Citat:
Ursprungligen postat av
maximoney
En vän, höginkomsttagarna på +70k/mån, sa nu att det börjar bli rikigt svårt att parera kostnaderna för ränta+inflation+barnfamilj. Förlorar han jobbet är det i princip mat på bordet de kan bidra med. Han har fått sälja en del aktier för att öka likviditeten. Lär gälla en stor andel i storstäderna som ökat konsumtion i förhållande till lön senaste åren i tron att de är rika pga sina bostäders ökade värde. Flashig barnvagn 20k, märkeskläder, semestrar, flashig bil, hög belåning, minimal amortering. Hört den storyn om och om igen.. Vi är på gränsen just nu. Rör sig arbetslösheten uppåt kommer korthuset rasa och många kommer tvingas köpa ett mindre boende.
Om vi vill förstå vart ekonomin är på väg är kredit och risk bra ställen att börja. Kredit/skuld är hur systemet skapar och distribuerar pengar, när din vän får ett bolån för att köpa ett hus, ökar det bolånet penningmängden. När bolånet betalas av drar penningmängden ihop.
Bolånet är säkrat av två saker: din väns inkomst och huset, som är säkerheten för lånet.
Risk är en integrerad del av krediter. Skulle din väns inkomst eller husets värde sjunka kraftigt riskerar lånet att gå i konkurs/förlust. I ekonomin speglar kreditkostnaden trender och policyer som höjer eller sänker riskerna som sedan påverkar kreditkostnaden. När risken ökar, ökar kostnaden för krediter. När riskerna ökar, höjer kreditkostnaden bolåneräntorna, vilket ökar andelen inkomst som din vän måste ägna åt att betala bolånet. Detta lämnar mindre inkomst för ytterligare skuld eller konsumtion.
När din väns inkomst är maxad sker en skuldmättning. Det finns ingen mer inkomst för att betala ytterligare skulder. Statens lösning på det har varit artificiellt låga räntor, så att din vän har kunnat refinansiera sina skulder till lägre räntor och minska månadskostnaderna, vilket frigör mer intäkter för ytterligare skulder/konsumtion. Men när systemriskerna stiger går det inte längre att sänka räntorna. Räntorna stiger för att återspegla riskpremien som genereras av osäkerheten i samhället.
Att expandera krediter är hjärtat för att Sveriges dysfunktionella ekonomi ska fungera, inte bara för konsumtion utan även för värderingar på tillgångar. Bostadspriserna stiger när poolen av köpare med tillräcklig inkomst och kreditvärdighet för att köpa ett hus är större än lagret av tillgängliga bostäder. De artificiellt låga räntorna under Covid-19 samt Riksbankens dump av 800 miljarder kronor på ekonomin orsakade att priserna åkte till månen när köpare panikbjöd på fastigheter.
(Samma mekanism håller uppe aktier, eftersom företag lånar pengar och använder dem för att köpa tillbaka sina egna aktier, vilket ökar värderingen per aktie.)
Låga räntor och stigande värderingar på tillgångar skapar en cykel där högre tillgångspriser ger mer säkerhet för att stödja större lån, lån som är lättare att hantera när räntorna är låga. Men riskerna har förändrats både nationellt och globalt, och kostnader för krediter kommer inte att kunna falla tillbaka nära noll.
Samtidigt har produktiviteten och lönerna stagnerat, vilket ger mindre inkomster för att betala ytterligare skulder. Arbetstagare med kompetens som är efterfrågad kommer att få högre löner, medan de med kompetens som inte efterfrågas inte kommer att kunna hitta arbete eller behålla sina höga inkomster.
I takt med att risken och kostnaden för krediter ökar, minskar värderingarna av tillgångar som är beroende av växande krediter. Så inte bara känner din vän sig mindre rik -de säkerheter som finns tillgängliga för att säkra din väns lån minskar.
