Citat:
Ursprungligen postat av
Lars48.
Advokaterna verkar inte vara nöjda varken ena eller andra.
Om de hade fokuserad och lag sin energi på straffen istället att försöka svamla om aspiration eller lösa gåtan om vad MH gjorde i lägenheten då skulle det gått betydligt bättre för sina klienter.
Att tjejerna blir dömda båda för mord eller ena för mord och den andra för medhjälp var givet.
Stora fråga var eller egentligen är fortfarande påföljden.
Det är ingen som dör direkt av aspiration. Det kan man fråga vilken vårdpersonal som helst. Det behövs ingen rättsläkare för det.
Med reservation för om magsäcks innehållet inte täpper till luftvägarna totalt. Vilket framgår tydligt av protokollet att så fallet inte har vart.
När det gäller MH, det räcker gott och väl att rätten blir övertygad om att gärningen inte var utförd bara av JJ. Vad MH hade för sig minut för minut i lägenheten blir enligt rättspraxis mindre intressant.
Det kan jämföras med att åkl bevisar att en gärningsman befann sig på mordplatsen och offret blir mördad under tiden. Det kan inte vara annan än den hypotetiska GM som gjorde sig skyldig till mordet.
Åkl behöver inte i detalj bevisa händelseförloppet.
Det är bra om åkl kan visa hela händelseförloppet men inte nödvändigtvis.
Sånt måste försvarsadvokaterna veta!
När det gäller påföljden skulle advokaterna ta fram liknande fall och visa rätten att i likande fall har gärningsmännen blivit dömda till tidsbegränsad straff.
Har de gjort det? Det verkar inte så.
Det man skall veta är att det "moderna sättet" att bedriva ett försvar på idag är att sikta in sig på EN fråga som målet skall handla om. Dvs att man på ett tydligt och konsekvent sätt siktar in sig en invändning och sedan driver den linjen hela målet.
I J och Clea Sangborns fall har detta handlat om dödsorsaken, med inriktning på att Tove dött av av aspiration snarare än av J:s våld. Varför man siktar in sig på just detta finns det många anledningar till: En är att om det finns tveksamheter i dödsorsak så kan man inte döma för Mord (och då heller inte till ett synnerligen långt fängelsestraff). En annan anledning är att försvaret ur sin synvinkel hittat tveksamheter i rättsläkarens utlåtande. Samtidigt som klienten säger att hon endast tagit ett kort och icke kraftfullt tag om Toves hals. Därför har det inte principiellt varit fel att man drivit denna invändning så hårt (även om jag själv inte tror på det eller tror att en Domstol skulle köpa det utefter den bevisning som finns). Sedan i och med domen och utslaget som blev så har nu Clea Sangborn två alternativ: 1. Att spola denna invändningen helt, eller 2. Att driva invändningen ÄNNU hårdare och då plocka in stark bevisning kring detta (troligen då genom att kalla in en "egen rättsläkare" som vittne).
Att lägga energin på straffet (dvs för mord) borde/hade försvaret kunnat göra OM klienten erkänt mord. Nu när inte J (och heller inte M) erkänt mord så hade ju det varit att börja i fel ände. Man vill ju inte "öppna den dörren" när inställningen är att man inte gjort sig skyldig till något mord. Sedan händer det givetvis att advokater under sin plädering lite kort nämner andrahandsyrkanden eller hur man ser på strafflängden ifall det skulle bli en fällande dom (och det har man säkert gjort i detta fallet också). Men jag tror inte att man gått särskilt djupt in på detta, av anledningen ovan. Dvs att invändningen man har är så kraftfull och tydlig, där Clea Sangborns budskap är att J endast gjort sig skyldig till ett lättare misshandelsbrott och isåfall skall dömas därefter och där Mikael Svegfors budskap är att M sovit och därför inte varit inblandad i något mord.
Slutligen: Gällande M och dina påståenden om att det var givet att hon skulle fällas och att det endast räckte med att visa att J inte kunnat göra detta själv, så vill jag bara säga att det absolut inte varit givet att hon skall dömas och heller inte att det på förhand var en enkel uppgift att visa att J inte kan ha agerat ensam. För det finns
ingen teknisk bevisning på M:s kropp eller Toves kropp som visar att M varit inblandad i mordet. Dessutom har rättsläkaren sagt att det finnas stöd för att J:s historia om att Toves armar hållits ned/fast stämmer överens med Toves skador. MEN samtidigt öppnat upp för att detta lika gärna kan ha skett genom att man suttit på Toves armar medans strypningen pågick (dvs J ensam). Sedan har man ju haft M:s hälsoapp som visar att hon har varit i rörelse under natten. Detta var ett av dom viktigaste bevisen. Men det räckte ju inte med att bara visa att M var vaken/i rörelse under natten, utan man var ju på något sätt tvungen att koppla henne till gärningen. Så det har absolut inte varit självklart att M skulle dömas för mordet. Jag själv är inne på att Hovrätten kommer att ändra hennes dom. Därför har det inte varit principiellt fel av M:s försvar att driva linjen om att hon sovit och att hälsoappen i sig inte kopplar henne till själva mordet.
