Vad finns det för anledning att inte tro på Gud? (Sammanfogad tråd)

Inser du inte ditt behov av frälsning så är det svårt.

Jag är helt viss om Livet. Och jag behöver Gud till det. Det är jag.

Många blir helt förlamade och allergiska för det ordet. Vi kan veta nåt om Guds vilja med oss här.

Vad hade vi när vi kom hit? Vad kunde vi veta utan Gud? Bara sånt som leder till elände och smärta. Vi har ingen lösning utan Gud. Tro och lita till Herren din Gud.
Det finns inget alternativ. Du får börja med fundamenten. Ja våra dumhuvuden får det att se dåligt ut. Men du kommer växa med Gud och sakerna faller på plats. Man blir helad förhoppningsvis pö om pö.

I ungefär 6000 år.



Hur länge är lagom länge?

6000 år är väldigt länge i mina ögon. Att bara titta på eländet om man har makten att ingripa.

Men om bibeln har rätt i alla aspekter?



Vad tänker du på? Du kan svara i en ny tråd.

Ja, och det skiljer sig ofta från vad människor anser är moral, och det menar jag är orsaken till att människan misslyckats med att skapa fred, säkerhet och ett gott liv för alla människor på jorden.

Hur länge är lagom länge?

Ja, och det skiljer sig ofta från vad människor anser är moral, och det menar jag är orsaken till att människan misslyckats med att skapa fred, säkerhet och ett gott liv för alla människor på jorden.

Du som jämför Gud med en förälder, hur länge skulle du titta på, om du var förälder?

Vi kan börja med att jorden är mycket äldre än 6000 år.

Det säger bibeln inte emot.

Tills barnet hade lärt sig, och då hade jag tagit emot barnet som den förlorade sonen:

Liknelsen om den förlorade sonen
"Han(Jesus) sade: »En man hade två söner.
Den yngste sade till fadern: ’Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.’ Då skiftade fadern sin egendom mellan dem.
Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar.
När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd.
Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin.
Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något.
Då kom han till besinning och tänkte: ’Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl.

Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig.
Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare.’
Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom.
Sonen sade: ’Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son.’
Men fadern sade till sina tjänare: ’Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter.
Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest.
Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’ Och festen började." (Lukas 15:11-24 Bibel2000)