Citat:
Ursprungligen postat av
Roerlig
Ja, hur ska man se på det. Jag har diskuterat det flera gånger. Att GM-SE placerar sig sekunder från skottögonblicket. Det är möjligt att det är ett geni-drag, men mänskligt rimligare vore kanske, om man nu slår in på den här linjen, att som GM placera sig i någon närhet till ögonblicket, men på behörigt avstånd. På ett sätt så man skulle kunnat observerats, men ändå säkert inte är GM.
Det är oerhört om han som GM tänkt ut och företagit sig detta, jag vore impad. Det som dock blir vittnestokigt är att han ställer sig allt närmare ögonblicket efterhand?
Att man borde förhört SE redigt, konfronterat honom med hans utsagor och rett ut hans roll på mordplatsen är nog de flesta i denna tråd överens om. Med ett par undantag. "Striden" står väl snarare om hur pass plausibel GM-SE är, givet tillgängligt material och att hans faktiska förehavanden omkring mordplatsen faktiskt är okända. Detta lever i skenet av att utredningen lades ner med hänvisning till honom.
Själv har jag tidigare haft en holmérsk och raljant inställning till SE-saken, men har väl kapitulerat och hamnat i att det där vore en bra sak att kunna plocka bort. Och går inte det så är det något som fortsatt kommer ligga och skava. Men det finns hopp gällande SE - GM-SE är en idé som i sin konstruktion är sådan att den kan vederläggas. En god och sällsynt egenskap i MOP-sammanhanget.
Jag har väl tänkt lite så här gällande frågan om hans placering i tiden...
Om han är GM är min personliga övertygelse om att det inte var ett överlagt mord.
Det var något som skedde i stunden. En "perfect storm".
Psykisk ohälsa (inte på på diagnosnivå), alkohol, urkass självkänsla som över tid hade börjat bli något mer utåtagerande och en revolver.
Jag kan se att han fick panik direkt efteråt. Kanske till och med hörde poliser etc.
I något ogenomtänkt och irrationellt "panikstadium" tog han sig tillbaka till Skandia.
Fortfarande utan en genomtänkt plan.
Det cementerade honom på brottsplatsen för alltid.
Över natten och förmiddagen började första "planen" formuleras. Han var ett vittne.
Men samtidigt fanns paniken kvar.
Tänk om någon känner igen mig? Vad ska jag säga om de såg mig där på plats tidigt? Tänk om någon säger att de såg mig springa genom Tunnelgatan?
Av någon anledning ser jag inga konstigheter att han kokar ihop en plan som placerar honom tidigt på plats och som resulterar i en språngmarsch. Då kan han alltid peka på det.
Men jag var ju där några sekunder efter skottet! Det var jag som sprang genom Tunnelgatan!
Hade han sagt att han kom 20-30 sek senare eller befann sig längre bort (och inte kokade ihop språngmarschen) hade han (i hans huvud) svårare att förklara varför mannen som sprang ser ut som honom eller om någon påstår att de såg honom tidigt på plats.