Skandiamannen

Ja, där säger GW att det är rätt att utreda SE, om han är fågel eller fisk. Lite på samma sätt säger KP att, om SE vore vid liv så skulle han plockas in för att få förklara märkligheterna, finns det någon vettig förklaring till utsagorna eller ligger något annat bakom. Lampers ger ju KP rätt i att det inte går att komma runt SE, vilket i sin tur betyder att fortsatt utredning vore ett måste om SE vore vid liv.

Jag avser inte olika tillfällen då GM-SE agerar i efterhand. Utan tillfället i receptionen då han på förhand uppger att har för avsikt att gå till tunnelbanan, men tydligen kan ha haft någon helt annan intention (som ligger norrut på Svevägen). Varför skulle han ljuga om den innan han går ut?

Extra mycket bör man begrunda detta med tanke på att han ju då ska skjuta statsministern om bara ett par minuter.


Menar han inte att SE som vittne befinner sig någonstans på skalan mellan den här i någon mån aktivt deltagande och passivt iakttagande?

Ok, embryo i andra trimestern.


Man kan dela upp vittnet SE i två tok-grader. Å ena sidan den som iakttar och hittar på allt, dvs det heltokiga vittnet. Å andra sidan den som deltar i viss utsträckning, uppförstorar och kanske faktiskt ser sig som lite förväxlad osv, dvs det halvtokiga vittnet.

Som du skriver, en läggning av den art vittnet SE företer finns det belägg för. Dock inte för graden, särskilt inte i det heltokiga utförandet. Här finns okända avgrunder inom honom.

Men jämfört med graden av tokighet i att alls gå runt beväpnad och dessutom impulsskjuta en passerande statsminister så förbleknar vittnes-tokigheten. Och en hel del av den kvarstår dessutom hos SE i GM-version och adderar då till det som måste accepteras hos honom som beväpnad impulsmördare. Det finns heller inga kända tendenser hos honom av GM-art.


Var ett tag sedan jag läste boken, men jag minns inte att oro/paranoia anges som förmodad orsak till känslan hos honom som vittne av att vara förväxlad? Oavsett håller jag inte med om det, det framstår som helt orimligt. Han framhäver alldeles för ivrigt, länge och närmast lystet detta upplevda förhållande och plockar dessutom själv ihop attributen till förväxlingen i signalementsutbuden.

Jag lyfter gärna fram SE:s egen pusselbitsliknelse. Han ville vara en pusselbit i denna "begivenhet" och som inte kunde plockas bort utan att bilden förblev ofullständig eller fel. Han blev ju bortsorterad som pusselbit från början eftersom han var så noga med att inte ha sett något av själva dådet eller GM.

Ja, men på så vis att det gäller SE på samma sätt som 150 andra uppslag (jag skulle nog kunna tänka mig att dra ner den siffran).

Jag vet inte om jag har någon teori om SE. Eller, som GM antar jag definitivt att han på förhand inte har en aning om några Palme-makar på stan. Som vittne tror jag att han var sen ut och är lite halvdeltagande på mordplatsen. Och jag menar att han är en i flera avseenden osannolik GM. Samt att misstankegraden mot honom knappast nådde upp till att vara kvalificerad nog för att innebära anledning till att lägga ner förundersökningen.

Nå. Om SE var vid liv och det var min sak skulle jag.. fråga honom om ditt och datt? Konfrontera honom med sådant som framstår som oklart och inte överensstämmande med någorlunda kända omständigheter. Det är knappast kontroversiellt.

Sen om jag ställdes inför ett oskrivet blad, är nog inte SE den jag skulle rotat fram och skrivit högst upp. Jag medger att jag närt en viss motvilja mot uppslaget och skulle nog stereotypiskt ha avfärdat honom som "nån stolle som trampar runt och försöker göra sig märkvärdig". Extra mycket motvilja innebar det där med springande i bakdörrar, fram och tillbaka på stan, ombyten, stämpelursalibin osv, som var det sätt jag förstod saken på före 2020, om alls.

Och även det att SE-saken är så teoribyggnadstekniskt komplicerad verkar repellerande. Jag är en i sammanhanget ytterst enkel person.

Denna bikt var inte svar på det du undrade, men jag antar att du oavsett har någon uppföljande poäng du tänkte komma med.

Tack för ett utförligt svar.

Gällande ovanstående och paranoian.
Det är inte Lampers ord, det är mina.

Lampers spekulerar dock om att Engström på riktigt inledningsvis kände sig förväxlad.
Utgår man från Lampers andra slutsatser kring Engström egentligen ganska minimala insats på mordplatsen anser iaf jag att det rör sig om border line paranoida tankar.

Varför skulle han vara förväxlad?
Det är inte rimligt någonstans.

Någon vana vid revolver kan man anta hos GM, ja. Inte minst för att någon med tillgång till sådan borde ha det. Och det torde väl även gälla SE som GM.

Och, ja, det krävs även någon med rätt slags "själslig kapacitet" (alternativt rätt sorts psykiatriska störning, men det kan vi nog stryka i fallet MOP) till att utföra detta.

Omständigheterna vid dådet pekar dock tydligt bort från någon annan grad av organisering och/eller professionalitet annan än lägsta möjliga.

Att ta skottets dödliga verkan som intäkt för något är att bedöma sakerna efter utfallet och inte efter hur en GM med någon kapacitet rimligen bör ha tänkt på förhand.

Man kan inte anta att någon med säkerhet ska avlida av ett skott i ryggen och det inklusive träff i spinalkanalen. Träffas inga vitala strukturer i övrigt så är överlevnadschanserna goda (hej rullstol).

I fallet MOP rör det sig dessutom om ett skott, under rörelse i dunkel och genom tjocka vinterkläder som döljer kroppens läge.

Man kan gällande detta även erinra om att tillvägagångssättet ett skott och det i ryggen mycket tydligt avviker från hur organiserade attentat såg ut. Vid sådana avfyrades flera skott och det mot huvud och bröst (och på en helt annan typ av plats).

Det var ett intressant förhör, tack Sumer och Nakedcat.

Varifrån fick PH uppgiften om brådskan i entrén, antar från RB? Och han i sin tur torde fått den från SE själv (gick rakt genom receptionen)?

Undrar om de i stora MOP-tråden noterat det där med att Alf K och Östling (MOP-skummisar) hängde med varandra på VIP (skum firma med gamla SÄPO-gubbar).

Det är en position inom rättegångs-retoriken, d.v.s. inom konsten att bemöta en anklagelse: Att medge att man var där, men hävda att man inte var den som utförde dådet. För egen del tror jag att han var rädd för att någon skulle peka ut honom, och förgripa detta.

Problemet med detta försvar är att ingen såg honom där, och då blir språngmarschen ytterst suspekt.

I det mycket intressanta dokument som det länkades till nyss hade Skoglund sagt till PH att ingen på rekonstruktionerna mindes att SE hade varit där. Det hade man förstås gärna sett mer information om.

Fick Anér sin misstanke om SE:s lögner från Skoglund?

Skulle gissa att PH snackat med väktarna om SE:s beteende i receptionen

Möjligt. Enligt det här dokumentet så samarbetade de tätt, och det bekräftas att RB tog fram listorna för tider.

Att det stod "23:19" på listan, vilket PH sett med egna ögon, måste vara ett minnesfel. Då skulle ju klockan egentligen ha varit 23:18. Antagligen fick han se en sammanställning.

Tror inte att PH hade någon kunskap om förhören av SE. Han vet 2017 fortfarande inte hur SE kunde peka ut LJ. D.v.s. fotovisningen i april, 1986.

Ja, den där portkameran hade varit rena guldet.

P.S. Var det Hans J, han som 1987 intervjuade SE, som vann pengar och blev ekonomiskt oberoende?

Bra och väntat svar. Jag har stort förtroende för dig till skillnad från många andra ”förnekare” som jag tycker mest kör med en massa trams och invektiv.

Poängen var endast att jag för omväxlings skull, ville få fram en balanserad analys för beskådan från en som inte tror på SE-spåret.

Jag delar din syn på att SE som vittne kom ut sent och efter skotten. Att OP låg på rygg när han kom fram kan tala för det, dvs redan vänd så av AH. Även i rollen som vittne tror i alla fall jag att han ljuger om en massa saker. Jag tycker att SE ger ett rejält snurrigt intryck och tror inte det bara är några småjusteringar han gör mot verkligheten som vittne. Kanske ville han agera lite good cop, bad cop i sina utsagor för att bli intressant som vittne, dvs både ”vara” mördare och livräddare?

Jag finns här i krokarna när jag inte jobbar eller leker med barn.