Var exakt går gränsen mellan "friska" idéer och vanföreställningar?

Har alltid fascinerats av ideologiskt och religiöst tvärsäkra personer. De går liksom genom tillvaron som ett slags robotar. Allting verkar bara rinna av dem, som vatten på en gås. Hur kan detta inte räknas som vanföreställningar och var exakt går gränsen mellan "friska" föreställningar och vanföreställningar? Kommer att tänka på Hermann Göring som under en period på 1920-talet satt på mentalsjukhus i Stockholm. Läkarna noterade hans starka judehat vilket sågs som patologiskt. Men liknande bestämda åsikter har ju många människor även om annat än judar. Man finner dem nästan dagligen i pressen där framför sina ofta förutsägbara åsikter om ditten och datten. Ofta uttrycks stark fientlighet mot någon person, gruppering eller något fenomen. De har sina käpphästar och framstår inte sällan som rigida och fixerade. Vad är egentligen skillnaden mellan det ena och det andra?

7 klövern = Vanföreställningar! AFS och SD = friska idéer kort o gott. Enklare än så kan man nog inte förklara det.

Du svarar själv. Skillnaden är enbart vad som är normalt och accepterat av människor i allmänhet.

Tänkte skriva samma sak som wolfpuff, så där har du det.

Det finns väl vissa paralleller till Orwell och 1984. Tar man bort ord, så kan människor inte ha de idéerna i huvudet, för de känner inte till fenomenet. Hur kan man tänka på "revolution" om ordet "revolution" inte existerar. Lite så är det med t ex "demokrati". Fråga en sjuåring vad demokrati är, och han har inte en jävla aning, men det är det absolut bästa han vet.

Om "alla" tycker att ens starka åsikter är ganska knäppa så kan det vara en indikation på att man lider av vanföreställningar.

Om de starka åsikterna gör så att man inte kan leva normalt, t.ex för att man misstror allt och alla,
så kan det vara en indikation på att man lider av vanföreställningar.

En vanföreställningen är en idé som inte stämmer med verkligheten.
Att tro på att jorden är platt är ett exempel på en vanföreställning.

Om man tror att man är en tupp.
Då är man nära !

Så en majoritet i samhället kan per automatik inte lida av vanföreställningar? Blir inte det lite väl relativistiskt?

Jag tycker personligen att det är lika mycket vanföreställning oavsett hur populärt det är. Jag hänvisar bara till den enda möjliga gränsdragningen mellan osanna idéer som leder till att andra stämplar en person som galen och osanna idéer som är populära.

Det var så jag tolkade frågan med dina exempel i åtanke.

Man kan få för sig att det finns "någon bra anledning" bakom grupptänk (eftersom folk verkar så jävla övertygade) men det är bara grupptänk. Väldigt närbesläktat med simpelt fysiskt våld.

(Ibland blir personer stämplade som galna pga idéer som inte ens är osanna)

Du säger detta som att det är något negativt, men hur är det negativt att gå genom livet med förmågan att uthärda svårigheter? För att kontra dig:"those who stand for nothing fall for anything"

Vilket är värst, föreställningar som inte överensstämmer med den fysiska verkligheten eller såna som inte stämmer med den gemensamt "bestämda" sociala verkligheten?