskt perspektiv.
Jag stod faktiskt och kollade på havet idag, och tänkte på alla vågorna.
Om en våg hade haft ett medvetande, så hade ju varit ett väldigt kort liv.
Men havet är ju en helhet, och vågorna ser ju likadana ut.
Men det gör ju alla människor med, om man kollar lite ovanifrån, inte mycket som skiljer ett folkhav ifrån ett riktigt hav.
Havet skiter väl i tiden, det kommer det att göra tills den dagen solen sväller och ångar bort haven, men hade vågorna som kommer och går haft ett medvetande och brytt sig om tiden, så hade dom tyckt att livet är fruktansvärt kort.
Men de hade säkert inte brytt sig
ändå, för ett hav är ju liksom ett hav.. av vågor, nya vågor.
Jag menar, alla vågor är ju inte
identiska heller.
Så då drog jag slutsatsen, vi kanske ingår i ett kollektivt medvetande när allt kommer omkring.