Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Om man nu skulle utgår från att det var detta verkligen var det som Maja steg in i, precis enligt hennes egen berättelse, då fattade hon nog alldeles säkert utifrån Johannas tidigare historik vad som hade hänt.
Varför skulle Maja då tänka att Tove tuppat av, särskilt som att hon ligger i ett lakan? Maja visste ju om bråket inne på Nöjet, och hon kände Johannas mörka tankar.
Hon kan ha ihopblandade minnesbilder, både genom att det ändå måste vara traumatiskt och genom Johannas berättelse som hon klamrat sig fast i under en längre tid och även att Maja hade druckit också. Skuldkänslor kan vara en stor bidragande orsak här, till det kaos man ändå skulle kunna känna.
Om man tänker på Majs berätteler om hur hon tänkte vid mordbränningarna; hon bad till Gud att inget skulle hända. Men nu hade henns farhågot besannats.
Hon kan ljuga för att skydda sig själv. Det kan vara lögner för att dölja sådant som hon kan känna är omoraliskt, som hon nu vet bidragit till att Tove är död t ex. Man kan väl bara tänka själv, att djupt inne i hennes inre, måste det finnas en inre vetskap om, att om Maja hade tidigare larmat någon annan om Johannas tankemönster, då hade Tove kanske inte varit död? Sådana tankar kanske inte är så medvetna, men inte sällan kan sådana omedvetna tankar poppa upp till ytan. Förträngning kan komma in här, att man vill inte kännas vid att man handlat fel.
Det kan finnas inre spärrar för att orka se sin egen del, oavsett om hennes agerande varit olagligt eller inte. Hur många gånger har man inte hört människor skylla ifrån sig, fast alla vet vad som har hänt?
Det kan finnas många skäl för Maja att ljuga, även om hon inte skulle varit aktiv i själva mordet.
Vittnen och minnet är väldigt opålitliga, även de som inte har något att dölja. Jag följde rättegången mot Stefan D och själv kunde jag inte förstå hur många hde glömt väsentliga, delar när det handlade om så viktiga saker som mord.
Det finns mycket forskning runt det här, och jag menar att det är mycket osäkert hur Majas minnesbilder om exakt händelseförlopp, exakt när hon gick på toa, eller exakt var hon var när Johanna kom eller messade.
Det kan vara en mix av minnen, felaktiga minnen och sanning och lögner.
Det innebär iså fall att M var medveten om risken att T skulle kunna dö. Då är det ännu märkligare att hon går och lägger sig för att sen vakna och ta för givet att T avlidit. Det blir helt enkelt motsägelsefullt. Och även om det är så, så är det rimligt att M undrar vad som hänt. Hur? Varför? Vad tänker du göra? Vad ska vi säga? Vad händer nu?
Jag lägger inte särskilt stor vikt vid någon av deras utsagor då dom är väldigt opålitliga av många skäl. Minnet som du nämner och även att dom är fulla av konstaterade lögner som konstruerats av båda för att undkomma ansvar.
För mig är det iaf tydligt att M s historia är en repeterad efterkonstruktion. Hon har på egen med även advokatens hjälp kört den inövade storyn ex antal gånger innan förhöret i rätten. Det är tydligt mellan minut 14 och 15 in i detta klipp.
https://www.youtube.com/watch?v=jjfh0Z_KN34
"Vi sätter oss i köket, eh jag äter och jag jag menar alltså andra gången jag upp från sängen då så märkte jag...jag såg inte Tove då nånstans eh så jag frågar liksom var jag frågade Johanna var Tove är? Eller! vad som eh om hon gått hem o hon säger ja.!
Vid 14:40 uppfattar jag det som att M försäger sig lite när hon frågar var hon är istället för om hon har gått hem.
I förhör med polisen får hon mängder av frågor ang sin fylla och säger att hon kan ha glömt säker och hänvisar till tidigare utbrändhet som en förklaring till att hon inte minns.
Edit.
F: Mmm. Det är helt enkelt så att om du har upplevt någonting av det som hände så vill vi ge
dig en möjlighet att berätta det själv i så fall. Eh, för det skulle förmodligen vara bättre för dig
ifall du så att säga berättade det själv för vi funderar ju också på hur det skulle bli och vad
som händer om Johanna plötsligt säger att du var med t ex i badrummet kring det som hände
där eller på toaletten. Om Johanna säger att du var med där eller säger att det var du.
M: Det, men jag är
100% säker på att jag inte, inte har varit med och…
F: Så Johanna menar att du är i badrummet när det här händer.
M: Och det är jag inte. Det är jag
110% säker på att jag inte är.
Hennes minne likt andra i hennes situation är väldigt selektivt. Blir inte trovärdigt när hon bara minns saker som kopplar bort henne från mordet.