Skandiamannen

Behöver inte vara så extremt som OCD men lika fullt ett utpräglat kontrollbehov.

Först kollade han klockan på kontoret, och enligt PH kollade han klockan i receptionen och vid Götabanken kollar han klockan ännu en gång. I inslaget med FR kollar han klockan upprepade gånger?

Enligt YN kollade mannen på DBG över axeln 2-3 gånger på en kort sträcka. Låter lite överdrivet.

(Om man är skrämd så springer man väl allt vad tygen håller utan att ta sig tid att titta bakåt?)

Just det. SE ringer först till en chef och sedan till RB, som ringer upp SE efter tennisen och maten, runt kl. 14 och sen från jobbet för att meddela tiden strax efter kl. 15? (Att döma av listan vi såg nyss.)

Så den går bort, även om själva handlingen i sig att kolla upp tiden antyder ett kontrollbehov? Men visst, det fanns ett allmänintresse att spika tiden. Frågan är då varför han håller tyst om den i 10 dagar ... Var tidskontrollen i förstone enbart för hans egen känsla av trygghet?

Om RB ringde kl. 15 så fanns det gott om tid att ringa polisen igen, och meddela denna tidsuppgift.

Eller varför inte nämna tiden för utstämpling i SvD-intervjun, om nu den skedde på eftermiddagen ...

Det hade varit ett smärre scoop för reportern?

Vad gäller polisen så är det oklart. Förhöret den 10:e april är angivet som "uppföljning", så det ringde polisen (Ström, av alla). Men det den 11:e är titulerat som en "iakttagelse", precis som det den 1:a mars. Men du ser att det här är polisen som har ringt upp?

Frågan är hur det var med de övriga tre samtalen som SE tar upp i en tidningsartikel.

För egen del misstänker jag att han upplevde att han höll på att tappa kontrollen, när han inte blev kallad till rekonstruktionen. Men absolut, det kan också vara för att han ville få sin bit av rampljuset. Statusen som viktigt vittne i MOP höll på att glida honom ur händerna.

Frågan är varför han 1992 fortfarande är irriterad över "polisens ointresse": "jag blev snart bortkopplad från vidare förhör eller från att ge information. Jag kallades inte ens till de rekonstruktioner som senare genomfördes -- ändå var jag bara några meter från händelsen."

Detta trots 1+5 (?) förhör per telefon, ett stort förhör på polishuset, en egen intervju med rekonstruktion på bästa sändningstid i TV, flera tidningsartiklar och medverkan i tings- och hovrätt. Skandiamannen känner ändå inte att han blev "tagen på allvar"?

Eller är det en gnagande känsla, 6 år senare, att han inte har kontroll?

Ja, man kunde gott önska sig en psykiatrisk analys av karln utifrån befintligt material.

Kom att tänka på ritningen i PH:s andra PM (1987). Den där första rutan mellan L19 och L25, är det där SE:s kontor ligger?

Tredje rummet från hörnet, eller vad PH nu sa. Ser ut som att det går en pil därifrån mot dörren på lastbryggan.

https://drive.google.com/file/d/1dw9CkpQxa48rb6IaLUj3wsDkgmlqjYEl/view

P.S. Enligt PH låg mörkrummet i SE:s kontor, men enligt en annan källa mittemot?

Om vi inte kan använda spekulationer som någon form av bevis så går det åt båda hållen..

Engström är misstänkt som GM..

Då kan jag isåfall bevisa att han inte sprang I gränden på samma sätt .

Har han inte sprungit I gränden så kan han alltså inte känt sig förväxlad

Har han inte känt sig förväxlad så faller allt han eg tar kontakt med media och polis om....sjukt misstänkt då

Din bild är att SE som vittne inte starkt trodde på att LJ var gm på mordnatten, trots att han i sin värld "kom i tid" (om han verkligen uppfattade det så) för att LJ skulle kunna varit gm. Dessutom fick han ju stöd av mörkblå täckjacka och att LP pekat in i gränden på att LJ kunde vara gm.

Han var återhållsam till polisen 1/3. Han nämner inte att LJ hade smala ben, en väldigt bullig täckjacka och en speciell frisyr vilket vore mycket bra att meddela polisen då dom behövde mer information om signalement etc, det var ju det telefonmottagningen var till för. Att Alf Lindholm skulle ha missat dessa uppgifter till förmån för beskrivningen av hur det såg ut inne i gränden ser jag som helt uteslutet.

Är det så att LJ inte är viktig så "kryddar" han lite i SVD och sen ljuger han i aprilförhöret sid 61, samt i Hovrätten 7.40, när han pratar om att han var rädd för att bli beskjuten. Den uppgiften rimmar nämligen mycket illa med att han hade en känsla av att LJ inte var mördaren. Eller så har beskjutningskänslan växt fram som ett falskt minne? Knappast.

Jag tycker ändå att han borde varit mer ihärdig med att hjälpa polisen även om han som vittne var osäker på LJ, han hade ju minst sagt varit företagsam ett par minuter innan, då han jagade poliserna. Först är han extremt på hugget, sen blir han totalt apatisk. Snurrigt eller hur? Visst ljuger SE på något sätt?

Hovrätten https://www.youtube.com/watch?v=e6MiEBUIXyM&t=460s från 7.40

Du kan även i Hovrätten, från 15.00, höra att han inte har en aning om hur det såg ut på vägen mot mordplatsen, istället pratar han om att det var folk före och efter honom på andra sidan vägen ??? "Jag passerad människor. Jag sprang ganska fort, ehhh gick fort. Ljuger han här?

Snurrigt är det onekligen. Vill du hacka in att det är SE som säger "Han vart skjuten" i din teori blir det än värre. Ska du förklara att han hjälpt till framstupa också då blir det supersnurrigt.

Fast skillnad är ju att det faktiskt går att bevisa att det det hördes en smäll när SE påstår att han hörde en.
Att bevisa att han inte sprang in i gränden är dock omöjligt att bevisa. Dels så stämmer hans anledning att springa efter, poliserna hade nämligen inget signalementet. Och dessutom påstår ett vittne att han har sett det.
SE kan bara anses vara misstänkt om man vill att han ska vara misstänkt

Nej, feltänk. Det är du som påstår att han hörde en smäll när han var vid Götabanken och att det stämmer. Om han stämplade ut kl 23.19.59 och pratade med väktarna i två minuter och behövde 15 sekunder till ytterdörren så var han ute på gatan ganska exakt 23.22.15. Då stämmer inte din teori.

Än slank han hit, och än slank han dit ...

Så polletten att det var LJ hade trillat ner redan i början på april?

Något senare, den 25:e april, verkar han osäker på det hela, varpå den trillar ner igen (när han får se en bild på LJ):

"F: Den här observationen har du under hela utredningstiden trott vara vittnet LJ påpekar du, men du har sedermera haft samtal med en man på Skandia som har någon kontakt med vittnet LJ och du har fått klart för dig att det kan inte vara vittnet Lars.

SE: Det är inte riktigt rätt. Enligt honom så skulle vittnet Lars ha varit till vänster om baracken, men jag har talat med en tidningsreporter som är helt övertygad om att förhållandet är omvänt, vittnet LJ är till höger och mördaren har sprungit till vänster.
Därför vet jag inte om det är vittnet LJ eventuellt, eller om det eventuellt är mördaren jag har sett."

Reportern som han hänvisar till torde vara samma som skriver detta i "Kvällsposten" den 7:e april:

"Han är själv överraskad av den här vändningen. Han har hela tiden utgått ifrån att det var vittnet LJ som han såg där framför sig.
Men när Kvällsposten berättar för honom att vittnet LJ befann sig på andra sidan arbetsboden på Tunnelgatan kommer saken i en helt annan dager."

Så han svänger i sin uppfattning samma dag, i "Expressen" tror han att det är LJ, i "Kvällsposten" GM.

I början av 1987 återger SE hela processen, enligt vad som står i PH:s PM:

"Knästående tittade han in i gränden Tunnelgatan mot Luntmakargatan.
Han såg då en man stå i korset Tunnelgatan & Luntmakargatan till vänster om bygg-bodarna.
Mannen stod med båda händerna längs sidorna något upplyftade som i en Western-film, till synes beredd att 'dra'. Han blev rädd eftersom han blev övertygad om att mannen tänkte skjuta på nytt.
Mannen var iklädd blå täckjacka. Hans ansikte var belyst av gatubelysningen.

(Senare kunde han identifiera mannen hos polisen under en fotokonfrontation. Mannen är identiskt med det vittne som hade sprungit efter mördaren uppför trappen. Mannen hette LJ.)"

Men 1992 verkar han ha fallit tillbaka till uppfattningen att mannen i blå täckjacka kan ha varit GM. Han nämner i denna intervju inte LJ med ett ord, hoppar över denna viktiga iakttagelse och insikt helt. Istället tycks han vara inne på att den han såg var CP:

"Att man inte intresserade sig för mannen med den blå täckjackan är också besynnerligt. Han borde ju ha sett något. Oturligt nog brändes hans täckjacka upp i torktumlaren, när han tvättade en dag, just innan han greps."

Det är en bra hypotes att det kanske är hans kontor.

Jag har tolkat det som nödutgången på bottenvåningen.

Den nödutgång med tillhörande trapphus dom hår ner till det atombombssäkra "krigsarkivet"

När man hörde hans förhör från den 25april så tar man upp att Engström fått kännedom om LJ via en kontakt på en tidning även att han hade kontakt med en person på rapport..

Vad tänker du om det ?

Här får ju Engström kännedom om LJ relativt tydligt

Och varför utgår du med säkerhet ifrån att han stämplade ut just 23:19:59 och att samtalet var just 2 minuter. Det är ett extremt märkligt antagande.

Det är väldigt troligt utifrån SEs utstämpling och berättelse att han var där ca 23:22. Vilket är den tiden då smällen hörs. Som bekräftar SEs vittnesmål

Vad menar du? Är ditt antagande mindre märkligt menar du? Du utgår från att han hörde skottet vid Götabanken och sen formar du hans utgångstid utifrån det och säger att det är bevisat. Det är ungefär samma som jag skulle säga att han sköt Palme därför är det bevisat att han kom ut på Sveavägen runt 23.19.15. Vad du tycker är troligast saknar totalt bevisvärde, det måste du väl förstå? Själv tycker jag hans förklaring om framfarten på Sveavägen är extremt märklig. Att han är sanningsenlig om den köper jag inte.

Teorin att språngmarschen inte ägt rum har däremot ofattbart mycket större värde, eftersom där har vi ett snävt tidsfönster mellan ambulansen och polisen att förhålla oss till, samt SEs egna uppgifter att han sprang när poliserna var vid Luntmakargatan, samt att ingen sett en språngmarsch.

Han syftar på skottet som matte har rattat fram från ett tekniskt ljud vid uppkoppling.