Den stora tråden om överklass [sammanslagen tråd /Mod]

Vilken litteratur förordar du att allmoge torde läsa?

Svår fråga.
Böcker som ofta inte finns i våra bibliotek är många gånger så kallad kiosklitteratur och många gånger pocketböcker och inte så mycket populärlitteratur, såsom Läckberg och Guillou. Guillo har fått många dåliga recensioner men har ändå sålt många böcker.
Läckberg diskuterar vi om hon verkligen skriver sina böcker själv? Utifrån hur hon skriver i medier och hennes vokabulär i allmänhet. Något lurt kan det vara. Några av oss har läst något av henne. Inte jag.

Det är viktigt att man har ett minibibliotek hemma. NE och SAOL är ett måste. Nobelprisförfattarna diskuteras det ofta om, även historiebocker t.ex. Svenska folkets underbara öden. Olika biografier är populära.
Många lånar böckerna på biblioteken också.
Barbara Cartland gillar många damer att läsa emellanåt. Det är ingen finlitteratur, utan mer om romans, stil och elegans.

Det är väl alltid föremål för diskussion, vem som är överklass.
Jag tänker mig en som har stil, bildning och god ekonomi.
Jag känner några som säkert definieras som överklass, jag känner de inte på så sätt att vi umgås, dock en känner jag närmare, har besökt honom flera gånger. Adlig och förmögen.

Ett antal kännetecken på riktig överklass:

De uppträder artigt och korrekt, mot alla. Hälsar på brevbäraren såväl som professorn.

Har ofta skor inomhus.

Gott bordsskick är viktigt. Slicka på fingrar eller peta i näsan är uteslutet. Detta lärs ut i tidig ålder.

Tatuerar sig inte. Inga piercingar.

om de blir ohyfsat bemött av ex vis servicepersonal, går de bara vidare. De skäller inte ut personen. De väljer andra ställen i framtiden.

Tidlös elegans. De har ofta fina ärvda möbler. De hakar inte på trender som ängslig medelklass gör.

De har en konservativ läggning, hyser aktning för Kungahus, försvar och kyrka. De kvarstår som medlemmar i svenska Kyrkan även om de kanske inte besöker den så ofta. Det är sällsynt att en i överklassen är frireligiös.

Vanligt är att män är reservofficerare. Söner i överklassen gör militärtjänst och ofta blir reservofficerare.

Plikt och ansvar är viktigt. Noblesse oblige...

Tidlösheten märks även i val av namn på nyfödda. Pojkar ges namn som Carl, Oscar, Erik, Gustaf mm. Flickor får ofta namn som Catharina, Christina, Maria mm. Namn som Jerry, Jonny mm förekommer inte.

Fritidsintressen kan vara litteratur, teater, konst, tennis, crocket. De hoppar inte på nån padel-trend.

Överklassen gifter sig i kyrkan. De är inte sambos annat än i inledningsfasen. De gifter sig internt, dvs med annan ur överklassen. Dock sker undantag, men vem som helst accepteras inte. Baronen och kaptenen i reserven bergsingenjör Krusehopp accepterar t ex inte att hans dotter Maria gifter sig med Ronny från Överkalix med en bakgrund som biltjuv, ingen utbildning, trasslig ekonomi, tatueringar och med socialbidragstagare som föräldrar.

Överklassens barn utbildar sig på de klassiska universiteten Lund eller Uppsala. Alternativt KTH eller Handels. Vänsteruniversitet som Umeå är uteslutet.

Klädsel är tidlöst elegant och klassisk. Vårdat.

All egendom, bilar, hus, gårdar mm är vårdat och väl underhållet. Byggnader kan vara gamla, men alltid vårdade. Klassiskt och otrendigt färgsatta i passande kulörer. Bil/bilar behöver inte vara av nyaste modell, men är rena och vårdade.

De äter oftast riktig husmanskost till vardags. Till helger och andra högtider inmundigas finare mat med gott lagrat vin. Kanske en liten konjak vid brasan.

Måtta gäller med allt. Att bli full och göra bort sig, nej, nej.

Gott språkbruk är mycket viktigt. Trendiga fraser och ord används inte. Svordomar ses som tecken på obildning och accepteras inte. Man blir inte rasande och skäller ut folk, man visar ogillande på ett finare sätt.

Politik. Här gäller M eller möjligen L. KD går numera också an, det partiet var mer tveksamt förr när det mer sågs som ett parti för pingstvänner i Småland. SD är nog alltjämt lite svårsmält för överklassen, det ses nog som ett parti för oborstade dörrvakter mm. Dock finns säkert en hel del överklassare som smygröstar SD.


Lite av mina reflektioner. Jag känner bara en överklassare riktigt väl, och han har en självsäkerhet och trygghet i sig själv som är total. Han trivs bäst när han kör sin gamla Volvo 245. Fast han har råd att köpa en ny Bentley varje år. För nåt år sedan åkte jag med honom och vi parkerade på en parkeringsplats. Bredvid steg det ur en fisförnäm kvinna i 35-40 års åldern från sin nya BMW. Hon gav oss en nedlåtande blick. Jag tittade på min adlige och välbeställde vän och han log diskret. Jag kunde inte hålla mig utan tog fram telefonen och slog in hennes reg-nummer. Uppgifterna som kom upp förvånade mig inte. Fordonets innehavare skriven i Bromma. Kreditköp:JA... Min vän skrattade och sa: ja det brukar vara så...

Riktig överklass kan ofta ha en del gemensamt med gammal vårdad arbetarklass. Vänligt och korrekt uppträdande, pliktkänsla och ansvar, prydligt och vårdade hem osv.
Till skillnad från "tacky medelklass" (som det finns en tråd om). De blir ofta dryga när de kommit upp sig. Inreder sina hem smak- och stillöst. Hakar på alla trender både vad gäller inredning och aktiviteter, behöver jag säga padel...

Jag har varit byggnadssnickare i fyrtio år och har jobbat i tusentals hem och träffat alla möjliga personer. Trendig medelklass är jävligast. De fattar ofta inte elementära byggtekniska saker, som att man inte kan riva ut bärande väggar hur som helst. De är ofta snorkiga, men har de tonårsbarn hemma är de jävligast, de hälsar ibland inte ens på en byggare.
Att jobba hos riktig överklass är bra. Likaså hos arbetarklass. De fattar lätt, man kommer överens om jobbet, betalning sker enligt ök.
Att jobba med en gammal kåk hos en överklassperson är ofta roligt eftersom de har så god smak. Man får vara lite gammaldags finsnickare och göra speciallösningar. Det tar tid och det har man upplyst dem om. Men de förstår och betalar och är mycket nöjda.
Mardrömsjobben är att slå ut väggar och montera köksöar i vitt vitt hos uppkomlingar som fått för sig att fördärva villan de köpt i Bromma. Gnäll om fakturan ofta dessutom. Senast fick jag en utskällning av en uppkomlingskärring i Bromma för att jag skickat fakturan i ett kuvert, och inte mejlat den. Hon sa att papper inte var braaaa för miljöööööön, jag var nära att fråga om hur miljövänlig hon var med sin konsumtion men avstod.

Heja riktig överklass och arbetarklass!

Svår fråga.
Böcker som ofta inte finns i våra bibliotek är många gånger så kallad kiosklitteratur och många gånger pocketböcker och inte så mycket populärlitteratur, såsom Läckberg och Guillou. Guillo har fått många dåliga recensioner men har ändå sålt många böcker.
Läckberg diskuterar vi om hon verkligen skriver sina böcker själv? Utifrån hur hon skriver i medier och hennes vokabulär i allmänhet. Något lurt kan det vara. Några av oss har läst något av henne. Inte jag.

Det är viktigt att man har ett minibibliotek hemma. NE och SAOL är ett måste. Nobelprisförfattarna diskuteras det ofta om, även historiebocker t.ex. Svenska folkets underbara öden. Olika biografier är populära.
Många lånar böckerna på biblioteken också.
Barbara Cartland gillar många damer att läsa emellanåt. Det är ingen finlitteratur, utan mer om romans, stil och elegans.

Tack för svaret, uppskattas. Skulle du säga att överklassen besvärar sig med att vara dygdiga eller är det en fasad?

Detta tror jag är en väldigt träffande beskrivning.

Men om det är snöslask? Galoscher kanske.

Ligger en utmärkt dokumentärt på Dr.dk som heter den rigeste procent.

6 st 30 minuters program som avhandlar mycket av det ts undrar.

Vad jag tyckte var frapperande var att ha egen kyrka på ägorna.

Något som tyvärr inte går bygga på min lilla tomt.

Se dokumentären. Öva på danskan.

Nej, det gör den inte, iaf inte enligt min bedömning. Vänligen sluta med att dra ett likhetstecken mellan att vara höginkomsttagare och överklass. Det är inte samma sak. Givetvis föreligger en del beröringspunkter mellan att tjäna mkt och att vara överklass, men den överväldigande majoriteten som drar in höga inkomster har ingenting med överklassen att göra utan är enbart nyrika "wannabes". Många av beteendena i dokumentären exemplifierar den "tacky" vulgärt smaklösa konsumtionen hos noveau riches. Finns en tråd på FB om detta klientelet (tacky medelklass).

En bättre dokumentärserie som berör ämnet från DR:s sida är "Født til succes". Filmen handlar om danska arvingar till betydande förmögenheter, dvs barn med extremt besuttna föräldrar. Här har vi en skildring av "old money" och dynastierna med såväl enormt inflytande som politisk makt i samhället, det så kallade etablissemanget.

Født til succes:
https://www.dr.dk/drtv/serie/foedt-til-succes_18980

Drar inget likhetstecken.

TS frågar ” Jag skulle vilja veta hur andra definierar "överklass" - i ordets vidare bemärkelse. Jag tycker själv det finns flera olika sätt definiera överklass. Behövs det en massa pengar, måste man vara snygg, krävs det att man klär sig moderiktigt, kanske intelligens eller s.k bildning räcker? Måste man vara född i rätt familj? Är det en fråga om attityd bara, inställning till livet och andra människor? ”

Programmet beskriver dansk överklass, dvs den 1 % som är rikast. Och hur drottningen bjuder in de 200 cheferna i de största företagen till festivitas. Mer kring de osynliga nätverken och hur de fungerar.

TS hade inte klarat sig länge i DK.

Det är inte överklassen per definition, men garanterat så låter det iaf som "eliten". Om du läser klassikern The Power Elite av professorn CW Mills så är dennes analys att överklassen indoktrinerar en pseudo-elit av "puppets" i form av direktörer, politiker, managers, advokater etc som härskar över folket åt dem eller för deras räkning, dvs som torpeder eller målvakter. Denna eliten skulle av Mills rimligen betecknas som övre medelklass. Överklassen består enligt vederbörande av old money, dynastier med ärvd makt över flera generationer likt Bonnier, Wallenberg, Rausing, Stenbeck, Douglas, Johnson och Persson mfl.