Citat:
Intressanta frågor är. När insåg M att det var T som låg i hallen inlindad i lakan? När förstod hon att hon var död?
Eftersom M enligt henne själv sov och var i tron att T hade lämnat lägenheten så kunde hon inte vara 100 säker på att det just var T som låg död på golvet, eftersom J inte hade berättat vad som hade hänt. Nu borde hon givetvis ha antagit att det var T. Men märkligt nog säger hon att det var genom längden och byxorna hon såg att det var T. Men hon tar fel på byxorna. Hon säger i förhör 3 dagar tidigare att T hade jeans (hon hade kostymbyxor).
(förhör 6 dec)
F: Okej. I vilket läge förstod du att det här var Tove?
M: Ja jag förstod det ja men, ja direkt.
F: Du förstod det direkt?
M: Mmm.
F: Ja, kan du sätta ord på vad det var som gjorde att du förstod att det var Tove?
M: Jag det liksom på, på byxorna, eh, och längden.
När dom ska lasta in henne i bilen är M inte helt säker på att T är död. Hon är i vart fall inte vid medvetande säger hon. Varför gör hon inget då om hon har sån empati och rättspatos som påståtts?
(förhör 6 dec)
F: Ja. Eh, vi var vid bilen och du har beskrivit hur Johanna liksom drar in Tove i bilen med
henne över sig så att säga nästan eller mot sig och att hon går ut sen. Jag återkommer till den
där frågan. Hade det fram till den punkten där när det händer för dig framkommit någonting
om vad som hade hänt och varför Tove var som hon var där?
M: Nej.
F: Nej. När ni drar ut Tove på det här viset som du har beskrivit vad är din uppfattning om
statusen på Tove? Förstår du vad jag menar när jag säger det?
M: Mmm.
F: Hennes status? Vad är din uppfattning?
M: Eh, ja att hon i alla fall, eh, inte är vid medvetande. Eh, just då.
F: Ja. Hon är i vart fall inte vid medvetande?
M: Nej.
Nån nämnde att i de djupaste vatten simmar de fulaste fiskarna.
