Frågan "hur länge har du varit singel?" - varför ställs den?

De kan inte tro för att de själva har svårt att välja leva så. Vill du hitta nån nu? Har fu möjlighet att hitta någon via nätvärk och kontakter eller sociala media?

Bara för att det tog slut innebär det inte alltid att det var fel person, vi kanske ha haft nåt kris inom oss eller inom kariärren som gjorde att man inte kunde prioretera relationen. Barn kan vara stor stress för en del. Man står inför nya utmanningar där fokus är inte kärlek och känslor till varandra längre utan banens behov i centrum.Därför kan många glida isär. Vad gilladd hos cet när mi först träffades. Vad gillar du hos henne idag? Vad tror du hon känner?

Jo, det var sömnbrist av småbarnsåren och det faktum att vi hade olika fokus som gjorde det hela svårt. Mitt fokus: familjeorienterat. Exets fokus: att leva som innan vi fick barn, fast med barn. Vilket var svårt. Och då kände exet sig instängd. Och började ogilla mig i detta vilket tog död på förälskelsen som exet kände för mig. Och sedan på hela förhållandet. Men vi försökte i flera år... Och jag var kär i exet säkert något år efter att exet dumpade mig. Jag var väldigt väldigt kär. Under hela vårt förhållande och ett år efteråt.

Vad jag gillade/älskade/föll för hos exet:
- utseendet (må låta ytligt, men det var det första jag föll för, exet är den absolut vackraste vuxna jag någonsin sett. Så är det även nu trots att vi åldras).
- värmen och närheten. Exet visade extremt mycket närhet, värme och kärlek i början av vår relation.
- sexet. Helt fantastiskt.
- Sättet: lugn och introvert, men ändå glad.
- samtalen, vi kunde prata om allt.
- humorn och djupet. Exet har en härlig humor, men vi kan ändå sitta och ha djupa politiska samtal/andliga samtal/samtal om litteratur och musik etc.
- huslig. Exet var/är väldigt huslig, bra på att laga god mat, inredning och att se till att det är fint och harmoniskt i hemmet, gillar att städa/plocka osv.

Vad jag gillar hos exet:
- exet är en fantastisk förälder, visst: ingen är felfri... Men i sin helhet så är exet verkligen en kärleksfull förälder till våra barn som ger allt och lite till. Som verkligen bryr sig om våra barn och är engagerad.
- husligheten. Exet är fortfarande väldigt huslig och lagar gärna mat till oss och ser gärna om båda våra hem. Vilket jag givetvis uppskattar genuint.
- Sättet: lugn och introvert, men ändå glad. Jag gillar det verkligen. Passar mig så bra, som är väldigt extrovert.
- utseendet: som sagt... Exet är den vackraste vuxna människan jag har sett. Så jädra vacker och sexig...
- samtalen. Visst, vi pratar inte om allt numera, men när vi pratar så är det alltid spännande.
- humorn. Exet är rolig, helt enkelt.
- konstnärligheten. Exet har en stark konstnärlig ådra och jag njuter av att få ta del av exets konst, vad det än må vara.

Jag tror exet ser mig som medförälder och polare. Typ. Inget mer, inget mindre. Det är så det har blivit. Efter några tuffa år ihop som par (i slutet av vårt förhållande) och ett jädrigt jobbigt år efter separationen. Så har vi mer och mer blivit som ett par polare som tar hand om våra barn tillsammans. Men om jag skulle vilja ha någon i en romantisk relation, så är exet den enda jag kan tänka mig. Även om det som sagt skulle kännas riktigt konstigt.

Jag är dock glad. Lever i frivilligt celibat och har ett bra liv med mina barn, mitt ex, min träning, mitt jobb, mina polare och släkt och mina nördiga intressen. Det känns fint.

Och hur är det för dig? Har du funnit kärleken?

Så härligt att läsa igenom ditt svar. Du vet vad du vill ha och vad du mår bäst av, synd bara att ni passar så bra ihop men kan inte vara tillsammans. Att ni 2 har valt att leva i cilibat när närhet är så viktig. Har du provat att berätta inför barnen det du nämnde här om henne. Kvinnor behöver höra affirmation det betyder mycket för dem.jag har haft en andlig resa efter min seperation. Jag upptäkte nya sidor hos mig med hjälp av mina hobby. Jag har passion för böcker inom relationer, psykologi och mental träning, Kärlek idag för mig är att sprida rätt energy.Få folk att hitta kärlek inom sig och kunna vara mottagliga för att ta emot kärleken samt att bygga hälsosamma relationer. När vi väljer bort kärleken då finns det en rädsla inom oss som vi behöver överkomma för att vara öppna att ge och ta emot.

Absolut! Jag pratar gott om exet inför våra barn. Och på direkta frågor från barnen så svarar jag att jag och exet verkligen älskade varandra och har varit mycket kära och att det var under denna tid barnen kom till. Och att vi nu är polare som tycker om varandra och bryr oss om varandra.

Jo, jag ger mycket bekräftelse till exet också. Det har jag alltid gjort, förutom under själva separationen och året därefter. Då behövde jag dra mig in i mitt skal och sluta vara "givande". För att markera både för mig själv och exet att "nu är det slut på vår kärleksrelation och vi går in i en ny gemenskap med varandra som medföräldrar till våra barn". Men efter det året, så har jag lika lätt som innan att ge bekräftelse och komma med komplimanger till exet, så gott som varje dag. Det sker naturligt, så att säga.

Det låter fint! Har du funnit kärleken i en person, för dig själv?

Jag är tyvärr inte rädd för kärlek... Det hade varit lätt (för mig) att komma över. Jag är mer urholkad och trött. Det finns liksom ingen energi till att gå in i en kärleksrelation igen (om det inte skulle vara med exet förstås, där finns det liksom redan en stabil grund att bygga på). Men att lära känna en ny människa, vara förälskad... Låter bara ansträngande.

Jag har funnit kärleken inom mig vilket gör att jag kan ge kärleken men inte behöver ha den från någon för att vara hel. Givetviss är det ju så härligt att kunna ge de känslor för någon och se vilken glädje och harmoni det ger.

Jag förstår dig till fullo! Det är ju det man gör till sina barn: ger kärlek i mängder och känner lycka av att få göra det.

Men i en relation med en vuxen person vill jag både ge och få kärlek. Eller iaf. känna uppskattning för den kärlek jag ger, i form av ett leende och en värme.

Nä, Inte via nätet i alla fall. Jag använder inte sociala medier mycket, man får massa skumma vänförslag från på Facebook som man får ta bort. Det är nyanlända som håller på så jag förstår inte varför. Har andra sociala medier stängda. Tror inte dejtingappar är rätt väg. Och i så fall tar det de mycket energi. Gör inget annat aktivt.

Vad har du kvar då för alternativ?

Det är bättre att träffa någon man känner eller finns i sin vardag. Man vet att intresse och attraktion redan finns, och det tar inte upp massa onödig tid som tveksamt ens skulle leda till något. I alla fall för min del, för andra kanske Tinder eller vad det är funkar skitbra att hitta någon.

Tror dom fiskar efter om man är en player eller inte eller ja kanske loser också så beror ju på vad hon tänkte om dig innan hon fråga.

Har aldrig ställt frågan själv. Höra om ex överlag vill jag slippa nämligen.