Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Ja. de kommer nog inte minska i antal varje fall. Jag kikar där varje morgon, man vet aldrig om det dyker upp något man inte visste att man inte behövde men vill ha.

Mycket känslor för många. Men du menar alltså att Niklas86 har fel och att vi inte har stora problem med inflation och att folk har tagit stora lån där räntekostnader innebär lägre konsumtion?

Din syn, vilken är den? Att räntorna snart är nere på "noll"? Att prisökningarna snart avtagit? Att de 20% sämre köpkraft svensken har fått kompenseras med motsvarande löneökningar inom kort?

De mesta lutar åt att fed sänker räntan i sommar.

Om våran höjs med ,5 i år så lär inflation gå ner.

Så du anser att räntan i Sverige kommer höjas mer? Hur mycket blir det RB höjer nästa gång? Jag har fått uppfattningen av dina tidigare inlägg att RB inte kommer höja mer enligt dig.

Enligt marknaden så kmr fed sänka med 0.75 2023.

0.5 höjning detta år kmr ej orsaka bostadskrasch.

Beräkningen är rätt i sak, men det är ett par antaganden på vägen.

Jovars, de flesta kommer klara det. De flesta som leasar sina bilar exempelvis gör väl det med avtal på 2-3 år? Bara att låta bli att plocka upp en ny sådan bil när avtalet går ut så sparar man flera tusen i månaden.

Men känns ändå lite oroväckande om inte inflationen börjar minska snart. Tyvärr kan man nog hamna i den sitsen att RB tvingas välja mellan att rädda kronan eller lånetorskarna. Är inte alls säker på att man väljer att utföra sitt uppdrag oberoende av vad det får för konsekvenser. Redan nu borde ju räntan vara närmare 15 % med tanke på att inflationen är 12. Så jag anser ju att man i nån mån redan offrar oss löntagare och kapitalägare för att rädda BLT. Riksbanken ligger hopplöst efter FED

Ok, vill du utveckla? Eftersom jag skrev om en promille går ända till exekutiv…

https://omniekonomi.se/studie-bostadsagande-battre-avkastning-an-aktier/a/RG4Ag2

Bostadsmarknaden har i snitt haft bättre avkastning än aktier de senaste århundradet, och till hälften av risken jämfört med aktiemarknaden, skriver ekonomiprofessorn Daniel Waldenström i bloggen Ekonomistas.

Aktiemarknaden och bostadsmarknaden i västvärlden har haft en likartad avkastning, på runt 7–8 procent per år i snitt, men risken i bostadinvesteringarna har varit lägre. Det visar en stor studie i American Economic Review, som Waldenström hänvisar till.

Nu får man komma ihåg att detta gäller marknaden som helhet. Dvs något index.

Det finns såväl företag som adresser som stigit mer och mindre än index.

Med risk syftar man antagligen på volatilitet. Och den är ju klart större för aktier än bostäder.
Börsen kan ju halveras lite då och då. Men den typen av prisrörelser är det inte för bostäder. De backar bara några enstaka procent någon gång. Det kan man också se om man tittar på SCB's fastighetsprisindex. Det är få år som det backat.

Men den som köper "fel" bostad får ju uppleva att värdet backar genom åren.

Hur väl har marknaden lyckats göra bedömningar hittills?

Och vi pratar väl om RB och inte Fed. Även om de till viss mån har en koppling.

När är det en bostadskrasch enligt dig? Tror du att räntan i Sverige åter kommer gå till noll?

Beräkningen att 1 promille av 2,48 miljoner är 2,48 tusen är korrekt. Att det ska vara en promille man räknar på är ett antagande.

Det med räntekänslighet är det många som tycker om.
Men RB är en av de få som måste kvantifiera det. Och gör det med en räntebana och en inflationsprognos.
Den har dom fått ändra flera ggr då de har haft fel ang räntekänsligheten.

SEB visar att hushållen minskat sina korttransaktioner med ynka 1.7% under de senaste 12 månaderna.

Man kan begrunda, som jag visade igår, att hälften av hushållen i landet inte har några bostadslån. (Dom kan i sig ha SMS-lån. Men dessa brukar inte vara så stora).
Denna hälft är då inte så räntekänsliga, och det lär vara i denna hälft som vi också hittar de som är mottagare av den ränta som betalas. (Ränta är som jag hoppas alla vet en överföring från låntagare till långivare. Och banken tar bara en fraktion för sina omkostnader).
Räntehöjningen som RB gjort senaste året går i stort sett oavkortat till bankens långivare.

Så minskar nu de skuldsatta hushållen sin konsumtion så finns det potential för långivarna att öka lika mycket. Men eftersom långivarna är långivare så är de sparare, och det kan förväntas att de låter ränteinkomsterna bara övergå i mer sparande.

Det RB gör är att försöka minska ned velocity. Dvs omsättningshastigheten på M1. Det gör man genom att höja räntan och därmed omfördela från slösare till sparare.
Då minskar efterfrågan och förutsättningarna att höja priser minskar.

Hade den konfiskatoriskt staten tagit bort kapitalskatterna hade inflationen varit tillbaka på 2% nu.


Förr var inte pensionerna speciellt stora. Och det fanns ofta inte nämnvärda möjligheter att klara bostadslån med pension. Och då var det rimligt för långivare (som stadshypoteket eller spintab) att drämma till med annuitetslån som var klart när man var 65. Köper man då när man är 45 blir det två decennier som du skrev.

Men för många ser det inte ut så idag. Pensionerna som folk nu får räcker bra till ett lån på säg 1 MSEK. Och då ser inte långivarna något skäl att tvinga folk till mer sparande (amortering).

Men du kan fetglömma att närma dig pensionen med ett för stort lån. Det ser bankerna till att du amorterat ned till en för dom acceptabel nivå.