Citat:
Kan inte se att detta postats här tidigare, gällande dom andra fosterbarnens vittnesmål om hur det verkligen förhöll sig på gården.
”Barnen” är idag vuxna och minns tillbaka på något som ärrat dom för livet, bla fostersonen säger detta i rätten;
”.. – Det var stora skillnader i sättet att visa kärlek. De visade tydligt att det var skillnad på oss. Det var mycket strängare regler för oss fosterbarn.
Att familjehemmet fick dödshot efter Donias död menar han skylldes på honom.
– Jag fick skulden för dem. Fosterhemsmamman påstod att Donias mamma sa att det var mitt fel. Att mamman sagt att jag smittat Donia och att familjen var hotad på grund av mig. Att Donias mamma ”skulle komma och knäcka mina knäskålar”. Jag var rädd. Jag var ju liten. Tolv år.
Fosterpappans försvarare Jonas Carlsson ville veta om han inte gillade sina fosterföräldrar.
– Nej, jag är ärrad för livet. Min osäkerhet och dåliga självkänsla kommer från livet med dem.
”..De båda fosterbarnen ställde upp på att vittna på villkor att fosterföräldrarna inte fanns i rättssalen. De fick därför gå in i ett annat rum och lyssna på barnens vittnesmål via länk.
– Jag vill inte se dem. Inte efter vad de gjorde, förklarar den unga kvinnan som hunnit fylla 24 år..
Även en ung kvinna vittnade, men jag kan som sagt inte citera hela artikeln.
Hjärtskärande läsning.
Ur Ystads Allehanda 26/1-23, som har skrivit mycket om fallet, (samt liverapporterat från rättegången).
https://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/fosterbarnen-vittnade-om-livet-i-familjehemmet-arrade-for-livet/
”Barnen” är idag vuxna och minns tillbaka på något som ärrat dom för livet, bla fostersonen säger detta i rätten;
”.. – Det var stora skillnader i sättet att visa kärlek. De visade tydligt att det var skillnad på oss. Det var mycket strängare regler för oss fosterbarn.
Att familjehemmet fick dödshot efter Donias död menar han skylldes på honom.
– Jag fick skulden för dem. Fosterhemsmamman påstod att Donias mamma sa att det var mitt fel. Att mamman sagt att jag smittat Donia och att familjen var hotad på grund av mig. Att Donias mamma ”skulle komma och knäcka mina knäskålar”. Jag var rädd. Jag var ju liten. Tolv år.
Fosterpappans försvarare Jonas Carlsson ville veta om han inte gillade sina fosterföräldrar.
– Nej, jag är ärrad för livet. Min osäkerhet och dåliga självkänsla kommer från livet med dem.
”..De båda fosterbarnen ställde upp på att vittna på villkor att fosterföräldrarna inte fanns i rättssalen. De fick därför gå in i ett annat rum och lyssna på barnens vittnesmål via länk.
– Jag vill inte se dem. Inte efter vad de gjorde, förklarar den unga kvinnan som hunnit fylla 24 år..
Även en ung kvinna vittnade, men jag kan som sagt inte citera hela artikeln.
Hjärtskärande läsning.
Ur Ystads Allehanda 26/1-23, som har skrivit mycket om fallet, (samt liverapporterat från rättegången).
https://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/fosterbarnen-vittnade-om-livet-i-familjehemmet-arrade-for-livet/
Jepp, och vilka och VEM är det som, med 6 månaders mellanrum, skall granska fosterhemmet och placeringarna som sker? Precis. Hur kommer det sig att vi nu har fosterbarn som vittnar, som har varit där långt efter Donias död? Hur kommer det sig att vi har ett fosterbarn som har fått ta på sig skulden för hennes död, utan att socialtjänsten och socialsekreterarna bryr sig? Precis.
Det är socialtjänsten det är fel på, helt enkelt.