Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Fast jag skrev ju att vettiga personer också kan vara tatuerade - de ser det som ett slags konst (även om jag själv inte kan se tatueringar som konst, hur tekniskt välgjorda de än är, så kan jag respektera att andra kan det). Men att de då väljer att ha tatueringarna på ställen på kroppen, som döljs även av sådan sommarklädsel som man kan ha på kontor. Alltså kortärmad skjorta/ blus med någon knapp uppknäppt i halsen, och knälång kjol respektive långa shorts. Tatueringarna blir en hemlighet som man bara visar för partner och nära vänner, eller i nöjeslivet. Chefen och arbetskamraterna - för att inte tala om kunder, leverantörer, affärskontakter - anar aldrig ens att de finns där, bakom den propra klädseln. (Fast även då kan det bli problem, om chefen plötsligt kommer på att det ska vara kick-off med någon badaktivitet eller bastubad.)
När det gäller färgat hår och kläder, så ger detta också signaler till omgivningen. Det är ju därför man använder olika medel för att förändra sitt naturliga utseende - för att ge vissa signaler, för att attrahera en viss grupp. Ingen kan ha missat att ett helblonderat hår ger signalen "jag är sexig, sexuellt utlevande och tillgänglig". Så har det varit sedan Marilyn Monroe. Och samma gäller naturligtvis utstyrslar där mycket av brösten och låren syns. Silikonbröst är ett extremt uttryck för denna kvinnotyp. (Såvida kvinnan inte var helt eller nästan helt plattbröstad innan, det kan ju hända om man måste operera bort brösten på grund av att man bär på genen för ärftlig bröstcancer t.ex.; då kan jag förstå att man väljer att sätta in lagom stora protester - inte minst för att damkläder faller bättre om det finns lite bröst, de är ju sydda för att det ska finnas det.)
En vänsterkvinna däremot, som vill visa att hon inte bryr sig om att vara sexig för män, för att hon föredrar andra kvinnor eller "kvinnor kan själv" - kan i stället välja att tona ner sin naturliga kvinnliga dragningskraft helt och hållet. Hon tillåter sig att bli tjock och plufsig, hon har på sig mysbyxor och träningsoverallsjackor som inte visar den kvinnliga figuren, hon klipper håret kort och ojämnt och färgar det blått, grönt eller rosa, och hon sätter en ful nosring i näsan + ett par ytterligare metallpluppar i ansiktet, och kanske till och med en säkerhetsnål i mungipan. På så sätt slipper hon garanterat uppvaktning från män.
Jag uppskattar att du åtminstone försöker att framstå som neutral (och med en trevlig ton) till kvinnor med ett utseende som Lottas (och som mitt), dock går det att läsa tydligt mellan raderna att du faktiskt föraktar och ser ner på ”såna som oss” pga hur vi väljer att se ut.
Tanken har aldrig slagit dig att den agg du hyser mot blondiner med silikonbröst kan bero på att du själv föddes med ett utseende som inte går att ”bättra på” hur mycket man än vill (obs att här menar jag inget illa, men vissa människor föds helt enkelt med ett utseende som är tja.. oattraktivt för dom flesta).
Ofta är det nämligen såna personer som har förutfattade meningar om oss.
Jag har aldrig varit med om en arbetsplats heller som nekat varken mig eller bekanta en tjänst pga synliga tatueringar på både armar och händer.
Två av mina chefer har själv synliga tatueringar, så det där är bara ditt förlegade synsätt att se på saker och ting.
För dom allra flesta är det just något man
vill ska synas, ett konstverk precis som du säger.
Igen, ditt förlegade och gammaldags synsätt på hur folk väljer att se ut är inte vackert att läsa.
Speciellt inte det du skriver här angående hur Lotta såg ut.
Vissa av oss tycker om att göra oss fina (både för oss själva och för andra), lägga pengar på vårt utseende,
gå i en speciell sorts sko osv.
Det betyder inte att vi är sämre människor än andra för det.
Eller för den delen att vi förtjänar att slås ihjäl.
Tror knappast att jag ses som ett bad-ass dom dagar jag springer runt i mjukisbyxor och mina ”huligankläder” som någon uttryckte det här igår (mitt favoritlagsmerch eller brorsans urgamla 81-tröjor), inte heller är jag en sämre människa dom dagarna för det.
Så, NU har jag sagt vad jag ville säga.
Tack igen för ett utförligt och intressant svar som faktiskt bara bekräftade det jag tycker att du framställer dig själv som.
