Svenska hushåll tillhör världens mest skuldsatta

Svenska hushåll tillhör världens mest skuldsatta i förhållande till sina inkomster. Lånens bindningstider är dessutom betydligt kortare än i de flesta andra länder. Då krävs det inte lika stora höjningar för att snabbt dämpa hushållens efterfrågan, och i förlängningen inflationen, resonerar Frisén.

Han pekar också på nya löneavtal som nyligen slöts mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Enligt Frisén är löneökningarna måttliga och kommer därför inte spä på inflationen. I den meningen har risken för en löne–och prisspiral, där höga löneökningar bidrar till att hålla uppe efterfrågan och inflationen, mer eller mindre försvunnit, menar han.

Inte heller regeringens ekonomiska politik kommer trycka upp inflationen eftersom politikerna så här långt valt att hålla hårt i statens plånbok – samtidigt som den betonat sitt ansvar för att trycka tillbaka inflationen.

Tidslinje. Svenskarna och skuldsättningen

1996. Riksbanken sänker styrräntan från 8,9 procent till 4,1 procent. Boräntorna följer med ner. För att stimulera bostadsmarknaden halverar regeringen tillfälligt stämpelskatten på lagfarter.

1997. Handelsbanken köper det anrika bolåneinstitutet Stadshypotek. Bland svenska storbanker inleds nu en förvandling. Fokuset kommer snart att ligga mer på bolån än tidigare i bankernas historia.

1997. Bostadspriserna i Sverige – särskilt i Stockholm – börjar stiga snabbt. Den rörliga räntan på ett bottenlån sjunker till 6,5 procent, räntan på topplån till 8 procent.

1998. En ny lag tillåter utförsäljning av allmännyttans hyresrätter. Hundratusentals svenskar blir bostadsägare när både kommunala och privata hyresrätter ombildas.

2003. En ny lag gör det möjligt för bankerna att ge ut ”guldkantade obligationer”. Det ger bankerna bättre tillgång till utländskt kapital när de tar in pengar för att täcka sin utlåning till bolåntagarna.

2005. Statliga SBAB avskaffar sina topplån. Kunden kan nu belåna sin bostad med upp till 95 procent av värdet till, samma låga ränta – utan att amortera. Andra banker följer efter.

2008. Den statliga fastighetsskatten ersätts med en lägre kommunal avgift. Svensk beskattning av ägda privatbostäder blir bland de lägsta i världen.

2009. Befolkningsökningen i Sverige når den högsta takten sedan början av 1970-talet. Särskilt Stockholm växer så det knakar – med nästan 7 procent per år.

2015. I februari tar Riksbanken det historiska steget och inför negativ styrränta, –0,10 procent. Minusräntorna ligger sedan kvar till 2019.

2017. Boverkets statistik visar en toppnotering i bostadsbristen i Sverige. 255 kommuner rapporterar bostadsbrist. Bara en kommun i landet har överskott på bostäder.

2019. Skandiabanken sänker kalkylräntan – den räntenivå som nya bolåntagare ska klara – från 7,5 till 6,5 procent. Andra banker följer efter och nivån sänks snart ytterligare. Kunderna kan nu låna mer.

2020. Under pandemin stödköper Riksbanken ”guldkantade obligationer” från bolånemarknaden. Syftet är att hålla räntorna låga och stabilisera de svenska finansmarknaderna under en turbulent tid.

2021. Den genomsnittliga räntan på nya rörliga bolån når ett bottenrekord: 1,38 procent. Under pandemin stiger också bostadspriserna med 20 procent.

2023. I år väntas svenskarnas genomsnittliga ränteutgifter överstiga 9 procent av inkomsterna – mer än en fördubbling.