Citat:
Jo, ibland kan man ana vilka som står på tur.
Då det gäller Benny så var han ju inte så offentlig, men han var en driven och jobbig chef.
Han blev hyllad som chef då han utvecklade stadsteatern till en enorm framgångssaga och fick mycket uppskattning av alla för detta.
Men i hans drivenhet så krävde han lite för mycket av de anställda skådespelarna.
Titta på "Benny och Kulturhuset" https://www.svtplay.se/video/e4z3z5b/benny-och-kulturhuset
Där kan man följa både hans smått maniska chefsskap och drevet som sen gick emot honom.
Och det som var så taskigt, då Metoo kom så tog anonyma upp incidenter långt bak i tiden som Benny Fredriksson inte ens mindes?
Som chef kanske man inte ens märker om anställda knyter näven i fickan och muttrar?
Och dessutom kan man säkert under tidens gång mogna och förändra sitt ledarskap om man fått mycket kritik. Han verkar ju bättrat sig då dokumentären gjordes, kanske på grund av att anställda fått igenom sin kritik?
Men med metoo kom ju massa anonyma anklagelser, som han ju inte kunde bemöta, han visste inte vem som sa det, och han fattade inget av dem om han då inte mindes?
Och så blev han paranoid i en handvändning.
Det ligger i många chefers natur att vara drivna och det är ju det som gör att de lyckas komma någonstans med verksamheten.
Men med detta kan ju chefer samtidigt göra sig osams med en hel del anställda.
Om något händer, så kan de helt plötsligt få alla emot sig (folk som tidigare varit tysta men förargade i år)?
Och i det läget visade sig ju Benny Fredriksson vara väldigt skör. I dokumentären tycker jag nästan att han verkade bipolär i sitt psyke, innan metoo-bomben briserade. Så han var ju rätt lättknäckt tror jag?
Vet inte hur illa omtyckt Mats Löfving var bland sina anställda, men dels har det ju kommit in folk i tråden och vittnat om att han varit rätt jävlig som chef, och sen har ju Peter Springare snackat illa om Mats Löfving som chef.
Och just det där att han helt plötsligt hade alla emot sig på arbetsplatsen, verkade ju göra honom jätteledsen.
Det kanske var det som knäckte honom mest?
Svårt som utomstående att avgöra.
Eller var det "det annalkande drevet" som han var skärrad inför? Kanske en kombination av de båda?
Edit: Men den där Ari Stenmans polisanmälan känns ju manipulativ.
Hur fasen kunde han skriva den där utsagan om Mats Löfving, utifrån Linda Staafs redogörelse? Vad hade Ari Stenman för syfte egentligen?
Då det gäller Benny så var han ju inte så offentlig, men han var en driven och jobbig chef.
Han blev hyllad som chef då han utvecklade stadsteatern till en enorm framgångssaga och fick mycket uppskattning av alla för detta.
Men i hans drivenhet så krävde han lite för mycket av de anställda skådespelarna.
Titta på "Benny och Kulturhuset" https://www.svtplay.se/video/e4z3z5b/benny-och-kulturhuset
Där kan man följa både hans smått maniska chefsskap och drevet som sen gick emot honom.
Och det som var så taskigt, då Metoo kom så tog anonyma upp incidenter långt bak i tiden som Benny Fredriksson inte ens mindes?
Som chef kanske man inte ens märker om anställda knyter näven i fickan och muttrar?
Och dessutom kan man säkert under tidens gång mogna och förändra sitt ledarskap om man fått mycket kritik. Han verkar ju bättrat sig då dokumentären gjordes, kanske på grund av att anställda fått igenom sin kritik?
Men med metoo kom ju massa anonyma anklagelser, som han ju inte kunde bemöta, han visste inte vem som sa det, och han fattade inget av dem om han då inte mindes?
Och så blev han paranoid i en handvändning.
Det ligger i många chefers natur att vara drivna och det är ju det som gör att de lyckas komma någonstans med verksamheten.
Men med detta kan ju chefer samtidigt göra sig osams med en hel del anställda.
Om något händer, så kan de helt plötsligt få alla emot sig (folk som tidigare varit tysta men förargade i år)?
Och i det läget visade sig ju Benny Fredriksson vara väldigt skör. I dokumentären tycker jag nästan att han verkade bipolär i sitt psyke, innan metoo-bomben briserade. Så han var ju rätt lättknäckt tror jag?
Vet inte hur illa omtyckt Mats Löfving var bland sina anställda, men dels har det ju kommit in folk i tråden och vittnat om att han varit rätt jävlig som chef, och sen har ju Peter Springare snackat illa om Mats Löfving som chef.
Och just det där att han helt plötsligt hade alla emot sig på arbetsplatsen, verkade ju göra honom jätteledsen.
Det kanske var det som knäckte honom mest?
Svårt som utomstående att avgöra.
Eller var det "det annalkande drevet" som han var skärrad inför? Kanske en kombination av de båda?
Edit: Men den där Ari Stenmans polisanmälan känns ju manipulativ.
Hur fasen kunde han skriva den där utsagan om Mats Löfving, utifrån Linda Staafs redogörelse? Vad hade Ari Stenman för syfte egentligen?
Jag tror att Linda var mycket väl medveten om vad samtalet skulle leda till. En liten skör röst, fuktiga ögon, ett "förtroende"... Stackars Ari lät sig förföras av detta och agerade. Linda lutade sig tillbaka. Nöjd och tillfreds.