Citat:
Något väldigt intressant upptäcker vi om vi jämför föräldrarnas inkomst med barnets resultat på SAT. Och det visar sig att barn till svart överklass (årsinkomst på >$200k per år) lyckas sämre än barn till vita med en årsinkomst på <$20 000 per år. Barnet till den vita Walmartkassörskan lyckas alltså bättre än barnet till den svarte advokaten.
Nu kan detta handla om kultur. Men en lika sannolik förklaringsmodell är att det handlar om en återgång till medelvärdet. Väldigt intelligenta svarta får barn vars IQ närmar sig det biologiska medelvärdet runt 85. Samtidigt som ointelligenta vita får barn som närmar sig det vita medelvärdet runt 100.
Nordöstliga asiater lyckas för övrigt bättre än vita. Vilket borde tala mot att det handlar om en kultur som lyfter upp vita och förtrycker färgade.
Nu kan detta handla om kultur. Men en lika sannolik förklaringsmodell är att det handlar om en återgång till medelvärdet. Väldigt intelligenta svarta får barn vars IQ närmar sig det biologiska medelvärdet runt 85. Samtidigt som ointelligenta vita får barn som närmar sig det vita medelvärdet runt 100.
Nordöstliga asiater lyckas för övrigt bättre än vita. Vilket borde tala mot att det handlar om en kultur som lyfter upp vita och förtrycker färgade.
Du avser förmodligen det som ibland kallas "genetisk regression mot medelvärdet" ? Det är nog tacksammare att använda de teorierna på fysiska egenskaper, eftersom IQ-medelvärdet (som som vi mäter det) ökar för varje generation och osäkerheten blir än större när rörligheten (i alla dimensioner) ökar. Genetiker som sysslar med förädling kommer heller inte att hålla med, ifall man inte totalt slumpmässigt blandar och ger, och så vet vi att konkurrensutsatta samhällen inte gör. Kaka söker maka, liksom... (Det finns goda skäl att INTE försöka förädla på människor, för övrigt).
Jag tror inte genetiker eller antropologer tänker förneka att det finns en förklaringar i arv och kultur, när homogena grupper (kohorter)visar en varians i till exempel IQ (hur den nu mäts, en inte oviktig fråga). Att inse att skillnader finns är ju också grunden för att minimera eventuella negativa konsekvenser. Frågan slutar alltså inte med att konstatera skillnader i IQ (om man kan göra det "på riktigt", eftersom samhällskontexten spelar så stor roll) utan i frågan "vad kan man göra åt då?"
Forskningen kanske ger honom rätt. Men det spelar ingen roll. Det borde ha kommit till kännedom att man får hålla sådant inom sig, eller leva med stormen och all uppståndelse därefter... men han verkar stå på sig i vart fall, det är ganska ovanligt.
